Frihetsberövande, anhållande och häktning

Frihetsberövande/gripande

Polisen kan fatta beslut om ett gripande om ärendet är brådskande och om brottet kan ge fängelse. Annars är det åklagaren som ska fatta beslutet. Det är åklagaren som snarast beslutar om en gripen person ska anhållas. Om det inte finns skäl för anhållande, ska den gripne personen omgående släppas.

Anhållande

Det är åklagaren som bestämmer om en person ska anhållas i väntan på att domstolen prövar frågan om häktning. Under anhållningstiden pågår polisens utredning skyndsamt. Senast kl 12.00 tredje dagen efter ett beslut om anhållande, måste åklagaren lämna in en häktningsframställan till domstol med en beskrivning om och varför personen ska häktas. Vid häktningsförhandlingen beslutar domstolen om personen ska häktas eller släppas på fri fot. Polisen är ansvarig för den som är anhållen.

Häktning

För att bli häktad måste man vara misstänkt för ett brott som ger minst 1 års fängelse. Om brottet har minst 2 års fängelse i straffskalan brukar det talas om så kallad obligatorisk häktning. Detta om det finns risk att den misstänkte lämnar landet, försvårar utredningen eller fortsätter begå brott. Det är domstolen som fattar beslut om häktning och som misstänkt kan man sitta häktad i upp till 14 dagar innan åtal väcks av åklagaren. Den tiden kan förlängas, vilket är vanligt. Om man blir häktad är det istället Kriminalvården som har ansvaret.