Kultur- och fritidsnämndens hållbarhetskriterier för
bidragsgivning till ideella föreningar

En verksamhets miljö- och klimatarbete handlar både om att minska verksamhetens påverkan och om att vara en god förebild i dessa frågor. En tillgänglig natur och en god miljö är även viktiga förutsättningar för många föreningarnas kärnverksamhet.

Som förening är det viktigt att utforska vilka möjligheter det finns att förbättra sin verksamhet eller anläggning ur ett miljöperspektiv. Det kan exempelvis handla om att minska sin klimatpåverkan genom att välja hållbara transportslag och skapa förutsättningar för sina medlemmar att konsumera cirkulärt. Att välja miljömärkta kemikalier vid städning och exempelvis minimera spridningen av gummigranulat från konstgräsytor, bidrar också till en minskad påverkan på natur och miljö. Det kan handla om mindre åtgärder som att börja källsortera i sin föreningslokal, men också om att tänka till utifrån ett klimatperspektiv vid större inköp av maskiner eller vid ombyggnation av anläggningen.

Jämställdhet uppnås när kvinnor och män har samma möjligheter och rättigheter. Jämställdhet mellan kvinnor och män förutsätter en jämn fördelning av makt och inflytande, men också lika tillgång till utbildning såväl som möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger.

Ur ett föreningsperspektiv kan det handla om att säkerställa att service ges på lika villkor oavsett kön, eller att aktivt arbeta för att både flickor och pojkar känner sig välkomna till föreningens verksamhet. Detta kan exempelvis göras genom att erbjuda likvärdiga träningsmöjligheter, att både pojkgrupper och flickgrupper får åka på liknande läger eller att utbilda styrelse och ledare i föreningen.

HBTQI står för homosexuella, bisexuella, transperson, queer och intersexpersoners rättigheter.

Ur ett föreningsperspektiv handlar det om att säkerställa att hbtqi-perspektivet finns med i arbetet för alla människors lika värde. Det kan också handla om att arbeta med värdegrundsfrågor för föreningens medlemmar och därmed blir föreningen trygg och inkluderande för alla oavsett kön, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.

Till de nationella minoriteterna i Sverige räknas samer, romer, sverigefinnar, tornedalingar och judar. I Örebro hanteras även teckenspråkiga som en nationell minoritet. Nationella minoriteters språk och kultur ska enligt lag främjas, skyddas och utvecklas.

Ur ett föreningsperspektiv handlar det om att stärka nationella minoriteters språk, kultur och identitet. Det kan exempelvis handla om informationsmaterial på fler språk eller att det finns tolkar på aktiviteten.

Befolkningsstrukturen förändras och personer över 65 år utgör en allt större del av befolkningen.

Det är av vikt att främja hälsa, delaktighet och möjlighet att delta i samhället oavsett ålder. Begreppet äldre används ofta om personer som är 65 år eller äldre, vilket också är fallet här i hållbarhetskriterierna. Livsfasen som åsyftas berör tiden efter avslutat yrkesliv och kan inträffa vid olika tidpunkter. Gruppen äldre kan delas in i olika faser baserat på grad av funktionsförmåga. En av dessa kallas den tredje åldern. Den tredje åldern präglas av god funktionsförmåga och självständighet efter avslutat arbetsliv; personer i den här fasen betraktas ofta som en resurs i civilsamhället. Den fjärde åldern däremot innebär att ohälsa och nedsatt funktion skapar beroende av andra för att klara sin vardag. I båda dessa faser kan deltagande i föreningslivets aktiviteter bidra till en ökad livskvalitet.

Ur ett föreningsperspektiv handlar det om att stärka och möjliggöra för äldre att delta i föreningslivet och få ta del av det breda utbud som föreningslivet erbjuder.

Integration handlar i grunden om lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. För att väga upp de skillnader mellan utrikes och inrikes födda som finns i Örebro kommun behöver vi på olika sätt kompensera för de ojämlika förutsättningar människor har inom områden som utbildning, sysselsättning och arbete, fritidsaktiviteter, ekonomi, boende och demokrati.

Ur ett föreningsperspektiv handlar det om att säkerställa att alla kan delta på lika villkor oavsett etnisk och kulturell bakgrund samt att som förening bidra till att stärka människors förutsättningar för att etablera sig i samhället. Det kan exempelvis handla om språkträning för nyanlända eller att erbjuda meningsfulla fritidsaktiviteter för människor i socioekonomisk utsatthet. En viktig aspekt av integrationsarbetet är att möjliggöra gemenskap och sociala nätverk som bryter den geografiska segregation (så kallad boendesegregation) som råder i Örebro kommun.

Föreningsverksamhet för landsbygden avser den verksamhet som sker utanför stadens randzon. Föreningslivet har en stor och vital roll då det är en betydande aktör för en god livsmiljö och demokratiutveckling på landsbygden.

Ur ett föreningsperspektiv handlar det om att skapa och utveckla föreningars verksamhet på landsbygden, såväl som att möjliggöra ett brett utbud av aktiviteter för boende på landsbygden i Örebro kommun. Dessutom bör olika typer av anläggningar och lokaler finnas tillgängliga på landsbygden.

Enligt Barnkonventionen är alla barn lika mycket värda, har samma rättigheter och ingen får diskrimineras. Barn har rätt till yttrandefrihet: att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter, med respekt för andra personers rättigheter. Barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv samt hjälp att aktivt delta i samhället. Barn ska skyddas från alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp.

Ur ett föreningsperspektiv innebär detta att barnets rättigheter ska stärkas. Detta kan exempelvis ske genom att föreningen har ett beslutat forum eller arbetssätt där barn och ungdomar är delaktiga i utformningen av verksamhet för målgruppen.

Det nationella målet för funktionshinderpolitiken, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, är att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund.

För föreningar betyder det att aktiviteter bör utgå ifrån principen om universell utformning vilken ökar möjligheten för personer med funktionsnedsättning att delta på lika villkor. Det kan också handla om att erbjuda riktade aktiviteter för målgruppen för att ge alla möjlighet att prova på olika former av föreningsverksamhet.