Frihetsberövande, anhållande och häktning
Frihetsberövande/gripande
Polisen kan fatta beslut om ett gripande om ärendet är brådskande och om brottet kan ge fängelse. Annars är det åklagaren som ska fatta beslutet. Det är åklagaren som snarast beslutar om en gripen person ska anhållas. Om det inte finns skäl för anhållande, ska den gripne personen omgående släppas.
Anhållande
Det är åklagaren som bestämmer om en person ska anhållas i väntan på att domstolen prövar frågan om häktning. Under anhållningstiden pågår polisens utredning skyndsamt. Senast kl 12.00 tredje dagen efter ett beslut om anhållande, måste åklagaren lämna in en häktningsframställan till domstol med en beskrivning om och varför personen ska häktas. Vid häktningsförhandlingen beslutar domstolen om personen ska häktas eller släppas på fri fot. Polisen är ansvarig för den som är anhållen.
Häktning
För att bli häktad måste man vara misstänkt för ett brott som ger minst 1 års fängelse. Om brottet har minst 2 års fängelse i straffskalan brukar det talas om så kallad obligatorisk häktning. Detta om det finns risk att den misstänkte lämnar landet, försvårar utredningen eller fortsätter begå brott. Det är domstolen som fattar beslut om häktning och som misstänkt kan man sitta häktad i upp till 14 dagar innan åtal väcks av åklagaren. Den tiden kan förlängas, vilket är vanligt. Om man blir häktad är det istället Kriminalvården som har ansvaret.
Publicerad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra orebro.se
ANDRA SIDOR UNDER ÄMNET Yrkesverksamma
-
Allmänt om krisstöd till barn utsatta för våld och övergrepp
Alla barn som har eller kan ha varit utsatta för våld eller övergrepp kan behöva få krisbearbetning. Barns behov av mer långvarig behandling är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet.
-
Att lämna sekretessbelagda uppgifter till polis och åklagare
Enligt 3 kap 1 § OSL innebär sekretess ett förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av allmän handling eller på något annat sätt.
-
Att tänka på i samband med barnförhör
Att tänka på innan, under och efter barnförhör.
-
Att tänka på vid en polisanmälan
Hur du gör och vad du ska tänka på vid polisanmälan.
-
Barnfridsbrottet i korthet
Nytt brott som stärker det straffrättsliga skyddet för barn som bevittnar vissa brott mellan närstående.
-
Efter barnförhöret - socialtjänstens ansvar
Vid uppgifter om barnmisshandel i en familj är det vanligt att barnet hämtas till polisförhör utan att föräldrarna underrättas i förväg, på beslut av en särskild företrädare. Föräldrarna informeras först efter förhöret.
-
Förundersökning gällande brott mot barn
-
Information om samråden på Barnahus
-
Om Barnahus
-
Parkering i samband med barnförhör
-
Rättsmedicinsk läkarundersökning
-
Så går det till när Barnahus samordnare gör ERASOR-riskbedömning
-
Vad kan socialtjänsten använda Barnahus samordnare till?