Sök
meny

Ditt dricksvatten

I Örebro kommun har cirka 90 procent av invånarna kommunalt VA och cirka 10 procent enskild vatten- och avloppsförsörjning. Här berättar vi om kommunens arbete med det kommunala dricksvattnet (VA står för Vatten och avlopp). 

Hårdhetsgrad och pH-värde

I stort sett hela Örebro kommun har mjukt vatten. Det innebär att du inte behöver använda så mycket tvätt– och rengöringsmedel för att disken och tvätten ska bli ren.

Tabell över hårdhetsgrad och PH-värde.

Din förbrukning och kostnad för dricksvatten

På dina fakturor ser du hushållets årliga vattenförbrukning. Genom att logga in på E‑tjänster och blanketter inom vatten och avlopp kan du se dina fakturor bakåt i tiden för att se hur din förbrukning förändrats över tid.

Vattnet i vardagen informerar vi om vad du kan göra för att minska din vattenförbrukning.

Information om VA-taxan hittar du på Taxor och avgifter – vatten och avlopp - orebro.se

Kvalitet på dricksvatten

Det tas regelbundet vattenprover på dricksvattnet som produceras på våra vattenverk runtom i kommunen. Detta för att säkerställa god vattenkvalitet på dricksvatten som går ut till örebroarna.

Livsmedelsverket ger vägledande riktvärden och åtgärdsgränser för vissa ämnen som är av betydelse för dricksvattenkvaliteten.

Här kan du läsa om Livsmedelsverkets krav på dricksvattenkvalitet i Sverige.

Se de senaste analysprotokollen från kemisk provtagning 2026 pdf, 56.2 kB. respektive mikrobiologisk provtagning 2026. pdf, 30.6 kB. Proven tas från tolv representativa provpunkter runt om i kommunen. Resultaten vid olika provtagningspunkter kan variera beroende på till exempel vattnets hårdhetsgrad, pH-värde samt klorhalten. Nästa provtagning genomförs under 2027.

På Livsmedelsverkets hemsida finns beskrivningar av parametrar för olika provtagningar.

PFAS är en stor grupp miljöskadliga kemikalier som lätt sprids med vatten, jord och luft. Den 1 januari 2026 infördes hårdare krav på provtagning och åtgärder för PFAS i dricksvatten.

Provtagningar av Örebro kommuns dricksvatten visar att förekomsten av PFAS i vårt dricksvatten ligger långt under gränsvärdena på samtliga mätpunkter. Det gäller även kommunens tre mindre vattenverk på landsbygden. Detta innebär att vi inte behövt vidta åtgärder inför att de högre kraven på PFAS trädde i kraft den 1 januari 2026.

Det finns flera olika PFAS-ämnen och sedan 2023 analyserar vi årligen samlingsprover på PFAS 11, PFAS 4 och PFAS 21, som ingår i de nya hårdare kraven.

I tabellen nedan redovisas medelvärden från samtliga provtagningar från 2023 och framåt, för utgående dricksvatten från respektive vattenverk. Mätvärdena redovisas i nanogram/liter. Skillnaderna i mätvärdena beror på om ytvatten eller grundvatten används vid dricksvattenproduktionen.

Senaste provtagningen gjordes i september 2025. Nästa provtagning genomförs 2026.

Medelvärden från samtliga provtagningar september 2025 och framåt i nanogram/liter.

September 2025

Vattenverk 1

Vattenverk 2

Vattenverk 3

Vattenverk 4

PFAS 4

0,92

< 0,2

1,3

0,66

PFAS 11

1,57

< 0,2

3,9

2,1

PFAS 21

1,57

< 0,2

3,9

2,1

Fakta om PFAS

PFAS är fett-, smuts- och vattenavvisande och används som beläggning eller impregnering av olika material som metall, papper, textil och läder. De skapar glatta ytor och är därför mycket använda i till exempel livsmedelsförpackningar, rengöringsmedel, färg och kosmetika. Det här innebär att PFAS-kemikalier finns överallt. PFAS kan bland annat kan orsaka cancer, leverskador, nedsatt immunförsvar, hormonrubbningar samt sämre fertilitet. Kemikalierna är extremt svåra att bryta ner.

Arbete pågår bland annat inom EU med skärpt lagstiftning och förbud för att minska förekomsten av PFAS i samhället. Den 1 januari 2023 infördes EU:s nya dricksvattendirektiv. Det innehåller bland annat nya gränsvärden för PFAS i samtliga länder inom EU. Sedan tidigare finns krav på att ta prover för att kontrollera PFAS 11, som innefattar de vanligaste PFAS-ämnena. Från 1 januari 2026 utökades kravet. Nu ska prover tas på även PFAS 4 samt PFAS 21, genom ett samlingsprov som innefattar 21 olika PFAS-ämnen.

Ibland visar provtagningar att det kommunala dricksvattnet kan innehålla bakterier, virus eller parasiter som kan göra dig sjuk. Vi inför då så kallad koknings­rekommendation. Det innebär att du ska koka vattnet, så att det bubblar kraftigt, innan användning. Läs mer på sidan Kokningsrekommendation.

Vid en större störning i vattenleveransen kan det bli aktuellt med nödvatten. Det betyder att vattnet behöver distribueras på ett annat sätt med hjälp av tankar. Vid en dricksvattenkris prioriteras människors liv och hälsa. De allra flesta behöver alltså klara sig själva första tiden.

Myndigheten för civilt försvar rekommenderar beredskap för minst en veckas dricksvattenförbrukning.

Så här förbereder du dig för att ha tillgång till vatten vid kris.

Så här förbereder du dig som företagare för att ha tillgång till vatten vid kris.

Vid minskad vattenförbrukning i hushållet, fastigheten eller näringsverksamheten är det viktigt att som fastighetsägare ha extra koll på ledningarna i berörda fastigheter. Detta för att undvika att det uppstår stillastående vatten som kan innebära en hälsorisk.

Bakterier trivs bäst i stillastående vatten vid temperaturer kring 40 grader, då de kan föröka sig till farliga halter, vilket ökar risken för tillväxt av legionellabakterier. Det är fastighetsägarens ansvar att hålla systemen rena, genom att spola dem vid behov, samt att säkerställa att kallvattnet är kallt och varmvattnet är hett.

Legionella i miljön – en kunskapssammanställning om hantering av smittrisker — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se).

Vi genomför regelbundet riskanalyser för att produktionen och leveransen av dricksvattnet ska vara så säker som möjligt. Vattenverk och vattenreservoarer klassas också som skyddsobjekt.

Tillgång till kommunalt dricksvatten

Verksamhetsområde är ett geografiskt område, beslutat av kommunfullmäktige, där kommunen ansvarar för hela eller delar av vatten- och avloppsförsörjningen. Kunder med kommunalt vatten och avlopp har tillgång till en eller flera av de fyra vattentjänsterna dricksvatten, spillvatten, dagvatten fastighet samt dagvatten gata.

sidan Verksamhetsområden och vattentjänster kan du läsa mer om verksamhetsområde och vattentjänster samt se vilka verksamhetsområde din fastighet ingår i.

Drygt 143 000 kommuninvånare som har kommunalt dricksvatten och bor inom verksamhetsområde, får sitt dricksvatten från vattenverket inne i Örebro. Våra mindre vattenverk på landsbygden förser 363, 42 respektive 68 kommuninvånare inom verksamhetsområde med dricksvatten.

I kommunen finns också ett antal betalstationer med möjlighet att köpa dricksvatten.

Produktion av dricksvatten

Örebro kommuns huvudvattenverk tar in ytvatten från Svartån för dricksvattenproduktionen. Vi har också tre mindre vattenverk på landsbygden där grundvatten används för dricksvattenproduktionen. Vid produktionen desinficeras vattnet med natriumhypoklorit.

Dricksvattnets väg till kranen

Örebro kommun hämtar vatten från Svartån som renas i flera steg innan det blir dricksvatten och hamnar i kranen hemma hos dig.

Så här går det till.

Strategisk planering

Vi arbetar med långsiktig strategisk planering utifrån den växande staden, utbyggnad till befintlig bebyggelse på landsbygden samt behovet av förnyelse av gamla ledningar. Nya vattenreservoaren Lyra ger ökad kapacitet och säkerhet för vattendistributionen till invånarna i Örebro stad.

Löpande arbete sker för att identifiera och genomföra insatser för att förstärka ledningsnätet och vattendistributionen runt om i kommunen. Målet att bli klimatneutrala löper som en röd tråd i planering och de insatser som genomförs.

Det byggdes väldigt mycket bostäder i hela Sverige på 1950-, 60- och 70-talet, vilket gör att ett stort antal ledningar börjar bli gamla och behöver bytas ut. Detta står kommuner inför runt om i hela landet. Läckage från gamla vattenledningar sker på grund av mindre rörbrott, fräthål och sprickor. Då ledningarna är nergrävda är det svårt att upptäcka dessa mindre läckage. Vi kombinerar flera olika metoder för att kunna hitta läckor och prioritera vilka ledningar som behöver bytas ut. Några exempel på metoder är:

  • Vi har ett flertal flödesmätare på ledningsnätet. De mäter hur mycket vatten som passerar och gör att vi tidigare kan upptäcka om det rinner onormalt mycket vatten samt åtgärda det.
  • Med hjälp av loggrar som fångar upp ljud i ledningarna kan vi analysera och upptäcka läckor.
  • Användning av en AI-modell som pekar ut ledningar som har större risk för läckage. Örebro kommun är en av flera kommuner och VA-organisationer i Sverige som lärt upp modellen, som baseras på data från tidigare läckor, ledningsinformation och markförhållanden.
  • Vi byter till vattenmätare med fjärravläsning hos våra kunder. Med den digitala tekniken kan vi följa vattenförbrukningen i realtid samt upptäcka läckor hos kund, då systemet larmar vid misstänkt läckage, som till exempel en läckande toalettstol. En lyssningsfunktion gör att mätarna kan ”höra” läckljud. Det gör att vi även kan upptäcka och åtgärda läckor på ledningar i vattenmätarens närområde.
  • Utökad budget så att vi kan byta ut fler gamla ledningar för att minska läckaget.


Under 2025 bedömdes vattenförlusten till drygt 20 procent av den totala vattenförbrukningen på närmare 33 000 kubikmeter dricksvatten per dag. Det innebär cirka 6 600 kubikmeter per dag. Det är en minskning från 2018 då vattenförlusten låg på närmare 27 procent. Mycket arbete återstår, men detta visar att våra insatser för att minska läckaget gör skillnad.

Livsmedelsverkets föreskrifter och EU:s dricksvattendirektiv

Den 1 januari 2023 trädde EU:s nya dricksvattenföreskrifter i kraft. I och med detta uppdaterar Livsmedelsverket de nationella föreskrifterna för dricksvatten. Under kommande år införs de nya kraven successivt.

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten

Europaparlamentets dricksvattendirektiv

Senast uppdaterad:
Publicerad: