Fjärilens landskap

Örebro kommun har satt igång projektet ”Fjärilens landskap” för att utveckla fler blommande marker i den offentliga stadsmiljön, till glädje både för fjärilar och andra insekter, och för oss som bor här. Bara under 2018 och 2019 har vi satt över 2 miljoner blomsterlökar och arbetar i dagsläget med drygt 20 nya urbana ängar och blomsterplanteringar i vår stadsmiljö.

I takt med att ängar och naturbetesmarker försvunnit ur vårt landskap har den biologiska mångfalden minskat. Men i och runt våra städer och annan bebyggelse finns potential för att skapa livsmiljöer för vilda växter och djur, i de tätortsnära skogarna, i parker och trädgårdar. Vi måste börja se vår urbana stadsmiljö som en viktig del av landskapet för att bevara den biologiska mångfalden.

Nätverk av ängsmarker ökar mångfalden

I projektet ”Fjärilens landskap” restaurerar och nyanlägger vi både traditionella slåtterängar och andra urbana ängar i Örebro och några av kommunens mindre tätorter. Genom att förvandla ”tråkiga” klippta gräsytor i den offentliga stadsmiljön till blommande ängsmiljöer skapar vi en grönare stad som gynnar djur- och växtlivet och gör det vackrare och trivsammare i våra bostadsområden.

Kommunens långsiktiga målsättning är att etablera ett ekologiskt nätverk av artrika ängsmarker i kommunens tätorter som delvis kan kompensera för den förlust av biologisk mångfald som skett i det svenska odlingslandskapet. Fjärilarna får flytta in till stan istället!

Välkommen ut i fjärilens landskap!

I stadsparken har vi till exempel anlagt en traditionell äng i form av en fjäril. Formen symboliserar projektet Fjärilens landskap. Här kommer vi även att sätta upp en karta över de ängar som anlagts runt om i hela Örebro.

Upptäck vilka ängar som vi redan har planterat och kommer att anlägga i olika delar av Örebro under 2020!

Centrala Örebro

Oscarsparken

Här har vi planterat lökar och perenner i upphöjda sandbäddar runt om i parken. Eftersom det annars är svårt att få frodiga, livskraftiga blommor under parkens stora träd.

Stadsparken

Genom stadsparken längsmed gångvägen mellan Kristinagatan och Floragatan har vi anlagt en lökäng som ger tidig vårblomning. Olika sorters iris, scilla, små narcisser, krocus och porslinshyacint blommar tidigt på våren, följt av olika tulpaner och stora narcisser.

I stadsparken har vi ockås anlagt en traditionell äng i form av en fjäril. Gestaltningen symboliserar projektet Fjärilens landskap. Här kommer det att finnas information och en karta över de ängar som anlagts runt om i hela Örebro. Ängen finns intill fjärilsträdgården och besökstoaletterna vid Wadköping.

Tegelrummet i Stadsparken

Tegelrummet är Stadsparkens nyaste parkrum. Här finns en ny sandplantering där lökar, perenner, och buskar planterats i en spännande bergsliknande miljö. Här trivs växter som föredrar torra och varma växtplatser, bland annat kaktusar och fetbladsväxter.

Universitetsallén

Vid cykel- och gångbanan nära slussbron har vi planterat lökar för tidig vårblomning. Under våren 2020 sår vi in ängsfrön bland vårlökarna för att skapa blomning även under sommaren. Här passerar många dagligen så här vill vi öka blomningen.

Slussparken

Här anlägger vi under 2020 en högörtsäng för praktfull blomning. Ängen kan ses av alla de som promenerar längsmed åstråket och av dem som passerar Skebäcksbron. Ängen blommar under sommaren och hösten.

Jeremiasparken och Änggatans förlängning i Sörby

Här planterar vi lök- och perenna ängar under hösten 2020. Vi sår också ängsblommor som kommer att ta över blomningen under sommaren, samt planterar bärande buskar och mindre träd.

Södra Örebro

Hälleboparken, Adolfsberg

Lökplantering för vårblomning.

Ånstabacken, Adolfsberg

Här har vi anlagt en traditionell äng. Vi har skalat av matjorden, lagt på magrare material och sått en inhemsk fröblandning för att få en flerårig äng. I parken kommer det också läggas ut sandhögar och stenrösen som kompletterar ängen och är viktiga livsmiljöer för olika arter.

Våren 2020 planterar vi blommande och bärande buskar och träd som gynnar djur- och insekter. Det kommer även finnas ätbart för människor som blåbärstry, fågelbär, bärhäggmispel, hallon och två olika sorters persika.

Nastabergsparken

Här förstärker vi artinnehållet i den befintliga ängen. I parken planteras tulpanträd för sitt prydnadsvärde. Vi planterar även blommande och bärande buskar som ger föda och skydd åt insekter och djur.

Saxons park, Brickebacken

Sand- och grusplantering som blommar från februari till sent in på hösten. Parkens fruktlund har fått ett hav av lökar under sig för tidigt vårflor.

Universitetsrondellen och rondeller i Almby

Sand- och grusplantering med perenner och lökar som blommar från februari till sent in på hösten.

Ytterligare två rondeller i Almby har anlagts på liknande sätt med lökar och perenner.

Svalsjöparken

Här anläggs högörtsäng med perenner för storslagen blomning. Växter som skobandssolros och jordärtskocka kan bli upp till två meter höga och bildar en djungel av blommor. Ängen är som finast från juli, och blommar till och med september.

Västra Örebro

Ånäsparken

I parken som följer Svartån har vi planterat lökängar för vårblomning. Ytorna ska sås med ängsfröblandning för att få blomning även under sommaren. Ånäsparken ligger centralt på väster.

Karlsgatan

Längs cykelbanan på Karlsgatan, förbi Trängens idrottsplats, har vi planterat lökängar för tidig vårblomning. Ytorna ska sås med ängsfröblandning för att få blomning även under sommaren.

Karlaparken

Här har vi anlagt en sand- och grusplantering med perenner och lökar som blommar från tidig vår till sen höst. Intill planteringen finns det också ätbart som hallon, mullbär och smultron.

Västhagaparken

Här har vi anlagt en lökäng för tidig vårblomning.

Oxhageparken

Här har vi förstärkt artinnehåller i den befintliga ängen. Vi har planterat pluggplantor med perenner. Vi har även lagt ut sandhögar, och på dem har vi sått in ängsblommor. Här blommar det under sommaren.

Tjäderleken

Högörtsäng som anlagts i befintlig gräsmatta, här är det starka perenner som får konkurrera med befintligt gräs. Blomning under sommar och höst.

Parken fungerar som en grön spridningsväg eller korridor och är en viktig koppling mellan Varbergaskogen och Karlslundsskogen. Därför är det viktigt att få in blomning och växtlighet. Högörtsängen blommar under sommar och höst.

Cykelbanan vid Längbro kyrka

Längsmed cykelbanan vid Längbro kyrka har vi anlagt traditionell äng. Först skalades grässvålen av, sedan la vi på sand och sådde en inhemsk fröblandning för att få en flerårig äng. Ängen blommar under sommaren.

Vallåkraparken

Här har vi planterat lökar för höst- och vårblomning. Under 2020 ska en högörtsäng med mycket blomning anläggas intill lekmiljön och kullarna i parken. Högörtsängen blommar under sommar och höst.

Vivallakullen

På kullen har vi planterat lökar för vacker vårblomning.

Norra Örebro och Lillån

Bråtenvägen Lillån

Här har vi anlagt traditionell äng genom att ta bort grässvålen och lägga på sand och så inhemska ängsblommor. Ängen blommar under sommaren.

Under 2020 ska blommande bryn och buskar planteras. Vi kommer även lägga ut högar med sand och sten för att komplettera växtmiljön i ängen.

Lillån södra skola

Traditionell äng som vi har kompletterat med insådd av ängsblommor. Delar av ytan har skalats av och sand har lagts på. Parken intill ska få nya planteringar med blommande och bärande träd, samt buskar för att öka de ekologiska värdena. Den inhemska ängen blommar under sommaren.

Nolhagalunden, Ringstorp

Här planterar vi in blommande träd och buskar. Efter en inventering av platsens floravärden valde vi att inte satsa på traditionell äng, utan på buskar och träd istället.

Bergkällebacken (parken vid Svampen)

Under 2020 ska vi plantera fruktträd i dungen upp mot berget, och även plantera vårlökar för tidig vårblomning. De narcisser som sitter i urnorna på stan ska senare under året planteras här.

Olika sorters blommor i olika färger, en gångväg och hus och träd i bakgrunden.

Tjäderlekens Högörtsäng 2019

Ett utvecklingsarbete

Att anlägga nya urbana ängar är inte något som har gjorts i någon stor skala tidigare. Det finns inte så mycket forskning eller annan erfarenhet att luta sig tillbaka på. Örebro kommun håller därför på att testa olika metoder. Det kommer ta några år innan vi känner oss säkrare på vad som fungerar bra och vilka typer av ängar som fungerar bäst för oss. Vi behöver väga ihop både ekologiska värden, sociala värden och ekonomiska värden. Vilken typ av äng bidrar mest till den biologiska mångfalden, vilka ängar är mest rikblommande och har på så sätt högst sociala värden, och vad kostar det att anlägga och sköta olika typer av ängar – det vill säga vad har vi råd att satsa på.

Vår verktygslåda

Det här är några av de metoder som vi utforskar inom arbetet med "Fjärilens landskap".

Traditionella slåtterängar

Traditionella slåtterängar.

Traditionella slåtterängar

Traditionella slåtterängar är magra marker, med svenska ängsblommor och smalbladiga gräs. De sköts med slåtter, det vill säga att vegetationen skärs av och samlas in, en eller två gånger per år. Förr i tiden släpptes betesdjuren på efter slåttern för att äta upp det som växte upp efter skörden av höet. Det går inte att anlägga traditionella slåtterängar på näringsrik lerjord – då tar konkurrenskraftiga gräs och växter som kvickrot, älggräs och tistlar över och skuggar ut allt annat. När vi anlägger sådana här ängar behöver vi därför gräva bort ett tjockt lager av den näringsrika jorden och ersätta den med sandblandad, magrare jord. Sedan sår vi ytorna med fröblandningar med traditionella inhemska växter. Hur länge den här ängsvegetationen klarar att hålla stången mot de bredbladiga gräsen vet vi inte riktigt. Det är inte säkert att de blir riktigt rikblommande – de har sällan en ”wow-faktor”, men de innehåller å andra sidan växter med lång tradition i Sverige som kan vara viktiga för många andra arter. Vi har två typer av traditionella slåtterängar, dels sådana ytor där vi skapat nya jordförhållanden och sått in äng, dels ytor där det redan fanns förhållandevis rik vegetation, som vi kan utveckla genom fortsatt skötsel och genom att så in fler arter.

Högörtsängar

Högörtsängar.

Högörtsängar

Vi kommer att testa att anlägga ängar som fungerar på näringsrik lerjord (som dominerar i Örebro stad). Här kan vi inte använda traditionella svenska ängsväxter, utan blandar in blommor som klarar av att konkurrera ut till exempel brännässlor, kvickrot och åkertistel. Inspirationen för den här typen av blommande marker är hämtade från stäpper i Ryssland. Det är inte traditionell naturvård, men å andra sidan är de billigare att anlägga, och de får maffigare blomning.

Sand- och grusängar

Sand- och grusängar är de mest rikblommande miljöerna i vår verktygslåda. Då gräver vi också bort lerjorden och ersätter den med magra blandningar av sand och grus. I dessa ytor planterar vi sedan ett stort antal lökväxter, andra perenner och sår också ettåriga växter. Växterna väljs för att skapa en så lång blomningsperiod som möjligt och för att ge stora skönhetsvärden. Sanden hjälper till att dra upp fukt från marken under och växtvalet gör också att de här ytorna inte behöver vattnas. Den magra grusytan gör också att ogräs har svårt att få fäste, så de här ytorna är billiga att sköta.

Lökängar

Lökängar.

Lökängar

Lökängar är ytor där tusentals lökväxter som olika former av krokus, tulpaner och hyacinter planteras. Lökängarna blommar framför allt på våren, men vi försöker också blanda in andra perenner som förlänger blomningssäsongen. Vi anlägger lökängar i sluttningar på kullar, och längs med gång- och cykelbanor – gröna stråk.

Hela livscykeln

Hela livscykeln.

Hela livscykeln

Vi undersöker också hur vi kan förstärka ängarnas funktion som livsmiljö för olika djur. Blommorna ger pollen och nektar, det vill säga mat till pollinerande insekter, men alla djur behöver också vatten, och platser där de kan övervintra och bygga bon för sina ungar. För att öka mångfalden i ängarna planterar vi buskar som bland annat ger skydd och bär till fåglar på hösten, skapar sandmiljöer där bland annat vildbin kan bygga bon, lägger ut död ved som är viktiga barnkammare för många insekter, och vi behöver också jobba med att anlägga små dammar och andra vattenmiljöer.

Minska på gräsklippningen

En viktig åtgärd framöver kommer vara att se över vilka gräsytor vi ska sköta på vilket sätt. Modern gräsklippning där gräset klipps med maskin skapar miljöer som ur ett biologiskt perspektiv är mycket fattiga. Välskötta gräsmattor liknas ibland med öknar när man tittar på den biologiska mångfalden – gröna gräsöknar. Att klippa gräset mer sällan kan göra att fler växter får livsutrymme och hinner blomma. Det är också betydligt billigare. Vi har dock vant oss vid kortklippta gräsmattor, och sådana ytor har kommit att bli synonymt med ”god skötsel”, även för vägkanter där vi aldrig sätter vår fot. Ur ett hållbarhetsperspektiv behöver vi dock omvärdera gräsmattorna, och vänja oss vid en större variation av skötsel. Ytor där vi vill kunna rulla ut picnic-filten vill vi ha kvar det snaggade gräset, men på andra platser räcker det kanske med en stig genom mer högvuxen gräsvegetation, och längs många vägkanter kan vi klippa mer sällan.

Ängarnas historia

I 1800-talets Bondesverige var ängen det vanligaste markslaget runt byarna. För varje åker behövdes 10 ängar. Ängarna gav mat till kor, hästar och får, och djuren gav gödsel till åkern. Det var därför man sa att ”äng är åkers moder”. Men när konstgödsel infördes i stor skala behövdes inte ängarna längre, och de plöjdes upp till åkermark. Idag finns det bara några enstaka ängar kvar i vårt landskap, mindre än 1 % av vad som en gång fanns.

Ängarnas biologi

I takt med att ängar och naturbetesmarkerna försvann ur vårt landskap har den biologiska mångfalden minskat. Moderna gödslade åkrar där vi odlar spannmål eller gräs till foder har ett kännetecken – de är monokulturer, det vill säga det är bara en eller ett fåtal växter som breder ut sig över stora ytor. Det är motsatsen till magra ängar där skötseln med slåtter och efterbete bidrar till att ingen enskild art kan ta över. Istället trivs här ett myller av olika blommor och gräs, insekter, maskar och svampar, och såklart alla djur som livnär sig på småkrypen – som möss, ödlor, fåglar med flera. Ängarna är viktiga livsmiljöer för tusentals olika arter - arter som numer har svårt att hitta platser där de kan överleva. Idag behöver vi hitta alternativa miljöer som kan ersätta förlusten. Vägkanter, bostadsgårdar och parker är exempel på sådana marker. Allt fler människor bor i städer, och städerna är också miljöer där vi har stora möjligheter att arbeta för en ökad biologisk mångfald. Fjärilarna får flytta in till stan istället!

Blommande parker ökar trivseln

Att öka arealen blommande marker innebär att vi kan öka skönheten, trivseln och tryggheten i bebyggda miljöer. Alla uppskattar blommor! I en stor enkät om vad Örebroare tycker om kommunens park- och naturområden var fler blommor med på topp 3 av de vanligaste önskemålen om förbättringar. Blommande miljöer är populära för promenader och är platser där man gärna slår sig ner och njuter av det vackra. Urbana ängar kan därmed vara viktiga för att locka till vardagsmotion och för att skapa mötesplatser. Den enkla glädjen i att då och då kunna plocka med sig en liten bukett och sätta i en vas på köksbordet tror vi också är viktig för trivseln. Alla barn borde få ha med sig positiva barndomsminnen av att ha plockat blommor!

Del av Örebro kommuns grönstrategi

De urbana ängarna och de andra blommande markerna i Örebro och kommunens mindre tätorter är en del av Örebro kommuns grönstrategi (pdf, 3.4 MB) och ska bidra till en attraktiv boendemiljö för kommunens invånare, liksom till att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen: Ett rikt växt- och djurliv, Ett rikt odlingslandskap, och En god bebyggd miljö.

Projektet "Fjärilens landskap" finansieras delvis av Boverket.

Senast uppdaterad: 29 september 2020
Publicerad: 23 mars 2020
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Tack för ditt svar!

Du måste skriva in dina synpunkter för att kunna skicka meddelandet

Tack för ditt svar!