Fågeltempel

Naturreservatet Oset–Rynningeviken ligger mitt i ett stort flyttstråk för fåglar som ska norr- eller söderut genom Sverige och är mycket populärt bland fågelskådare. Inte så konstigt då att två trutar flankerar gorillan som om de vore hennes Hugin och Munin uppe på fågeltemplets platå.

Gorillan är gjord i en blandning av krossad diabassten och betong. Trutarna är gjorda i vit marmor från Glanshammar och har bronsnäbbar och bronsben. Själva sockeln är gjord i granit, är 4,75 meter hög och väger 28 ton. Området är sank gammal sjöbotten så sockeln var tvungen att pålas 12 meter ner till urberget för att stå stadigt. En av trutarna ser ut att viska något i Naomis öra. Vad tror du den säger?

Om du tagit Lilla Å-promenaden inifrån stan kan du fortsätta ut till Naturens hus där du kan se en liten lom i vattnet som också den är gjord av Molander. Går du sedan vidare till Svartån står en till av hans trutar högt uppe på en pelare vid grillplatsen och tittar ut mot hamninloppet.

Om konstnären

Torsten Molander (f. 1954) bor och arbetar i Glanshammar norr om Örebro. Han började sin konstnärliga bana på Örebro konstskola. Detta följdes av studier på Gerlesborgsskolan i Stockholm och Valands konsthögskola i Göteborg. Hans främsta motiv är djur och kanske framför allt gorillor.

Så här ser konstverket ut

På en hög sockel av granit sitter en liten gorilla på huk med de långa armarna i knät och tittar ut över parken. Bakom den på samma sockel står två trutar uppflugna. Trutarna är nästan lika stora som gorillan. Den ena av dem böjer sig framåt med näbben i höjd med apans öra, som att den kanske viskade något i det. Gorillans kroppsspråk och ansiktsuttryck är mångtydigt. Vid en första anblick är det lätt att uppfatta den som sorgsen. Kanske filosoferar eller mediterar den?