Program för hållbar utveckling

Örebro kommun har antagit ett program för hållbar utveckling, en utvecklingsagenda med mål för 2050 och delmål för 2030. Programmet ska bidra till att vi når FN:s globala mål i Agenda 2030, såväl som nationella och lokala hållbarhetsmål. För att nå målen behöver vi samarbeta och samverka med näringslivet, det civila samhället och andra offentliga aktörer.

Bildspel om programmet för hållbar utveckling, med berättarröst

Klicka på bilden för att öppna/spara ner powerpoint-filen.

förstasidan i powerpointfilen Bildspel om hållbar utveckling

Ett program för hållbar utveckling – vad är det?

Programmet för hållbar utveckling fastslår den politiska viljeinriktningen samt uttrycker värdegrund och önskvärd samhällsutveckling inom Örebro kommun fram till år 2050.

Programmet för hållbar utveckling, översiktsplanen och kommunens årliga budget utgör grunden för styrningen av Örebro kommun. Den långsiktiga inriktningen för Örebro kommun anges i programmet för hållbar utveckling och i översiktsplanen, medan det korta perspektivet utgörs av den årliga budget- och verksamhetsprocessen.

Programmet omfattar FN:s hållbarhetsmål Agenda 2030. Målen omfattar även andra relevanta styrdokument för en hållbar samhällsutveckling med åtaganden för Örebro kommun: EU-direktiv, nationell lagstiftning, regionala utvecklingsmål samt beslutade lokala politiska ambitioner.

Programmet för hållbar utveckling innehåller en målstruktur med sex målområden, tre övergripande mål till år 2050 och 51 delmål till år 2030. Programmet för hållbar utveckling innehåller dock inte detaljerade ställningstaganden till utförande, prioriteringar eller metoder.

Vad händer nu?

Under hösten 2020 kommer vi att jobba parallellt med flera spår. Programmet för hållbar utveckling ska digitaliseras och innehållet ska kommuniceras. Kommunikationen ska ske både internt och externt. Vidare formar den politiska ledningen budgeten för 2021 utifrån programmet för hållbar utvecklig/utvecklingsagendan, och vi ska utveckla våra metoder för att följa upp verksamheten nästa år i relation till de långsiktiga målen i programmet för hållbar utveckling.

Hållbar utveckling låter bra – men vad innebär det att anta ett program?

Programmet för hållbar utveckling, ”Vårt hållbara Örebro. Utvecklingsagenda med mål för 2050 och delmål för 2030” fastslår den politiska viljeinriktningen samt uttrycker värdegrund och önskvärd samhällsutveckling inom Örebro kommun fram till år 2050. Målen i programmet talar om vilken samhällsutveckling som ska uppnås, och i vilken takt. Programmet för hållbar utveckling innehåller inte detaljerade ställningstaganden till utförande, prioriteringar eller metoder – det skapas istället årligen i budgeten.

Programmet står på stadig grund: Agenda 2030 och många andra åtaganden utgör grunden.

Programmet i sin helhet utgår från FN:s hållbarhetsmål Agenda 2030. Målen omfattar utöver Agenda 2030 även andra relevanta styrdokument för en hållbar samhällsutveckling med åtaganden för Örebro kommun. Dessa åtaganden är internationella konventioner, EU-direktiv, nationell lagstiftning, regionala utvecklingsmål samt lokala beslut. Kopplingen mellan målen i programmet och alla åtaganden som Örebro kommun omfattas av från global till lokal nivå presenteras i bilaga 3 i programmet för hållbar utveckling, med klickbara länkar.

Vad innehåller programmet för hållbar utveckling?

Programmet för hållbar utveckling är en utvecklingsagenda som innehåller:

  • En målstruktur med sex målområden.
  • Tre övergripande mål till 2050: folkhälsa, klimat och ekologiskt fotavtryck.
  • Delmål till år 2030 – antalet är 51.
  • Generella beskrivningar av genomförande och uppföljning.

Den generella beskrivningen av genomförandet fastslår att programmet tillsammans med översiktsplanen och budgeten utgör grunden för styrningen av Örebro kommun. Programmet för hållbar utveckling innehåller dock inte detaljerade ställningstaganden till utförande, prioriteringar eller metoder – det skapas istället årligen i budgeten.

Vi har väl alltid jobbat med hållbar utveckling – vad blir skillnaden med ett program för hållbar utveckling?

Genom programmet för hållbar utveckling har Örebro kommun för första gången:

  • Systematiserat vårt fortsatta Agenda 2030-arbete.
  • Ett samlat grepp om hållbar utvecklings olika dimensioner: social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. (”människa, miljö, monetär hållbarhet” alternativt ”people, planet, profit /prosperity”).
  • Långsiktiga, nivåsatta, kvantifierade och uppföljningsbara mål för människor, miljö, monetär ekonomi och övriga resurser – ända till 2050.
  • Målsättningar som är hållbara: mål som inkluderar vår totala påverkan, oavsett var den inträffar, med målnivåer som tar hänsyn till det prognosticerade befolkningsantalet globalt.
  • Långsiktig styrning av Örebro kommun med sikte på utvecklingsagendans mål för 2030 och 2050.
  • Integrerat uppföljningen av utvecklingsagendans långsiktiga mål i den årliga årsredovisningen.

Hur hållbart är Örebro kommun idag?

Topp-placeringar i Agenda 2030-rankingar

Tidningen Dagens samhälle har vid ett par tillfällen rankat Sveriges kommuner med utgångspunkt i Agenda 2030s olika mål.

  • Örebro toppar kategorin städer och stadsnära kommuner (mars 2020). Rankingen gällde ”Hållbara samhällen”, och omfattande fyra av de 17 globala målen, bland annat vattentillgång, energi, bredband och tillgång till kollektivtrafik.
  • Örebro rankades som fjärde bästa kommun (maj 2019) bland jämförbara kommuner när det gäller arbetet för att uppnå Agenda 2030 i sin helhet.

Övriga hållbarhetspriser och utmärkelser under de senaste fem åren


  • Årets hållbara skolmatskommun 2018 (White guide). Tidigare även vinnare/nominerade för Smartare mat (Ekomatsligan, Änglamarkspriset och Arla Guldko)
  • Årets friluftskommun 2017 (liksom 2012-2014)
  • Gröna finanser-pris 2017 (CFA Sweden)
  • Årets miljökommun 2015 (Miljöaktuellt)
  • PSYNK-priset 2015 (SKL) (psykisk ohälsa och social investeringar)
  • Årets majblommekommun 2015 (barn i ekonomiskt utsatta hushåll, Majblomman)

Observandum

Den goda rankingen till trots så är det väldigt långt kvar innan Örebro och övriga Sverige kan sägas vara helt hållbara. Invånarna i Örebro kommun, liksom resten av landet, konsumerar mer än sin andel av jordens resurser. Vårt ekologiska fotavtryck behöver minska rejält för att resurserna ska räcka till alla. Sverige hamnar på en osmickrande tiondeplats på listan över de länder i världen med den mest resurskrävande konsumtionen. Om alla i världen levde som vi gör i Sverige så skulle fyra jordklot behövas.

Vilka möjligheter till uppföljning finns?

Självklart ingår uppföljning!

  • Den absoluta majoriteten av målen i programmet för hållbar utveckling är mät- och uppföljningsbara redan idag. Många aspekter har mätts under flera decennier, tex allmän hälsa, psykisk hälsa, framtidstro, livsvillkor, så utvecklingen kan studeras.
  • Jämförelser kan göras med andra kommuner, Sverige och internationellt.
  • Data som speglar social hållbarhet är möjligt att analysera utifrån kön, ålder, funktionsnedsättning, sexuell läggning och socioekonomisk status.

För några mål behöver mätmetoder utvecklas. Svårigheten att följa upp delar av Agenda 2030 är en utmaning vi delar med både Sverige och hela världen.

Genom att följa upp och analysera statistik och kvalitativa data kan förtroendevalda och verksamhetsansvariga få återkoppling på utvecklingen av lokalsamhället. Underlagen kommer även att synliggöra resultat för måluppfyllelse, utförda uppdrag och kvaliteten på levererade tjänster.

Hur har förslaget tagits fram?

Under 2019 togs ett förslag till program för hållbar utveckling fram. Under hösten 2019 genomfördes en remissperiod. Över 700 synpunkter kom in från drygt 60 remiss-instanser. Dessa synpunkter har nu inarbetats i programmet. De politiska partierna har löpande haft möjlighet att lämna synpunkter och föra dialog.

Programmet för hållbar utveckling - helt i linje med SIS:s standard

Framtagandet av programmet, liksom genomförandet och uppföljningen av programmet för hållbar utveckling ligger helt i linje med Svenska Institutet för Standarders (SIS) förslag till standard kallad ”Styrning och ledning för hållbar utveckling i kommuner och regioner – Vägledning för genomförandet av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling (remissversion)”. Remissversionen presenterades i början av juni 2020. Standarden bygger på en kombination av forskning och beprövad erfarenhet och syftar till att ge kommuner och regioner vägledning i arbetet med att integrera och förstärka hållbar utveckling i sin ordinarie styrning och ledning samt främja samverkan för att bidra till att uppfylla Agenda 2030.

Vi lyssnar på vetenskapen

Självklart jobbar vi med vetenskapligt stöd.

Nämen oj, vad många sidor!

Lugn, programmet kommer att digitaliseras. Då blir alla bilagor, begrepp och definitioner och ”inbäddade” på webben och förhoppningsvis blir upplevelsen då väsentligt mindre massiv. Texten som utgör själva programmet är 25 sidor. Resten är bilagor.

Hur ska omställningen till ett hållbart samhälle finansieras?

Vägen till målen i programmet för hållbar utveckling ska tas utifrån den årliga budgeten. Den politiska ledningen vid envar tid formar sin budget.

Omställningen förutsätter förädling av existerande verksamheter, där synnergieffekter uppnås mellan olika målområden. Resurseffektivitet står i fokus, och en cirkulär ekonomi.

Hur påverkar coronaviruset förutsättningarna?

Coronaviruset påverkar vår budget, det står klart så här snart ett halvår in i pandemin.

I EU pågår arbetet med en vägkarta och handlingsplan för återhämtningsarbetet efter corona-viruset. Återhämtningsplanen ska integrerar den gröna och digitala omställningen, med sikte på the European Green New deal. Sveriges regering välkomnar förslagen till åtgärder och understryker särskilt att de bör vara miljömässigt och socialt hållbara samt förenliga med att driva på den gröna omställningen.

Pandemin har också visat att vi samhället och världen snabbt kan ställa om, prioritera på nya sätt och bli varse vad som är viktigt på riktigt.

Hanterar programmet för hållbar utveckling pandemier?

Programmet för hållbar utveckling innehåller mål för folkhälsa (övergripande mål, sidan 15), samt bland flera delmål om halverade skillnader i påverkbar hälsa till år 2030 för olika grupper (1.5), personer med funktionsnedsättningar (3.3) respektive grupper av äldre personer (3.4) samt delmålet 3.1 om hälsofrämjande och universella välfärdstjänster. Att ställa om till ännu mera proaktivitet i form av hälsofrämjande arbete och sjukdomsförebyggande arbete är bättre för såväl individen som samhället – inte minst är det resurseffektivt.

Vidare pekas ett säkert smittskydd och en ansvarsfull användning av antibiotika ut som ett samhällsbehov och ett prioriterat insatsområde (sidan 12).

Glokala Sverige

Örebro kommun är från 2019 med i det svenska FN-förbundets och SKL:s kommunikationsprojekt ”Glokala Sverige”, som finansieras av Sida. Syftet är att dela kunskap och sprida engagemang kring Agenda 2030 i kommuner och regioner.

Läs mer om Glokala Sverige.

17 rutor med de globala målen i Agenda 2030.

Målen i Agenda 2030. Bild: FN

Senast uppdaterad: 29 september 2020
Publicerad: 21 november 2019
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Tack för ditt svar!

Du måste skriva in dina synpunkter för att kunna skicka meddelandet

Tack för ditt svar!