Nationella minoriteter

Sedan år 2000 är samer, tornedalingar, sverigefinnar, romer och judar erkända som nationella minoriteter i Sverige. År 2010 trädde lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk i kraft. Lagen stärker skyddet för Sveriges nationella minoriteter och deras språk. De nationella minoritetsspråken är finska, meänkieli, samiska, romani och jiddisch. I språklagen jämställs svenskt teckenspråk med övriga nationella minoritetsspråk.

Nationella minoriteter och minoritetsspråk – en del av mänskliga rättigheter

I språklagen anges att kommuner har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Kommuner ska främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt.

Örebro kommun ska vara en modern och öppen stad där alla människors lika värde och grundläggande mänskliga rättigheter ska prägla kommunen idag och i framtiden. Kommunen ska främja, skydda och stärka de nationella minoriteterna och minoritetsspråken, som är en del av mänskliga rättigheter. I Örebro är det sverigefinnar, romer och teckenspråkiga som är aktiva, vilket betyder att det är dessa grupper kommunen i nuläget vänder sig till.

Finskt förvaltningsområde

Örebro kommun är finskt förvaltningsområde – vilket innebär att kommunen har ett särskilt ansvar för att värna om det finska språkets ställning och att säkerställa en bättre efterlevnad av Europarådets minoritetskonventioner och uppföljning av vidtagna åtgärder. Det vill säga utöver grundskyddet som ligger i lagen så ska minoritetsgrupperna ha möjlighet att använda sitt språk i kontakt med kommunen både muntligen och skriftligen. Kommunen ska se till att det finns personal som behärskar språket eller språken och ska utöver detta också kunna erbjuda barn- och äldreomsorg på minoritetsspråken.

Romsk inkludering

Kommuner har även ett särskilt ansvar för romsk inkludering. Det Örebro kommun ska följa är den strategi som regeringen tog 2012 och som sträcker sig till 2032. Det övergripande målet för den tjugoåriga strategin är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som inte är rom. Kvinnor och barn ska vara särskilt prioriterade i arbetet.

Europas teckenspråkshuvudstad

Örebro kommun utropade sig 2010 till Europas teckenspråkshuvudstad, och gjorde en avsiktsförklaring tillsammans med Region Örebro Län, Örebro universitet och specialpedagogiska skolmyndigheten. I en rad dokument som beslutats av kommunen står det att teckenspråk ska behandlas som ett minoritetsspråk, vilket bekräftas av det politiska dokumentet Övergripande strategier och budget 2019-2020 (pdf, 2.6 MB), där det står att teckenspråk fullt ut ska hanteras som minoritetsspråk år 2019.

Örebro kommuns arbete med nationella minoriteter och minoritetsspråk

Örebro kommun utvecklar just nu arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk. Under våren 2018 kommer ett samråd med sverigefinska, romska och teckenspråkiga företrädare och politiska förtroendevalda att inrättas. Syftet med rådet är att skapa ett forum för samverkan där de olika grupperna ska kunna påverka och ha inflytande över frågor och beslut som berör dem. Samrådet ska också vara en plattform där angelägna frågor från de olika grupperna ska diskuteras.

Örebro kommun har ett ansvar att uppfylla nationella minoriteters rättigheter dels för att det finns lagar och regler att följa men framför allt för att Örebro kommun ska vara en inkluderande plats där mänskliga rättigheter och medborgafokus hålls högt.

Lagar och konventioner

Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
Språklagen (2009:600)
FNs konventioner om mänskliga rättigheter

Senast uppdaterad: 26 maj 2018
Publicerad: 8 februari 2017
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?