Hjälmaren

Hjälmaren är Sveriges fjärde största sjö och sträcker sig genom tre län och fem kommuner. Hjälmaren har en enorm utvecklingspotential utifrån befintliga natur- och kulturmiljövärden, besöksmål, badplatser, småbåtshamnar, campingar och leder. På den här sidan kan du läsa mer om hur Örebro kommun tillsammans med andra aktörer arbetar med utvecklingen av Hjälmaren.

Vinön. Fotograf: Leif Gustavsson

Innehåll på sidan

I och omkring Hjälmaren

Hjälmaren är sex mil lång och nästan två mil bred, vilket gör den till Sveriges fjärde största sjö. Medeldjupet i Hjälmaren är 6 meter och det största djupet ligger på 22 meter.

Hjälmare kanal är Sveriges äldsta konstgjorda vattenväg. Den byggdes 1639, är över en mil lång och har nio slussar. Via denna kan du ta dig vidare till Mälaren och Östersjön.

Hjälmaren sänktes under 1880-talet med nästan två meter genom utdikning, invallning och reglering. Mycket av jordbruksmarken i Kvismaredalen och de östra delarna av Örebro vid Oset och Rynningeviken är därför gammal sjöbotten.

Det finns många öar i Hjälmaren, till exempel Vinön, Björkön, Valen och Essön. Till Vinön, som är den största ön, kan man åka med en färja som går varje dag från Hampetorp.

Vattnet i Hjälmaren

Hjälmaren har idag dålig ekologisk och kemisk status. Sjön är naturligt en näringsrik sjö men tar även emot näringsämnen samt vissa miljögifter från lerjordarna i slättlandskapen, det omfattande jordbruket runt sjön, avloppsreningsverken och orenat dagvattnen.

I vattenplanen finns angivet hur Örebro kommun planerar att arbeta för att nå en bättre status på vattnet i Hjälmaren.

Läs mer i dokumentet Vattenplan för Örebro kommun. Pdf, 902.7 kB.

Farleden som går mellan Örebro tätort och Mellanfjärden heter farled 941. Det finns olika åsikter om vem som ansvarar för den – Sjöfartsverket, Arboga kommun, Hjälmarens vattenförbund eller Örebro kommun. Det är därför inte helt tydligt vem som ska svara på frågor om och utföra arbete i farleden.

Örebro kommun ser inte att vi kan ta på oss något ansvar för farleden då det inte finns något lagstadgat krav om ansvar för kommunen. Det finns inte heller något dokument som styrker att kommunen är ansvarig. Däremot finns det två dokument som pekar på att andra aktörer är ansvariga:

  • I Sjöfartsverkets Författningssamling för farleder i Sverige (SJÖFS 2013:4) står det att Sjöfartsverket, Arboga kommun och Kungsörs kommun har ansvar för farled 941.
  • I Transportstyrelsens utfärdade tillstånd för sjösäkerhetsanordningar (SSA) år 2009 för farled 941 beslutades det att Hjälmarens vattenförbund är ansvarig för SSA i farlededen.

För hela Hjälmaren gäller att ansvaret för miljöövervakning ligger hos vattenmyndigheten och länsstyrelserna, och ansvaret för vattenreglering ligger hos Hjälmarens vattenförbund.

Biosfärinitiativ Hjälmarlandskapet

Örebro kommun har tillsammans med ett stort antal myndigheter, näringslivsaktörer, civilsamhälle och lärosäten utrett förutsättningarna för att bilda ett biosfärområde i landskapen kring Hjälmaren. Förutsättningarna beskrivs i en förstudie som fungerar som en ansökan till Unesco:s nationella biosfärkommitté.

Ett biosfärområde är ett geografiskt avgränsat område där nya metoder för hållbar utveckling utvecklas och implementeras. Fokus är att främja biologisk mångfald, hållbar samhällsutveckling och kunskapsutveckling genom forskning och folkbildning.

Biosfärområden utnämns av Unesco som väljer ut områden i världen som visar goda initiativ på hållbar utveckling. Ett biosfärområde är en resurssatt samverkansmodell där det är möjligt att samla en bredd av olika myndigheter, näringslivsaktörer och civilsamhälle för att identifiera och främja lokala lösningar på globala problem. Varje biosfärområde är unikt och formas efter lokala förutsättningar.

Bildandet av ett biosfärområde i landskapen kring Hjälmaren bedöms kunna ge ett stort antal positiva effekter lokalt för övergången till ett hållbart samhälle.

Örebro kommun har därför i en förstudie utrett förutsättningarna för Hjälmarlandskapet att bli ett biosfärområde. Förstudien har tagits fram i bred samverkan med andra myndigheter, näringslivsaktörer, civilsamhälle och lärosäten.

Inspirerande - inte reglerande

Biosfärområden innebär inga juridiska begränsningar eller skyldigheter. Ett biosfärområde innebär ingen inskränkning i äganderätt, nyttjanderätt, brukanderätt eller allemansrätt. Ett biosfärområde är en samverkansmodell där man arbetar med goda exempel för att sprida ringar på vattnet. Deltagande i ett biosfärområde sker på helt frivillig grund. Att bo och verka i ett biosfärområde är inspirerande, inte reglerande.

Fokusområden

Följande fokusområden har identifierats för biosfärområdet:

Illustration fokusområden.

  • Ekosystem och biologisk mångfald (tex. åtgärder för att minska konsekvenserna av uppvärmningen av Hjälmaren och säkra friska ekosystem i landskapet).
  • Mark- och vattenanvändning (tex. vattenfördröjande åtgärder för att minska risken för översvämningar och näringsläckage till vattendrag).
  • Lärande och kunskapsuppbyggnad (tex. lärplatser och forskningssamverkan).
  • Livsmedelsförsörjning (tex. kolinlagring och förädling av fisk).
  • Landsbygdsutveckling (tex. samordnad planering över kommungränser och insatser för att stärka civilsamhället).
  • Besöksnäring och friluftsliv (tex. utveckling av ledinfrastruktur och natur- och kulturturism).

Geografisk avgränsning

Avrinningsområdet har identifierats som en viktig utgångspunkt i avgränsningen för biosfärområdet, då det är ett viktigt perspektiv för att kunna arbeta mer samordnat med vattenförvaltning. För att skapa ett bättre engagemang föreslås dock kommunerna att inkluderas i sin helhet. I förstudien omfattar biosfärområdet de fem Hjälmarkommunerna. Under kandidaturen ska områdets avgränsning utredas vidare och ambitionen är att inkludera och engagera fler kommuner inom avrinningsområdet.

Klicka på bilden för större.

Organisation

I februari 2024 bildades den ideella föreningen Hjälmarsamarbetet av de kommuner, länsstyrelser och destinationsbolag som ligger runt Hjälmaren (Arboga kommun, Eskilstuna kommun, Katrineholms kommun, Vingåkers kommun, Örebro kommun, Länsstyrelsen Södermanland, Länsstyrelsen Västmanland, Länsstyrelsen Örebro län, Destination Eskilstuna, +Katrineholm och Örebrokompaniet).

Föreningens ändamål är att samordna deltagande organisationers arbete kring Hjälmaren. Tanken är att föreningen ska vara huvudman för biosfärområdet och att de ytterligare organisationer som vill vara en del av biosfärområdet blir medlemmar i föreningen.

Tidplan

Nu har ett första utkast till förstudie färdigställts. Alla organisationer som har deltagit i processen ges nu möjlighet att komma med synpunkter till och med september 2024. När förstudien är helt klar kommer den att lämnas in som en ansökan till den nationella biosfärkommittén, detta planeras att göras under hösten 2024. Vid ett positivt beslut från den nationella biosfärskommittén inleds en kandidatur innan en formell ansökan till Unesco i Paris kan göras. En kandidatur pågår ofta i cirka tre år.

Förstudie

Här kan du läsa förstudien i sin helhet:

Biosfärinitiativ Hjälmarlandskapet - utkast 2024-04-11 Pdf, 24.5 MB.

Här kan du läsa en kortversion av förstudien:
Kortversion Biosfärinitiativ Hjälmarlandskapet Pdf, 4.8 MB.

I arbetet med förstudien har ett antal utredningar tagits fram i kunskapsuppbyggande syfte. Nedan finns ett urval av dessa:

Ekosystemtjänstanalys Hjälmarlandskapet Pdf, 22.5 MB.

Landskapskaraktärsanalys Pdf, 7.2 MB.

Näringslivsanalys Hjälmarlandskapet Pdf, 830 kB.

Hjälmarlandskapets kulturhistoria Pdf, 417.9 kB.

Miljöföroreningar i Hjälmarlandskapet Pdf, 11.9 MB.

Skogen kring Hjälmaren i ett förändrat klimat Pdf, 1.3 MB.

Omvärldsanalys platsvarumärkesutveckling Hjälmaren Pdf, 560.5 kB.

Omvärldsbevakning Sveriges biosfärområden Pdf, 3 MB.

Kort om biosfärområden

Unescos vetenskapliga program Man and the Biosphere (MAB) är ett mellanstatligt program med syfte att på vetenskaplig grund förbättra relationen mellan människan och hennes livsmiljö i lokala sammanhang med stöd av ett globalt nätverk. Unesco utser biosfärområden som visar på goda exempel på hur man i praktiken skapar en hållbar samhällsutveckling.

I dagsläget finns det 748 biosfärområden fördelade på 134 länder. I Sverige finns sju biosfärområden, till exempel Vattenriket i Kristianstad och Blekinge Arkipelag. Biosfärområden ingår i ett globalt nätverk där samverkan sker på flera olika nivåer.
Ett biosfärområde utgör inget juridiskt skydd för mark eller vatten och heller inga juridiska åtaganden för ingående organisationer.

Det finns en stark idémässig koppling mellan Biosfärprogrammet och Agenda 2030, där biosfärområden kan ses som ett genomförande av Agenda 2030. I ett biosfärområde testas nya metoder och söks ny kunskap för att ge exempel på hur vi kan skapa starka och livskraftiga ekosystem samtidigt som nya möjligheter skapas för de människor som lever där. Läs mer om Agenda 2030 på sidan Program för hållbar utveckling.

Biosfärområden kan med andra ord ses som ett verktyg och en modell för samverkan i landskapet, där forskning och utveckling av ny kunskap är en av grundpelarna. I centrum står en strävan att kombinera ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i regional och lokal samhällsutveckling.

Källa: Svenska biosfärprogrammet.

Gemensam strategi för Hjälmaren

Utifrån att Hjälmaren delas mellan fem kommuner och tre regioner, samtidigt som alla delar i sjön hänger ihop i ett komplext nätverk av ömsesidiga beroenden, behöver all utveckling ske samordnat över kommun- och länsgränser för att få positiva effekter för både sjöns ekosystem, dess biologiska mångfald och för att skapa attraktiva miljöer för både invånare och besökare.

I februari 2023 beslutade därför Kommunstyrelsen om att anta en gemensam strategi för Hjälmarens utveckling. Strategin är framtagen tillsammans med de kommuner, regioner, länsstyrelser och besöksorganisationer som ligger runt Hjälmaren.

llustration av utvecklingsstrategin utifrån åtta olika teman.

Gemensam vilja och ambition

Den potential och möjligheter, men även de utmaningar som Hjälmaren har är desamma över hela sjön oavsett inom vilken administrativ gräns de visar sig. Det finns även samband och ömsesidiga beroenden mellan samtliga delar i sjön: från natur- och vattenvård, vattenförvaltning, friluftsliv, maritima näringar, rekreationsaktiviteter och jordbruk till ekologisk och kemisk status, biologisk mångfald, resiliens mot översvämningar och så vidare. Detta innebär att Hjälmaren består av oerhört komplexa relationer som är svåra att hantera för enskilda organisationer eller på enskilda organisatoriska nivåer.

För att det ska vara möjligt att både hantera befintliga frågeställningar och för att kunna bedriva ett effektivt utvecklingsarbete för Hjälmaren är det därför nödvändigt att berörda offentliga organisationer samlas under en gemensam vision och tillsammans arbetar framåt både operativt och strategiskt.

Örebro kommun har därför tagit fram en gemensam strategi tillsammans med Arboga kommun, Eskilstuna kommun, Vingåkers kommun, Katrineholms kommun, Region Sörmland, Region Västmanland, Region Örebro län, Länsstyrelsen i Södermanland, Länsstyrelsen i Västmanland, Länsstyrelsen i Örebro, Destination Eskilstuna, Plus Katrineholm och Örebrokompaniet.

Syftet med strategin är att beskriva en gemensam vilja och ambition för att kunna bedriva en långsiktigt hållbar utveckling kring Hjälmaren och dess omgivning.

Strategin utgår från åtta olika teman med framtidsbilder där ett antal ställningstaganden har formulerats. Det gäller teman som; landsbygdsutveckling, friluftsliv, besöksnäring, maritim utveckling, naturmiljö, kulturmiljö, vattennivå- och kvalité samt fiske.

I strategin har en gemensam vision för Hjälmaren formulerats:

"Utvecklingen av Hjälmaren sker på ett långsiktigt hållbart sätt och dess ekologiska och kemiska status är god. Insatser inom landsbygdsutveckling, friluftsliv, rekreation och besöksnäring samordnas och sker gemensamt över kommun- och länsgränser. Landsbygden på och kring Hjälmaren är levande och attraktiv med goda förutsättningar för boende, etablering och service. Det breda utbudet av upplevelser på och kring Hjälmaren gör att sjön är ett välkänt besöksmål både nationellt och internationellt. Det aktiva båtlivet på sjön knyter samman både människor och landskap kring Hjälmaren."

Strategin antogs av Kommunstyrelsen i februari 2023. Parallellt med detta antogs strategin av övriga kommuner och länsstyrelser kring Hjälmaren.

Läs mer i dokumentet Gemensam övergripande strategi för Hjälmarens utveckling. Pdf, 3.8 MB.

Föreningen Hjälmarsamarbetet

Föreningen Hjälmarsamarbetet bildades i februari 2024 med uppdrag att bedriva utvecklingsarbete kring Hjälmaren inom de teman som hanteras i den gemensamma strategin. De teman som är i fokus i föreningen är landsbygdsutveckling, friluftsliv och besöksnäring. Utgångspunkten i föreningens arbete är samordning och samverkan mellan offentlig sektor, civilsamhälle, näringsliv och markägare.

I Hjälmarsamarbetet ingår representanter från Örebro kommun, Arboga kommun, Eskilstuna kommun, Katrineholms kommun, Vingåkers kommun, Länsstyrelsen Södermanland län, Länsstyrelsen Västmanland län och Länsstyrelsen Örebro län, Destination Eskilstuna, +Katrineholm och Örebrokompaniet.

Örebro kommuns strategi för Hjälmaren

Örebro kommuns strategi för utveckling av Hjälmaren beslutades av programnämnd samhällsbyggnad i juni 2022. Strategin visar en samlad bild av Örebro kommuns ambition för hur Hjälmaren kan tillgängliggöras och bli mer attraktivt som rekreationsområde både för kommuninvånare och besökare.

Avgörande aspekter för utveckling

Strategin utgår från ett antal tematiska ställningstaganden som är avgörande för att Hjälmaren ska kunna utvecklas som rekreationsområde på ett hållbart sätt. Det handlar bland annat om vikten av en gemensam målbild, stärkt samverkan mellan offentlighet, näringsliv och civilsamhälle, att vattennivån upprätthålls enligt gällande vattendom och att vattenkvalitén i Hjälmaren förbättras.

Viktiga noder för utveckling

I strategin pekas ett antal noder ut som bedöms särskilt viktiga att utveckla för att tillgängliggöra och utveckla Hjälmaren som rekreationsområde. För varje nod finns en framtidsbild beskriven med tillhörande ställningstaganden.

Förstora bilden

Ställningstagande hur Örebro kommun vill utveckla ett antal viktiga noder. Klicka på bilden för att se en större version.

Ställningstaganden

I strategin finns även konkreta ställningstaganden kring exempelvis farleden, kanotleder, marknadsföring, badplatser och natur- och kulturturism.

Läs mer i dokumentet Strategi för utveckling av Hjälmaren som rekreationsområde Pdf, 2.3 MB.

Båtturer 2024

Under maj till september går båttrafik på Hjälmaren med möjlighet att besöka Björkön, Vinön och Katrinelunds vackra natur- och kulturmiljöer. M/F Sirena kör turerna och på deras hemsida finns turlista och information om hur du bokar biljett.

Biljetter och turlista Ässön, Björkön, Vinön, Katrinelund, M/F Sirena.

Turtrafiken är en del i satsningen som görs för att tillgängliggöra Hjälmaren som besöksmål.

Läs mer om naturreservatet Björkön.

Läs mer om badplatsen i Katrinelund.

Läs mer om badplatsen på Norra Vinön.

Sjömätningar för tydligare sjökort

Örebro kommun har i dialog med Hjälmarens båtförbund identifierat fem strategiska områden i Hjälmaren som är populära för besökare med fritidsbåtar. För att besöka dessa platser på ett säkert sätt, har vi under våren 2023 genomfört sjömätningar.

Sjömätning innebär en uppmätning av sjöbottnens topografi, alltså bottens terrängformer. Mätningen kommer sedan ligga till grund för Sjöfartsverkets uppdatering av sjökorten i dessa områden, som för närvarande är över 100 år gamla. Läs mer om sjökort på Sjöfartsverkets webbplats.

Följande områden har vi sjömätt

  • Storängsviken, Röskogrund.
  • Östra sidan av Björkön, runt nya bryggan.
  • Grundholmarna.
  • Runt norra hamnen/badet på Vinön.
  • Runt Fåranöarna.

Karta över sjömätningar 2023

En karta

Karta: Lantmäteriet. Klicka på bilden för att se en större karta.

Ta del av sjömätningarna

I väntan på att Sjöfartsverket ska lägga in sjömätningen i sjökortet tillgängliggör vi kartmaterialet här.

Sjömätning Björksundet Pdf, 2.1 MB.

Sjömätning Fåran/Axbergs Sten Pdf, 3.5 MB.

Sjömätning Fåran/Axbergs Sten Pdf, 3.4 MB.

Sjömätning Grundholmen Pdf, 1.2 MB.

Sjömätning Norra Vinön Pdf, 1.9 MB.

Sjömätning Södra Ässundet Pdf, 2.5 MB.

Kanotled

Under 2022 presenterade Örebro kommun tillsammans med Arboga, Vingåker och Katrineholm en ny kanotled som sträcker sig över hela Hjälmareområdet.
Kanotleden är en del av satsningen som gjorts för att tillgängliggöra Hjälmaren ytterligare - en ny kanotled genom tre olika landskap.

Lederna passar för såväl kanot, sup eller kajak där startplatser sker vid Örebro kanotförening, Fiskeboda, Hjälmarbaden, Åstabadet, Katrinelund, Hampetorp, Läppe, Norra Ässundet, Grythems gästhamn eller Lungers hamn.

Några av de öar med det lilla extra är Tåkenön, Björkön och Vinön. Missa inte heller Fåran, Hjälmare kanal eller att blicka på skulpturparken från vattnet vid Hällarna.

Några populära leder

  • Näckrospaddeln – Fiskeboda.
  • Viken runt – Läppe.
  • Björkön – Mellanfjärden.
  • Kanalslingan – Notholmen.

Se karta över leden på naturkartan.se eller läs mer om kanotleder på visithjalmaren.se

Led runt Hjälmaren. Illustration: Jenny Wallmark

Hampetorp

Hampetorp är en tätort med nära läge till Hjälmaren och natur, med ett aktivt civilsamhälle och fritids- och föreningsliv. Tillsammans med Vinön utgör Hampetorp en strategiskt viktig plats för att tillgängliggöra Hjälmaren ytterligare.

Ett förslag till Framtidsbild Hampetorp har tagits fram med utveckling av strandpromenad, färjeläge, aktivitetsområde och ny bebyggelse.

För att framtidsbilden ska bli verklighet behöver fortsatta utredningar genomföras politiska beslut tas. Samverkan med civilsamhälle, näringsliv och andra offentliga organisationer är också en viktig del för arbetets gång framåt.

Illustration över Hampetorps framtidsbildFörstora bilden

Landskapslaget. Klicka på bilden för att se en större version.

Attraktiva miljöer vid vattnet

Strandpromenaden i Hampetorp föreslås bli ett mer sammanhållet stråk mellan camping och småbåtshamn, till färjeläget och naturreservatet samt med ökad vattenkontakt, orienterbarhet och mötesplatser.

Hamnområdet föreslås få en ny pir och promenadbrygga med restaurangbyggnad samt möjlighet till mindre kiosker med pop-up försäljning och aktiviteter. Stranden föreslås bli mer tillgänglig med lekfulla inslag samt nya soldäck, fler grillplatser, ny sittyta och vinterpaviljong vid volleybollplanen, samt förbättrade gångstråk.

Nya bostäder

Vidare föreslås även nya kvarter med bostadsbebyggelse för att skapa ett mer varierat bostadsutbud i Hampetorp med villor, radhus, kedjehus och flerbostadshus. I förslaget finns två etappindelningar, men också möjliga framtida utbyggnadsområden på lång sikt.

Etapp 1, nära Hjälmaren, föreslås utvecklas med ca 60 sjönära bostäder och plats för förskola. Etapp 1 och 2 skulle tillsammans kunna innebära 250 nya Hampetorpsbor.

Bostadskvarterens gårdsytor presenteras med fokus på aktiviteter, lek, möten, odling samt gångvägar som binder samman kvarteren och resten av Hampetorp.

Läs mer i dokumentet Framtidsbild Hampetorp. Pdf, 21.3 MB.

För att komplettera Framtidsbilden och bredda kunskapen om kulturmiljövärden i Hampetorp har en Kulturmiljöanalys tagits fram. I kulturmiljöanalysen beskrivs Hampetorps kulturhistoriska värden och övergripande karaktärsdrag och de kvaliteter som bör värnas.

Jordbruk och Hjälmarens möjligheter till sjöfart, handel och en tidig turism har format Hampetorp. Idag finns spår i landskapet från människor som bott här tidigare, så som odlingsrösen, gränsmurar, husgrunder och gravfält. Flera äldre gårdar, torp, uthus eller verksamhetslokaler finns bevarade i Hampetorp, en struktur och bebyggelse som berättar om bygdens utveckling och historia.

I kulturmiljöanalysen beskrivs den historiska utvecklingen av Hampetorp, de övergripande karaktärsdragen och de kvaliteter som bör värnas. Miljöer och bebyggelser har inventerats översiktligt med avseende på kulturhistoriska värden.

Läs mer i dokumentet Kulturmiljöanalys Hampetorp Pdf, 9.5 MB.

Gula villan/handlare Nordkvist villa vid sekelskiftet omgiven av ett öppet landskap. Örebro Läns museum, foto Samuel Lindskog.
Gula Villan idag, omgiven av tätare vegetation och i nära anslutningtill riksväg 52. Byggnaden är i stort bevarad i ursprungligt utförande.
Ångbåtshamnen i förgrunden och gårdsbebyggelsen i fonden, kring sekelskiftet 1900. Örebro Länsmuseum, foto Samuel Lindskog.
Hamnområdet i samma riktning som tidigare bild. Modernare bebyggelse och vegetation bryter av de tidigare öppna siktlinjerna, men gårdsbyggnaderna i fonden finns fortfarande kvar.

Skebäcks småbåtshamn

Skebäcks småbåtshamn är den hamn som många örebroare utgår från för att besöka Hjälmaren med egen båt. Det är även här som Hjälmarens enda drivmedelsstation finns.

Hamnen är även viktig som en påminnelse om att Örebro historiskt har varit en stad där sjötransporter spelat en stor roll. Förutom kopplingen till Hjälmaren utgör området en viktig del av Åstråket som förbinder Örebro city med det populära naturreservatet Oset och Rynningeviken. Örebro kommun har därför tagit fram en analys på hur hamnområdet skulle kunna utvecklas de närmaste åren. För att analysen ska bli verklighet behöver politiska beslut tas.

Skebäcks småbåtshamn. Bild: Tyréns

Tre olika scenarier har analyserats för att se vilken som är mest lämplig. I alla tre scenarier har dagens något röriga trafiksituation strukturerats upp genom att ett gångstråk placeras genom området för att öka orienterbarhet och skapa struktur i området. Även ett omsorgsfullt utformat plank används för att avgränsa hamnområdet mot båtuppställningsplatsen och bidrar även till att skapa platsidentitet.

I analysen finns även förslag om att utöka kajen med plats för bland annat uteservering och sittplatser för allmänheten och en närliggande lekmiljö.

För att förslagen i analysen ska bli verklighet behöver politiska beslut tas.

Läs mer i dokumentet Skebäcks småbåtshamn scenarioanalys Pdf, 12.5 MB.

Norra Ässundet

Norra Ässundet är en viktig plats av flera anledningar, dels är det är en av de första platserna som visar upp Mellanfjärden för kommuninvånare och det är även en viktig målpunkt för cykelleden Hemfjärden runt.

Utifrån detta och den stora potential platsen har både för besökare och för lokalsamhället har Örebro kommun tagit fram ett förslag på hur platsen kan utvecklas. För att förslaget ska bli verklighet behöver politiska beslut tas.

Norra Ässundet utvecklingsförslag. Bild WSP.

Förslaget innebär i huvudsak att befintliga byggnader renoveras och fräschas upp och att huvudbyggnaden kompletteras med ett relativt stort orangeri och trädäck och att den interna strukturen ses över för att skapa en bättre logistik för verksamheten.

Utemiljön utvecklas med en bredare sandstrand och nya, tillgängliga bryggor. Även möjligheten för ställplatser för husbilar finns med i förslaget. För att förslagen i analysen ska bli verklighet behöver politiska beslut tas.

Läs hela analysen Utvecklingsförslag Stora Ässundet Pdf, 4.7 MB.

Senast uppdaterad:
Publicerad: