Fjärilens landskap
Örebro kommun har satt igång projektet ”Fjärilens landskap” för att utveckla fler blommande marker i den offentliga stadsmiljön, till glädje både för fjärilar och andra insekter, och för oss som bor här. Bara under 2018 och 2019 har vi satt över 2 miljoner blomsterlökar och arbetar i dagsläget med drygt 20 nya urbana ängar och blomsterplanteringar i vår stadsmiljö.
I takt med att ängar och naturbetesmarker försvunnit ur vårt landskap har den biologiska mångfalden minskat. Men i och runt våra städer och annan bebyggelse finns potential för att skapa livsmiljöer för vilda växter och djur, i de tätortsnära skogarna, i parker och trädgårdar. Vi måste börja se vår urbana stadsmiljö som en viktig del av landskapet för att bevara den biologiska mångfalden.
Nätverk av ängsmarker ökar mångfalden
I projektet ”Fjärilens landskap” restaurerar och nyanlägger vi både traditionella slåtterängar och andra urbana ängar i Örebro och några av kommunens mindre tätorter. Genom att förvandla ”tråkiga” klippta gräsytor i den offentliga stadsmiljön till blommande ängsmiljöer skapar vi en grönare stad som gynnar djur- och växtlivet och gör det vackrare och trivsammare i våra bostadsområden.
Kommunens långsiktiga målsättning är att etablera ett ekologiskt nätverk av artrika ängsmarker i kommunens tätorter som delvis kan kompensera för den förlust av biologisk mångfald som skett i det svenska odlingslandskapet. Fjärilarna får flytta in till stan istället!
Välkommen ut i fjärilens landskap!
I stadsparken har vi till exempel anlagt en traditionell äng i form av en fjäril. Formen symboliserar projektet Fjärilens landskap. Här kommer vi även att sätta upp en karta över de ängar som anlagts runt om i hela Örebro.
Upptäck vilka ängar som vi redan har planterat och kommer att anlägga i olika delar av Örebro under 2020!
Tjäderlekens Högörtsäng 2019
Ett utvecklingsarbete
Att anlägga nya urbana ängar är inte något som har gjorts i någon stor skala tidigare. Det finns inte så mycket forskning eller annan erfarenhet att luta sig tillbaka på. Örebro kommun håller därför på att testa olika metoder. Det kommer ta några år innan vi känner oss säkrare på vad som fungerar bra och vilka typer av ängar som fungerar bäst för oss. Vi behöver väga ihop både ekologiska värden, sociala värden och ekonomiska värden. Vilken typ av äng bidrar mest till den biologiska mångfalden, vilka ängar är mest rikblommande och har på så sätt högst sociala värden, och vad kostar det att anlägga och sköta olika typer av ängar – det vill säga vad har vi råd att satsa på.
Vår verktygslåda
Det här är några av de metoder som vi utforskar inom arbetet med "Fjärilens landskap".
Traditionella slåtterängar.
Traditionella slåtterängar är magra marker, med svenska ängsblommor och smalbladiga gräs. De sköts med slåtter, det vill säga att vegetationen skärs av och samlas in, en eller två gånger per år. Förr i tiden släpptes betesdjuren på efter slåttern för att äta upp det som växte upp efter skörden av höet. Det går inte att anlägga traditionella slåtterängar på näringsrik lerjord – då tar konkurrenskraftiga gräs och växter som kvickrot, älggräs och tistlar över och skuggar ut allt annat. När vi anlägger sådana här ängar behöver vi därför gräva bort ett tjockt lager av den näringsrika jorden och ersätta den med sandblandad, magrare jord. Sedan sår vi ytorna med fröblandningar med traditionella inhemska växter. Hur länge den här ängsvegetationen klarar att hålla stången mot de bredbladiga gräsen vet vi inte riktigt. Det är inte säkert att de blir riktigt rikblommande – de har sällan en ”wow-faktor”, men de innehåller å andra sidan växter med lång tradition i Sverige som kan vara viktiga för många andra arter. Vi har två typer av traditionella slåtterängar, dels sådana ytor där vi skapat nya jordförhållanden och sått in äng, dels ytor där det redan fanns förhållandevis rik vegetation, som vi kan utveckla genom fortsatt skötsel och genom att så in fler arter.
Högörtsängar.
Vi kommer att testa att anlägga ängar som fungerar på näringsrik lerjord (som dominerar i Örebro stad). Här kan vi inte använda traditionella svenska ängsväxter, utan blandar in blommor som klarar av att konkurrera ut till exempel brännässlor, kvickrot och åkertistel. Inspirationen för den här typen av blommande marker är hämtade från stäpper i Ryssland. Det är inte traditionell naturvård, men å andra sidan är de billigare att anlägga, och de får maffigare blomning.
Lökängar.
Lökängar är ytor där tusentals lökväxter som olika former av krokus, tulpaner och hyacinter planteras. Lökängarna blommar framför allt på våren, men vi försöker också blanda in andra perenner som förlänger blomningssäsongen. Vi anlägger lökängar i sluttningar på kullar, och längs med gång- och cykelbanor – gröna stråk.
Hela livscykeln.
Vi undersöker också hur vi kan förstärka ängarnas funktion som livsmiljö för olika djur. Blommorna ger pollen och nektar, det vill säga mat till pollinerande insekter, men alla djur behöver också vatten, och platser där de kan övervintra och bygga bon för sina ungar. För att öka mångfalden i ängarna planterar vi buskar som bland annat ger skydd och bär till fåglar på hösten, skapar sandmiljöer där bland annat vildbin kan bygga bon, lägger ut död ved som är viktiga barnkammare för många insekter, och vi behöver också jobba med att anlägga små dammar och andra vattenmiljöer.
Ängarnas historia
I 1800-talets Bondesverige var ängen det vanligaste markslaget runt byarna. För varje åker behövdes 10 ängar. Ängarna gav mat till kor, hästar och får, och djuren gav gödsel till åkern. Det var därför man sa att ”äng är åkers moder”. Men när konstgödsel infördes i stor skala behövdes inte ängarna längre, och de plöjdes upp till åkermark. Idag finns det bara några enstaka ängar kvar i vårt landskap, mindre än 1 % av vad som en gång fanns.
Ängarnas biologi
I takt med att ängar och naturbetesmarkerna försvann ur vårt landskap har den biologiska mångfalden minskat. Moderna gödslade åkrar där vi odlar spannmål eller gräs till foder har ett kännetecken – de är monokulturer, det vill säga det är bara en eller ett fåtal växter som breder ut sig över stora ytor. Det är motsatsen till magra ängar där skötseln med slåtter och efterbete bidrar till att ingen enskild art kan ta över. Istället trivs här ett myller av olika blommor och gräs, insekter, maskar och svampar, och såklart alla djur som livnär sig på småkrypen – som möss, ödlor, fåglar med flera. Ängarna är viktiga livsmiljöer för tusentals olika arter - arter som numer har svårt att hitta platser där de kan överleva. Idag behöver vi hitta alternativa miljöer som kan ersätta förlusten. Vägkanter, bostadsgårdar och parker är exempel på sådana marker. Allt fler människor bor i städer, och städerna är också miljöer där vi har stora möjligheter att arbeta för en ökad biologisk mångfald. Fjärilarna får flytta in till stan istället!
Blommande parker ökar trivseln
Att öka arealen blommande marker innebär att vi kan öka skönheten, trivseln och tryggheten i bebyggda miljöer. Alla uppskattar blommor! I en stor enkät om vad Örebroare tycker om kommunens park- och naturområden var fler blommor med på topp 3 av de vanligaste önskemålen om förbättringar. Blommande miljöer är populära för promenader och är platser där man gärna slår sig ner och njuter av det vackra. Urbana ängar kan därmed vara viktiga för att locka till vardagsmotion och för att skapa mötesplatser. Den enkla glädjen i att då och då kunna plocka med sig en liten bukett och sätta i en vas på köksbordet tror vi också är viktig för trivseln. Alla barn borde få ha med sig positiva barndomsminnen av att ha plockat blommor!
Del av Örebro kommuns grönstrategi
De urbana ängarna och de andra blommande markerna i Örebro och kommunens mindre tätorter är en del av Örebro kommuns grönstrategi Pdf, 3.4 MB. och ska bidra till en attraktiv boendemiljö för kommunens invånare, liksom till att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen: Ett rikt växt- och djurliv, Ett rikt odlingslandskap, och En god bebyggd miljö.
Projektet "Fjärilens landskap" finansieras delvis av Boverket.
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra orebro.se