Matavfall, så här sorterar du

Matavfall är allt som blir över efter att du har lagat mat eller det som blivit kvar på tallriken. Det ska läggas i den bruna papperspåsen.

Exempel på vad du kan lägga i matavfallspåsen

  • Matrester (tillagade och råa) av kött, fisk, grönsaker, frukt, ägg, ost, mjöl, ris och pasta.
    Kött- och fiskben, fiskrens och skaldjursrester.
  • Frukt, ägg- och grönsaksskal.
  • Bröd, kex, kakor och bullar.
  • Kaffe- och tesump, kaffe- och tefilter.
  • Mindre växtdelar (inte kvistar, grenar och jord).
  • Hushållspapper och servetter.
  • Popcorn, godis och choklad.
  • Mindre mängder matfett från matlagning, urtorkat med hushållspapper. Matolja, till exempel efter fritering, återvinns på våra återvinningscentraler.

OBS! Tänk på att cigarettfimpar, tuggummi och snus inte ska slängas i matavfallet. Tänk även på att enbart slänga matavfallspåsen och dess innehåll, ingen plastpåse runt om matavfallspåsen.

Film om hur du sorterar matavfall

Här kan du se en film om hur du hanterar och sorterar ditt matavfall. Du kan välja att se filmen med undertext genom att klicka på bokstaven T i filmens meny.

Därför använder vi papperspåsar

I Örebro kommun har vi valt att använda bruna papperspåsar till matavfall eftersom de blir en del av kretsloppet och förmultnar, till skillnad från andra typer av påsar som måste sorteras ut innan matavfallet kan behandlas i rötningsanläggningen.

Använd bara de påsar och den påshållare du får från Örebro kommun. Så här beställer du bruna påsar.

Luktar det illa från kärlet?

När sommaren kommer är det extra viktigt att ta hand om avfall på ett bra sätt för att slippa obehaglig lukt och problem med flugor och andra ovälkomna överraskningar.

På sommaren är det bra att placera avfallskärlen i skuggan och göra rent dem med jämna mellanrum. Ett rent kärl är det bästa sättet att undvika flugor och lukt.

  • Om det ändå luktar mycket i kärlet kan du hälla några droppar ättika i botten på det tomma kärlet.
  • Matrester som lätt luktar illa, t.ex. räk– eller kräftskal kan du skölja i kallt vatten. Låt sedan vattnet rinna av och slå in ska­len i tidningspapper innan du lägger dem i matavfallspåsen. Du kan också frysa in sådant avfall och ta fram det när det är dags för hämtning.
  • Papperspåsen bör aldrig fyllas till mer än 2/3-delar. Det är viktigt att du viker ihop påsen ordentligt. Så länge flugorna inte kommer åt matresterna så kan de inte lägga ägg.
  • Låt matresterna rinna av innan de läggs i papperspåsen.
  • Lägg gärna i använda servetter och hushållspapper i påsen för att suga upp vätska.
  • Ju varmare det är inne och ju blötare matavfallet är desto oftare bör du gå ut med påsen. Även om du inte har så mycket avfall bör du gå ut med påsen minst var 3:e dag.
  • Använd alltid hållaren som är speciellt framtagen för matav­fallspåsen. Ställ inte påsen i en plasthink eller plastpåse. Påsen ska stå luftigt så att luften kan cirkulera även under påsen. Då kan avfallet torka ordentligt och du slipper dålig lukt.
  • Saknar du påshållare eller har den gått sönder kontakta Örebro kommuns servicecenter.
  • Släng enbart matavfallspåsen och dess innehåll (absolut ingen extra plastpåse eller liknande runt om). Är påsen väldigt blöt kan du använda en extra matavfallspåse runt om.

Fryser matavfallspåsen fast i kärlet?

Matavfall är ofta vått när det läggs i den bruna påsen och kan frysa fast i mat­avfalls­kärlet. Tips för att undvika fastfrusna matavfallspåsar

  • Använd alltid den speciella hållaren för den bruna påsen.
  • Låt alltid vått avfall rinna av så att det är så torrt som möjligt innan det läggs i påsen.
  • Låt gärna matavfallspåsen stå ute några minuter innan du lägger den i kärlet. Det räcker ofta med fem minuter för att ytan på påsen ska hinna bli riktigt kall.
  • Har påsarna redan frusit fast kan vi inte tömma kärlet. Försök därför att försiktigt hacka loss fastfrusna påsar innan tömningsdagen.
Senast uppdaterad:

Publicerad: