Bågspännande kentaur

Om konstnären

Skulpturen är gjord av konstnären Sigrid Fridman (1879–1963) som föddes i Haparanda, utbildade sig till sjukgymnast i Stockholm och sedan flyttade till London där hon började skulptera. Konsten förde henne till Paris där hon hade konstnären Antoine Bourdelle som lärare som i sin tur var elev till Auguste Rodin. Troligtvis inspirerades Sigrid av Bourdelles Den bågspännande Herakles (1909) i sin gestaltning.

I "Sigrid Fridman – och andra konstnärer: en krigskrönika" (1948) skriven av Klara Johansson som Sigrid hade en kärleksrelation med, kan en läsa om Kentaurens tillblivelse, som innebar en tioårig lång kamp mot en mansdominerad konstscen. Berodde motståndet på skulpturens utformning eller det vilda och otyglade motivet? Att Sigrid var en av få kvinnliga konstnärer vid den här tiden som gjorde offentlig konst? Att hon var öppet homosexuell och trotsade dåtidens normer?

Kentauren är idag Sigrid Fridmans mest kända verk. Konst väcker känslor och vår blick på konsten förändras över tid. Vad ser du i Bågspännande kentaur?

Bågspännande kentaur är först gjord i gips 1927, sedan gjuten i brons 1929 och slutligen placerad i Örebro 1965 efter att civilförsvarsdirektör Stiernstedt donerat den till Örebro kommun. Den är alltså ett tidigare konstverk än den större och mer monumentala Kentauren som sedan 1939 står på Observatoriekullen i Stockholm.

Så här ser konstverket ut

Skulpturen Bågspännande kentaur föreställer en mytologisk varelse vars huvud och överkropp är mänsklig men bakdelen är en häst. Här är den smäckra hästkroppen på väg att stegras med lätt böjda bakben och framhovarna viftande i luften. Hästhalsen övergår i en muskulös manlig överkropp.

Mannen håller båda armarna utsträckta i det att han spänner en båge över sitt huvud. Hållningen är stram och atletisk. Minen är fokuserad och blicken riktad rakt fram utan möjlighet att möta betraktarens. Statyn är placerad på ett betongfundament. Formspråket är naturtroget och uttrycksfullt.