Så går det till när Barnahus samordnare gör ERASOR-riskbedömning

Samordnarna på Barnahus i Örebro län har möjlighet att på uppdrag av socialtjänsten genomföra så kallade ERASOR-riskbedömningar. ERASOR kan göras på ungdomar i åldern 12 till och med 17 år.

Riskbedömningen utmynnar i en bedömning avseende om en ungdom besitter låg, måttlig eller hög risk att återfalla i liknande sexualbrott. Riskbedömningen innefattar även en bedömning av eventuellt behandlingsbehov och behandlingsinnehåll för att återfallsrisken ska minska.

En ERASOR-riskbedömning sker som regel i nedanstående steg.

Kan/bör en ERASOR-riskbedömning genomföras?

Överenskommelse om att genomföra en ERASOR-riskbedömning avseende en ungdom görs muntligen och föregås av att socialtjänstens handläggare kontaktar Barnahus socialtjänstanställda samordnare (Beatrice Bergqvist eller Marit Äng) för att klarlägga om en riskbedömning är lämplig/möjlig. I detta skede kan ärendet dras anonymt.

För att en riskbedömning ska kunna genomföras är det avgörande att samordnaren kan ta del av offret/offrens berättelser. Hur detta ska ske behöver klarläggas tidigt.

Vårdnadshavarnas samtycke

Om vårdnadshavare är tveksamma till att det genomförs en ERASOR-riskbedömning kan barnahus samordnare ha kontakt med dem för att närmare beskriva syfte och innehåll. Om socialtjänsten och familjen ändå inte är överens och socialtjänsten behöver riskbedömningen för att kunna bedöma barnet/den unges behov av insatser finns möjligheter att ändå låta genomföra den.

Detta regleras i 11 kap 2 § socialtjänstlagen (se vidare Socialstyrelsens Allmänna råd: SOSFS 2014:6 samt Utreda barn och unga - Handbok för socialtjänsten, s.149-150 (Socialstyrelsen 2023)

Hur går riskbedömningen till?

Skriftlig dokumentation

I genomförandet av riskbedömningen går samordnaren igenom all tidigare dokumentation avseende barnet inom till exempel socialtjänsten, BUP, Barn- och Ungdomshabilitering och skolan (elevakt och elevhälsojournal). Samordnaren och handläggaren kommer överens om vad som är aktuellt/relevant att inhämta runt den specifika ungdomen. Handläggaren ansvarar för att begära ut den dokumentation som behövs.

Intervjuer

När samordnaren tagit del av den skriftliga dokumentationen intervjuas föräldrar och andra viktiga vuxna runt ungdomen som kan bidra med relevant information om hur ungdomen fungerar (till exempel lärare, familjehemsföräldrar, tränare, personal på kortis etcetera). Sist intervjuas den unge. Det vanligaste är att ungdomen intervjuas vid ett tillfälle.

Tidsperspektiv

Målsättningen är att genomföra bedömningen skyndsamt. Hur lång tid det tar är beroende av flera olika faktorer så som om det finns pågående polisutredning, hur snabbt samordnaren får del av skriftlig dokumentation samt samordnarens arbetsutrymme i övrigt. När samordnaren fått del av all den skriftliga dokumentationen och offret/offrens berättelse kan riskbedömningen oftast färdigställas inom några veckor.

Återföring av resultat

Efter informationsinhämtningen sammanfattas bedömningen i ett skriftligt underlag som delges socialtjänsten. Det skriftliga underlaget innefattar en bedömning av risk för återfall i liknande sexuella övergrepp samt eventuella behov av behandlingsinsatser.

Vårdnadshavare och ungdom delges bedömningen muntligen (om inget annat bestäms i samråd med handläggaren). Samordnarna lämnar endast en rekommendation på insatser. Det är bara handläggaren/socialtjänsten som kan fatta beslut om insatser/behandling. Om det önskas deltar gärna samordnaren i möte med vårdnadshavare och handläggare för att återföra bedömningen. Samordnaren kan också delta i arbetsmöte med behandlare som ska genomföra behandling med den unge och föräldrarna.

Efter att ungdomen genomgått övergreppsspecifik behandling

Efter att den unge (och dess föräldrar/omsorgspersoner) genomgått övergreppsspecifik behandling kan det med fördel genomföras en ny ERASOR-riskbedömning. Syftet med bedömningen blir då att undersöka om behandlingen nått resultat. Även denna riskbedömning görs av samordnare på Barnahus och sker på uppdrag av handläggare på socialkontoret.