Alba

Konstnären Mats Åberg om sin skulptur Alba:

Man frågar ibland vad som kom först; hönan eller ägget. En fråga omöjlig att besvara men jag tror att de på något lika omöjligt sätt uppstod samtidigt. Att allt hänger samman, början med slutet och slutet även är början. Jag tänker mig denna skulptur med tuppen, hönan och kycklingarna som en evig del av livet. Tuppen sjunger i gryningen. Solen går upp och ner liksom vi själva gör. Vi föds, åldras och dör men livet självt består. Vill gärna se skulpturen som sådan.

En scen på vilket en del av livet utspelar sig. Skulpturen är placerad på en plats för demenssjuka. Måhända kan den väcka ett levande minne. Som ett avlägset eko från något vi alla har gemensamt.

Om konstnären

Mats Åberg (1954-) arbetar med både måleri, skulptur och offentliga utsmyckningar. Han studerade på Gerlesborgsskolan och Konstakademin i Stockholm. Samarbeten med skulptören Torsten Renqvist, stuckatören och författaren Domenico Inganni, samt skulptören Evert Lindfors har haft stor betydelse för honom.

Den konst som annars intresserar honom är inte nödvändigtvis bildkonsten. Han håller Tjechov, Ibsen, Shakespeare lika högt som Rembrandt, Masaccio och Giotto. Även en filmskapare som Kieslowski berör honom starkt. De konstnärer som påverkat honom mest är de som försöker skildra hela människan.

En del av Åbergs skulpturer har uppstått i kontakt med platsen och rummet, medan andra har ”helt enkelt kommit till mig”, som han uttrycker det. ”Jag tror att alla människor upplever detta. I svåra eller glädjerika stunder kommer bilder till oss. Verkligheten gestaltar sig själv. Konstnären lyfter dessa bilder ur sig själv så att vi kan titta på dem tillsammans.”