Socialtjänstens arbete för barn och unga

Socialtjänsten arbetar med att erbjuda olika typer av hjälp och stöd enligt de lagar som finns i Sverige. När det handlar om barn och unga är socialtjänstens uppgift först och främst att ge föräldrar den hjälp och det stöd de behöver för att ta hand om sitt barn.

De allra flesta insatser som socialtjänsten beviljar bygger på att personerna själva vill ha och söker stöd. Föräldrar eller barn kan själva kontakta socialtjänsten för att få hjälp men det kan också vara en annan person som gör en orosanmälan till socialtjänsten.

Om socialtjänsten bedömer att det behövs startar de en utredning för att ta reda på om barnet och familjen behöver mer hjälp. Socialtjänsten utgår alltid från barnets bästa.

På sidan Anmälan om oro för barn och unga finns information om hur du anmäler oro för barn och unga och där finns även vanliga frågor och svar om orosanmälan.

Så här går en utredning till

Under utredningen samtalar socialtjänsten med både barnet och vårdnadshavare.

Utredningen kan bestå av endast ett samtal, men det kan också vara en mer omfattande utredning.

En utredning består i att samla in material genom samtal mellan en socialsekreterare och anhöriga. De flesta utredningar som rör barn och unga görs i samråd med familjen.

Socialtjänsten kan, vid utredningar om barn som behöver skydd eller stöd, för sin bedömning ta kontakt med andra som känner barnet väl såsom personal på förskola, skola, barnavårdscentral eller polisen.

Då utredningen är klar får den det berör läsa igenom utredningen och komma med synpunkter.

I de allra flesta fall som gäller barn är föräldrar och socialtjänsten överens om vilka insatser som behövs såsom stöd i hemmet eller på fritiden, samtal med kurator eller en placering i ett annat hem eller på en institution.

Vård enligt lagen om vård av unga (LVU)

Om ett barn eller en ung person som är under 21 år bedöms behöva skyddas och placeras akut och vårdnadshavarna inte lämnar sitt samtycke kan socialtjänsten besluta om ett omedelbart omhändertagande enligt LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga).

Det innebär att barnet tas om hand och placeras på en gång mot vårdnadshavarnas vilja i jourhem eller hem för vård eller boende (HVB-hem). Domstolen ska sedan avgöra om socialnämndens beslut ska gälla.

Syftet är alltid att barnet ska komma till en trygg miljö där barnets alla behov kan tillgodoses. När det görs har kommunens socialtjänst också tät och nära kontakt med barnets familj, för att också ge stöd till familjen.

Kortfakta om LVU

• LVU kom till år 1990, men Sverige har även tidigare haft lagar som reglerar omhändertaganden av barn.
• Lagen erbjuder en möjlighet för samhället att skydda barn som är utsatta för påtagliga risker men då det samtidigt saknas samtycke för den vård som barnet behöver. I de allra flesta fall är det alltså inte aktuellt att använda LVU.
• Med stöd i LVU kan socialnämnden i kommunen fatta beslut mot barns och föräldrars vilja i vissa särskilda situationer. Kraven för att LVU ska gå att tillämpa är:
  • Det ska finnas en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas.
  • Det kan handla om antingen missförhållanden i hemmiljön eller den unges eget beteende.
    

Frågor och svar om omhändertagande av barn enligt LVU på socialstyrelsen.se.

Behöver du som vårdnadshavare stöd?

Om du har behov av att få stöd och hjälp från socialtjänsten, vänder du dig i första hand till kommunens socialkontor, se kontaktuppgifter på sidan Så får du hjälp – familj, föräldraskap och relationer.

På sidan Stöd till dig som är förälder finns information om fler sätt för dig att få stöd, till exempel föräldratelefonen, familjecentraler och föräldrakurser.