Sociala investeringar

Sociala investeringar handlar om att investera i mjuka värden – i människor. Genom att ta en högre kostnad i dag kan vi genomföra tidiga och före­byggande insatser som når de invånare som annars riskerar att hamna i utanförskap, såsom psykisk ohälsa och socioekonomiska skillnader. Insatserna ska på sikt motverka invånarnas sociala och ekonomiska utan­förskap och ge effekt på kommunens ekonomi.

Logga

Totalt har 100 miljoner kronor avsatts för arbetet, medel som kommunala verksamheter och civila aktörer kan ansöka om för att prova innovativa och nya arbetssätt och metoder som kan bidra till att skapa förbättrade framtidsutsikter för Örebro kommuns invånare.

Sociala investeringar i Örebro kommun handlar om att

  • Motverka individers utanförskap och bidra till att dämpa kommunens framtida kostnadsutveckling.
  • Bidra till kommunens övergripande prioriteringar.
  • Uppnå gränsöverskridande samverkan för ett minskat stuprörstänkande.
  • Tillvarata nytänkande och möjliggöra för nya arbetssätt och metoder att prövas.
  • Ställa om organisationen – från reaktiv till proaktiv.
  • Implementera lyckade satsningars arbetssätt och metoder i ordinarie verksamhet.

Vem kan ansöka?

För att ansöka om medel för en satsning är kravet att minst två kommunala nämnder från olika verksamhetsområden ska beröras av satsningen, alternativt en aktör från civila samhället i samverkan med minst en kommunal nämnd. Med civil aktör menas föreningar, stiftelser, kooperativ, välgörenhetsorganisationer eller liknande sammanslutningar. Vinstdrivande företag ingår inte i definitionen. Satsningar kan även genomföras i samverkan med kommunala bolag som är majoritetsägda. Det finns möjligheter för ytterligare offentlig aktör att delta i samverkan med minst en kommunal nämnd, i genomförande och finansiering, utifrån förväntade effekter hos den aktören.

Väg till beslut

Vägen från identifierat behov till beslut om en satsning innehåller flera steg och processen pågår vanligtvis mellan 7–10 månader, beroende på omfattning och komplexitet. Nedan beskrivs de olika stegen.

  • Behovsanalys
  • Idéprövning
  • Ansökan
  • Beredning och beslut

1. Behovsanalys

För att säkerställa investeringar som når de målgrupper i störst behov av insatser behöver en behovsanalys utgöra utgångspunkt för hur en satsning ska utformas. Med hjälp av statistik och verksamhetsdata kan behov synliggöras och identifieras.

2. Idéprövning

När ett behov har synliggjorts kan en lämplig målgrupp och metod för satsning identifieras. Ett underlag för idéprövning tas fram med en beskrivning av behovet som utgör utgångspunkt för idén, formulering av satsningens innehåll och diskussion om vilka effekter som förväntas uppstå till följd av genomförandet. Om idéprövningen uppfyller uppsatta kriterier lyfts den till berörda nämnder som behöver ställa sig bakom idén för att en ansökan ska kunna påbörjas.

Mall för idéprövning (docx, 191.1 kB)

3. Ansökan

Att skriva fram en ansökan till sociala investeringar är ett arbete som pågår en längre tid med flera involverade under en löpande förankringsprocess. En arbetsgrupp behöver tillsättas med representanter från de verksamhetsområden som blir berörda av satsningen och ansökan skrivs enligt gällande mall och struktur. En komplett ansökan innehåller flera delar, däribland kartläggning av nuläge och jämförelsealternativ, metodbeskrivning, kostnadskalkyler för genomförandet, beräkningar av förväntade effekter och plan för implementering. Det finns ett centralt utvärderingsteam till hjälp som tillsammans med de som ansöker säkerställer en komplett handling.

4. Beredning och beslut

En beredningsgrupp avgör om ansökan är komplett och därmed kan hanteras vidare. Som ett första steg i beslutsberedningen hanteras ansökan i kommundirektörens ledningsgrupp. Därefter informeras samtliga involverade nämnder om ansökans utformning och upplägg. Ansökan undertecknas sedan och godkänns av berörda förvaltningschefer. Ansökan hanteras slutligen i den politiska styrgruppen som finns utsedd för arbetet med sociala investeringar. Om ansökan godkänts av den politiska styrgruppen går den upp för slutgiltigt beslut i Kommunstyrelsen.

Genomförande av satsning

Efter att en ansökan beviljats i Kommunstyrelsen kan rekrytering av projektledare och projektmedarbetare påbörjas. Därefter genomförs satsningen de 2–4 år som ansökan avser.

Uppföljning och utvärdering

För att synliggöra vad en satsning resulterar i och skapa förutsättningar för genomförandet av en effektutvärdering krävs att satsningens aktiviteter kontinuerligt följs upp och utvärderas. För varje satsning skapas därför ett utvärderingsschema som visar på systematiken och logiken i vilka mål som ska uppnås genom satsningen, vilka aktiviteter som ska genomföras för att uppnå målen, samt på vilket sätt aktiviteternas genomförande och kvalitativa effekter ska mätas samt vilka ekonomiska effekter den förväntas generera. Ett utvärderingsschema tas fram i samarbete med det centrala utvärderingsteamet och ska finnas med i ansökan för att den ska anses komplett.

Mall för utvärderingsschema (docx, 179.9 kB)

1–3 år efter att en satsning avslutats genomförs en uppföljande utvärdering för att fånga upp kortsiktiga effekter som uppstått efter satsningens slut och för att dra lärdomar av genomförd implementering i ordinarie verksamhet.

Finansiering, effekthemtagning och implementering

Genomförandet av en social investering finansieras genom den sociala investerings­fonden som består av reserverade medel i eget kapital. I samband med ansökan tas en budget för satsningens genomförande fram, där det ska framgå vilka kostnader som kommer belasta fonden. I ansökan anges även vilka ekonomiska effekter som satsningen kan komma att ge för de berörda nämnderna. För att en ansökan ska godkännas krävs att antaganden kan göras om att satsningen kommer ge minst lika stora kostnadsbesparande effekter som satsningen kostar att genomföra. Beräkningen av förväntade kostnadsbesparingar begränsas till en period på tio år, från och med att satsningen avslutats.

Om genomförd utvärdering visar att satsningen genererat positiva effekter för både satsningens målgrupp och kommunens ekonomi ska satsningen i sin helhet eller i utvalda delar implementeras och permanentas i ordinarie verksamhet. En satsning som bedöms som mer lönsam jämfört med alternativen ska också skalas upp, det vill säga spridas till andra målgrupper eller verksamhets­områden, i den mån det är möjligt.

Återföringsmodellen

För att säkra framtida medel i reservationen för sociala investeringar, har en återföringsmodell tillämpats för satsningar som startats före 2019. Modellen innebär att de nämnder vars verksamheters kostnader på sikt kommer att minska, till följd av att en satsnings genomförs, återför medel tillbaka till reservationen för sociala investeringar utifrån faktiska effekter eller vad som kan prognosticeras. För att öka inflödet av idéer och ansökningar kommer inte återföringsmodellen att tillämpas för nya satsningar som startar från 2020. Modellen fortsätter dock gälla för tidigare beslutade återföringsplaner i befintliga satsningar.

Enhetskostnader

En sammanställning av kommunala enhetskostnader relevanta för arbetet med sociala investeringar har tagits fram för att underlätta i arbetet kalkylering av kostnader och bedömning av ekonomiska effekter för de satsningar som genomförs.

Se de olika enhetskostnaderna

Pågående satsningar

Pågående satsningar

Bryggan – från destruktiv frånvaro till måluppfyllelse

Samverkan: Kommunstyrelseförvaltningen genom Centralt skolstöd, Förvaltningen förskola och skola, Socialförvaltningen samt Förvaltningen för försörjning, utbildning och arbete

Våren 2017–våren 2020.

Ansökan. (pdf, 279.7 kB)

Kort beskrivning. (pdf, 815 kB)

Seniorpuls

Samverkan mellan Vård- och omsorgsförvaltningen och RF-SISU Örebro län.

Mars 2020– februari 2023.

Ansökan (pdf, 948.7 kB)

Avslutade satsningar

Avslutade satsningar

Brobyggare i Vivalla och Baronbackarna

Samverkan: Förvaltningen förskola och skola, Socialförvaltningen och Förvaltningen för utbildning, försörjning och arbetsmarknad.

Hösten 2016–våren 2019

Ansökan (pdf, 516.9 kB)

Kort beskrivning (pdf, 815.2 kB)

Slutrapport (pdf, 489.4 kB)

Skolfam

Samverkan: Förvaltningen förskola och skola och Socialförvaltningen.

Sommaren 2016–sommaren 2019.
Ansökan (pdf, 221 kB)

Kort beskrivning (pdf, 813.7 kB)

Slutrapport (pdf, 853.5 kB)

NP Resurs och Samverkan

Samverkan: Gymnasieförvaltningen, Förvaltningen för funktionshindrade.

1 september 2015–31 augusti 2018.
Ansökan (pdf, 233.5 kB)

Kort beskrivning (pdf, 814.5 kB)

Slutrapport (pdf, 1.1 MB)

Utomhuspedagogikens inverkan på lärande

Samverkan: Kommunstyrelseförvaltningen genom Centralt skolstöd och Förvaltningen förskola och skola.

Augusti 2016–augusti 2018.
Ansökan (pdf, 597.6 kB)

Kort beskrivning (pdf, 807.8 kB)

Slutrapport (pdf, 1 MB)

Specialpedagogisk kompetensutveckling

Samverkan: Förvaltningen förskola och skola, Kommunstyrelseförvaltningen och Förvaltningen för funktionshindrade.

1 januari 2015–30 april 2018.

Ansökan (pdf, 387.4 kB)

Kort beskrivning (pdf, 818.8 kB)

Slutrapport (pdf, 714.3 kB)

Samverkan för teckenspråkiga, SöT

Samverkan: Försörjningsstöd och Kultivera.

1 april 2014–1 april 2017.
Ansökan (pdf, 229.8 kB)

Kort beskrivning (pdf, 839.8 kB)

Utvärdering och slutrapport (pdf, 1.9 MB)

Team Oxhagen

Samverkan: Socialförvaltningen, Förvaltningen förskola och skola, Förvaltningen för funktionshindrade samt Förvaltningen för utbildning, försörjning och arbete.

1 januari 2015–31 december 2017.

Ansökan (pdf, 387.4 kB)

Kort beskrivning (pdf, 817.5 kB)

Utvärdering och slutrapport (pdf, 634.2 kB)

El Sistema

Samverkan: Förvaltningen förskola och skola samt Kultur och fritidsförvaltningen.

1 januari 2015–31 december 2017.

Ansökan (pdf, 387.4 kB)

Kort beskrivning (pdf, 816.1 kB)

Utvärdering och slutrapport (pdf, 599 kB)

Senast uppdaterad: 2 mars 2020
Publicerad: 8 februari 2017
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?