På orebro.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies? Jag förstår

Anmälan om oro för barn och unga

Om du misstänker eller får veta att ett barn eller ungdom i Örebro kommun under 18 år far illa anmäler du det till socialtjänsten. Att anmäla sin oro för ett barn är ett sätt att ta ansvar för barnet och uppmärksamma socialtjänsten på situationen.

Innehåll på sidan

Du som är privatperson

Som privatperson gör du en anmälan till socialtjänsten via e-tjänsten "Anmäl oro för barn och unga". Här kan du som privatperson välja om du vill vara anonym eller inte. Det går även bra att göra anmälan via brev, besök eller telefon.

Anmäl via e-tjänst

Anmäl via brev, fax, besök eller telefon

Postadress: Socialkontoret, Box 341 10, 701 35 Örebro.
Fax: 019-21 41 10.
Besöksadress: Ribbingsgatan 1–3, öppet kl. 9–16.
Telefon vardagar kl. 8.30–14: 019-21 30 00.

Telefon 019-21 41 05 (Socialjouren):

  • Måndag–torsdag kl. 15.30–23.00
  • Fredag kl. 15.30–00.30
  • Lördag kl. 15.00–00.30
  • Söndag kl. 15.00–23.00

Telefon Servicecenter 019-21 10 00.

Du som jobbar med barn och unga

Du som jobbar med barn och unga är skyldig att genast göra en orosanmälan till socialtjänsten om du misstänker eller får kännedom om att ett barn eller en ungdom under 18 år far illa.

Anmälningsplikten gäller alla verksamheter som jobbar med barn och ungdomar, till exempel sjukvården, förskola och skola. En orosanmälan genom den här e-tjänsten kommer till Myndighetsverksamheten IFO, Mottagning för barn, unga och vuxna. Det du skickar in här hanteras enbart under kontorstid.

Om du gör en orosanmälan vid en annan tidpunkt än kontorstid kommer vi inte att handlägga den förrän nästkommande arbetsdag. Ring oss om din oro är akut, använd inte e-tjänsten vid akut oro utanför kontorstid.

Våra kontorstider då e-tjänsten bevakas är:

  • Måndag–fredag kl. 8–16
  • Dag före röd dag kl. 8–13
  • Helgdagar/röda dagar: stängt

Anmäl via e-tjänsten ovan, brev, fax, besök eller telefon:

Postadress: Socialkontoret, Box 341 10, 701 35 Örebro.
Fax: 019–21 41 10.
Besöksadress: Ribbingsgatan 1–3, öppet kl. 9–16.

Telefon vardagar kl. 8.30–14: 019-21 30 00.
Telefon 019-21 41 05 (Socialjouren):

  • Måndag–torsdag kl. 15.30–23.00
  • Fredag kl. 15.30–00.30
  • Lördag kl. 15.00–00.30
  • Söndag kl. 15.00–23.00

Frågor och svar om orosanmälan

Här hittar du svaren på vanliga frågor om orosanmälan.

Innan du anmäler

Du som är privatperson måste inte anmäla.

De flesta som arbetar med barn under 18 år i sin verksamhet är anmälningsskyldiga. Exempel på personal med anmälningsplikt kan vara lärare, förskolelärare, kuratorer, polis och sjukvårdpersonal.

Det finns mer att läsa om anmälningsskyldigheten på Socialstyrelsens webbsida Anmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa. Du som är anmälningsskyldig och gör en orosanmälan får inte vara anonym.

En anmälan till socialtjänsten bör göras så fort oron uppstått. Vänta inte.

Om du gjort en orosanmälan redan och det uppstår ny oro, är du välkommen att anmäla igen.

Du kan alltid kontakta socialtjänsten om du är osäker på om du ska göra en orosanmälan.

Akut oro kan grunda sig på flera olika faktorer eftersom alla situationer är unika. Om du är osäker på om oron är akut är du välkommen att kontakta socialtjänsten på 019-21 30 00.

Om du har en akut oro är det viktigt att du beskriver varför, för att socialtjänsten ska kunna göra så bra bedömningar som möjligt kring ett eventuellt akut behov av stöd/skydd.

Efter att du anmält

Socialtjänsten tar emot orosanmälan och läser eller lyssnar på vad anmälaren är orolig för.

Det vanligaste är att socialtjänsten efter en orosanmälan snabbt kontaktar barnet och vårdnadshavarna för att prata om det som står i anmälan. Om det behövs pratar de också mer med den som gjorde anmälan. För många barn och familjer slutar kontakten med socialtjänsten efter de här samtalen.

Om socialtjänsten bedömer att det behövs startar de en utredning för att ta reda på om barnet och familjen behöver mer hjälp. Det är alltid barnet som står i fokus för socialtjänsten.

Om socialtjänsten bestämmer att oron är så allvarlig att de måste skydda barnet akut, till exempel om anmälan innehåller information om att det finns våld och missbruk hemma, eller om barnet snabbt behöver komma bort från en farlig situation, kan barnet tillfälligt flyttas till exempelvis ett jourhem eller ett HVB-hem (Hem för vård eller boende), beroende på ålder och situation. På ett HVB-hem finns personal som ger barnen och ungdomarna som bor där stöd och skydd.

Ibland är det inte bäst för barnet att bo kvar hemma. Då kan socialtjänsten föreslå att barnet bor i till exempel ett familjehem eller ett HVB-hem en tid. Under den tiden kan vårdnadshavarna få hjälp av socialtjänsten för att det ska bli bättre hemma eller för att barnet eller ungdomen ska må bättre.

Mer information om familjehem och jourhem.

Om vårdnadshavarna och socialtjänsten inte är överens om att barnet ska flytta, kan socialtjänsten tillsammans med en domstol och utifrån lagen ("lag med särskilda bestämmelser om vård av unga", LVU) i vissa fall bestämma det ändå. Men bara om de tror att barnet kan skadas av att bo kvar hemma.

Frågor och svar om omhändertagande av barn enligt LVU på socialstyrelsen.se.

På sidan Socialtjänstens arbete för barn och unga kan du läsa mer om hur en utredning går till samt om omhändertagande enligt lagen om vård av unga (LVU).

Om du gjort en skriftlig anmälan ska du få mottagningskvitto på att den kommit fram, mottagningskvitto skickas till den adress du uppgett i anmälan. Om du inte fått återkoppling är du välkommen att ringa och fråga, 019-21 30 00.

Om du har fler uppgifter att lämna ska du komplettera din tidigare anmälan eller göra en ny anmälan, det kan se olika ut beroende på när din första anmälan gjordes.

Du är alltid välkommen att höra av dig till socialtjänsten med uppgifter kring barnet/den unge. Det spelar ingen roll om du vet om det redan finns en utsedd utredare eller inte.

Som anmälningsskyldig anmälare kan du efter din anmälan få ta del av information om en utredning inletts, inte inletts eller om det redan pågår en utredning. Denna återkoppling brukar vanligtvis komma inom tre veckor, om inte socialtjänsten gjort bedömningen att det är olämpligt med återkoppling.

I övrigt arbetar socialtjänsten under mycket stark sekretess.

Att inte höra något från socialtjänsten är inte detsamma som att inget görs. En utredning och/eller insats kan vara pågående utan att du som anmälare får denna information. Socialtjänsten arbetar under stark sekretess.

Vanligtvis kan det vara bra att vårdnadshavare får ta del av att du gör en orosanmälan. Vid oro för våld/övergrepp är dock önskemål från socialtjänsten att vårdnadshavare inte får veta att en anmälan görs.

Om du är osäker på om du ska berätta om anmälan för vårdnadshavarna är du välkommen att höra av dig, 019–21 30 00.

Vanligtvis har vårdnadshavare och barnet/ungdomen rätt att ta del av alla uppgifter du anmält skriftligt och/eller muntligt.

Som anmälningsskyldig kan man inte vara anonym så anmälares namn lämnas ut. Som privatperson väljer du om du uppger ditt namn eller inte, om du gör det får vanligtvis vårdnadshavare och barnet/ungdomen ta del av det namn som är lämnat.

Senast uppdaterad:

Publicerad:

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Tack för ditt svar!

Du måste skriva in dina synpunkter för att kunna skicka meddelandet

Tack för ditt svar!

Kontakta $sitenamn

Kontakta Örebro kommuns servicecenter

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Måndag–fredag kl. 8–16.30

Besöksadress: Näbbtorgsgatan 10

Öppettider: Måndag–fredag kl. 10–16

Teckenspråk: servicecenter@t-meeting.se