Att tänka på vid en polisanmälan
Socialtjänsten ska alltid överväga att polisanmäla vid misstanke om brott mot barn
Socialtjänsten är skyldig att överväga att göra en polisanmälan när den får kännedom om att ett barn kan ha utsatts för brott. Beslutet avseende om en polisanmälan ska göras eller inte ska vila på en bedömning av vad som är det bästa för det enskilda barnet. Övervägande och beslut ska dokumenteras i barnets personakt.
Socialtjänsten har möjlighet att ta stöd av barnahus samordnare när denna bedömning ska göras. För att ge polis/åklagare bästa förutsättningar att utreda ett brott är det av vikt att tidigt i socialtjänstens utredning överväga om polisanmälan ska göras.
Ytterligare läsning: Socialstyrelsens vägledning "Handläggning av ärenden som gäller barn och unga" (SOSFS 2014:6, sidan 6).
Barnets inställning
När det handlar om äldre barn, i tonåren, som utsatts för brott är det ofta lämpligt att inhämta dennes åsikter runt en polisanmälan innan ställning tas om polisanmälan ska göras eller inte. Om tonåringen är osäker runt polisanmälan och vad det skulle innebära finns det möjlighet för tonåringen att tillsammans med en vuxen (till exempel förälder, socialsekreterare, kurator) komma till barnahus och anonymt få information runt detta.
Den som utsatts för brott är aldrig tvungen att medverka i en polisutredning (förundersökning). De flesta brott lyder under allmänt åtal och åklagaren har åtalsplikt. Det kan dock vara svårt för en åklagare att driva ett mål om det inte finns en berättelse kring händelsen, vilket oftast blir följden om den brottsutsatte inte vill medverka i förundersökningen.
Hur görs polisanmälan?
Skriftlig anmälan är att föredra. Vissa kommuner har blankett för polisanmälan vid brott mot barn inlagd i dokumentationssystemet. Ibland handlar det då om två blanketter som ska användas, en där själva brottet och omständigheterna runt det beskrivs och en annan där barnets identitet anges. Båda ska i förekommande fall användas.
Socialstyrelsen tillhandahåller en blankett på sin webbsida som kan användas vid polisanmälan: "Misstanke om brott riktat mot barn som skickas till polisen – Anmälan om". Denna fylls i digitalt och skrivs ut.
Var skickas polisanmälan?
Grundtanken är att brott ska utredas där de begåtts. Anmälan bör därför skickas till polisen i den region där brottet begåtts. Om brottet begåtts i Örebro län skickas anmälan till polisregion Bergslagen via fax eller post.
Fax:
010-567 40 10
Post:
Polismyndigheten
Region Bergslagen
Box 1804
701 18 Örebro
Vad anmälan bör innehålla
Av anmälan behöver det framgå vad som hänt (brottet), vem som blivit utsatt för brottet (målsägande) samt om möjligt även vem som utsatt barnet/den unge för brott (misstänkt). Om det finns någon som bevittnat det inträffade eller som barnet berättat för (till exempel förälder, pedagog i förskola/skola eller socialsekreterare) är det viktigt att ange namnen på dessa i anmälan och om möjligt även deras kontaktuppgifter. Detta för att polisen snabbt och effektivt ska kunna få kontakt med dem för så kallat vittnesförhör. Dessa förhör kan ofta ligga till grund för åklagarens beslut om det sedan ska hållas förhör med barnet samt också utgöra stödbevisning i förundersökningen.
Det är alltså viktigt att det skrivs ut i anmälan vem barnet pratat med, till exempel socialsekreterare NN eller klasslärare NN.
Om det i anmälan anges vem som utsatt barnet för brott (misstänkt person) är det av stor vikt att rätt personuppgifter gällande denna person anges. Risk finns annars att fel person skrivs in i polisens misstankeregister.
Information om att polisanmälan gjorts
När det misstänkta brottet begåtts i nära relation kan det vara bra för brottsutredningen (förundersökningen) att vårdnadshavarna inte informeras om polisanmälan.
Om du behöver stöd/vägledning
Om du som socialsekreterare har frågor eller känner dig osäker runt något av det som är beskrivet ovan är du välkommen att kontakta barnahus samordnare.
Publicerad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra orebro.se
ANDRA SIDOR UNDER ÄMNET Yrkesverksamma
-
Allmänt om krisstöd till barn utsatta för våld och övergrepp
Alla barn som har eller kan ha varit utsatta för våld eller övergrepp kan behöva få krisbearbetning. Barns behov av mer långvarig behandling är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet.
-
Att lämna sekretessbelagda uppgifter till polis och åklagare
Enligt 3 kap 1 § OSL innebär sekretess ett förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av allmän handling eller på något annat sätt.
-
Att tänka på i samband med barnförhör
Att tänka på innan, under och efter barnförhör.
-
Barnfridsbrottet i korthet
Nytt brott som stärker det straffrättsliga skyddet för barn som bevittnar vissa brott mellan närstående.
-
Efter barnförhöret - socialtjänstens ansvar
Vid uppgifter om barnmisshandel i en familj är det vanligt att barnet hämtas till polisförhör utan att föräldrarna underrättas i förväg, på beslut av en särskild företrädare. Föräldrarna informeras först efter förhöret.
-
Frihetsberövande, anhållande och häktning
Om frihetsberövande, anhållande och häktning.
-
Förundersökning gällande brott mot barn
-
Information om samråden på Barnahus
-
Om Barnahus
-
Parkering i samband med barnförhör
-
Rättsmedicinsk läkarundersökning
-
Så går det till när Barnahus samordnare gör ERASOR-riskbedömning
-
Vad kan socialtjänsten använda Barnahus samordnare till?