Barnfridsbrottet i korthet

Den 1 juli 2021 trädde det nya brottet kallat barnfridsbrott i kraft. Brottet är placerat i 4 kap 3 § brottsbalken (BrB). Syftet är att stärka det straffrättsliga skyddet för barn som bevittnar vissa brott mellan närstående eftersom dessa barn enligt forskning löper ökad risk att drabbas av både psykisk och fysisk ohälsa.

• Barnfridsbrottet gör det straffbart att låta ett barn bevittna vissa uppräknade brott i 3, 4, 6 och 12 kap BrB samt straffbara försök till de angivna brotten. Brottet förutsätter att barnet är närstående eller tidigare närstående till både gärningspersonen och målsäganden i grundbrottet (det bevittnade brottet). Relationen mellan gärningspersonen och målsäganden i grundbrottet saknar betydelse. Brottet är grandindelat (ringa, normalgrad, grovt).
• Barnet som bevittnat brott blir målsägande och har rätt till biträde av särskild företrädare/målsägandebiträde. Bevittna innebär i barnfridsbrottet att barnet ska ha sett eller hört de väsentliga delarna av brottet. Det finns inget krav på att barnet förstår att det som händer utgör ett brott eller att barnet kan ge uttryck för sin upplevelse.
• Barnfridsbrott, som inte är ringa, omfattas av frist enligt FUK 2 a §. Detta innebär att förundersökning ska bedrivas så skyndsamt som möjligt och att beslut i åtalsfrågan om möjligt ska fattas inom 3 månader från det att en skälig misstänkt för brottet finns. Tidsfristen får överskridas endast om det är motiverat med hänsyn till utredningens beskaffenhet eller andra särskilda omständigheter.
• För åtal i ett barnfridsbrott krävs att grundbrottet är styrkt. Detta innebär att det finns ett nära samband mellan grundbrottet och barnfridsbrottet och brotten bör som huvudregel utredas tillsammans och åtalas samtidigt. Även grundbrottet behöver därför utredas skyndsamt för att FUK-fristen ska kunna hållas.
• Barn som bevittnat brott har tidigare haft en rätt till brottskadeersättning då vittnen inte är berättigade till skadestånd enligt skadeståndslagen. I barnfridsbrottet är det bevittnande barnet målsägande och har därmed rätt till skadestånd och brottskadeersättning på samma sätt som målsägande i övriga brott.
• Socialtjänsten har på samma sätt som vid misstanke om andra brott mot barn att överväga om en polisanmälan ska göras avseende barnfridsbrottet. Konsultera gärna barnahus samordnare i frågan. I det fall det redan finns en anmälan om barnfridsbrott upprättad behöver inte socialtjänsten själva göra en. Om det är oklart om anmälan om barnfridsbrott upprättats går det bra att kontakta barnahus samordnare för att bringa klarhet i detta.

Mer information om barnfridsbrott

För vidare läsning om barnfridsbrottet, se Proposition 2020/21:170 Barn som bevittnar brott.