Så fungerar kommunen
Kommunen ska ta tillvara gemensamma intressen för människorna som lever och arbetar i den. Bland uppgifterna finns både sådana som kommunen enligt lag är skyldig att sköta och sådana som är frivilliga.
Det finns också en mängd lagar och regler som styr kommunens verksamheter. Viktiga styrande dokument hittar du under "Dokument och undersökningar". Ett av de allra viktigaste dokumenten är "Övergripande strategier och budget med flerårsplan".
På Sveriges kommuner och landstings webbplats kan du läsa mer om hur en kommun styrs.
Styrande lagar
Kommunallagen är den lag som mest styr kommunernas verksamhet. Kommunerna styrs också av andra lagar som socialtjänstlagen, skollagen, tryckfrihetsförordningen,
offentlighets- och sekretesslagen, förvaltningslagen, personuppgiftslagen, plan- och bygglagen och miljöbalken.
Kommunallagen (1991:900) på riksdagens webbplats.
Fler lagar på riksdagens webbplats.
Kommunens ansvar
Som lagstiftare bestämmer regering och riksdag vad en kommun får och inte får göra. Kommunens ansvarsområden regleras i de så kallade speciallagstiftningarna och kommunallagen.
I övrigt har kommunerna fri rätt att bestämma, genom så kallat kommunalt självstyre. Självstyre grundar sig på demokrati och medborgarens möjlighet att påverka kommunala beslut. Kommunerna har en beskattningsrätt enligt grundlagen.
Vissa verksamheter ansvarar kommunen för därför att det är bestämt i lagen. Andra verksamheter bedriver kommunen frivilligt.
Exempel på verksamheter som kommunen enligt lag har ansvar för:
- Förskola och skola
- Gymnasieutbildning
- Äldreomsorg
- Omsorg om funktionshindrade
- Försörjningsbidrag
- Bibliotek
- Plan- och byggfrågor
- Miljö- och hälsoskydd
- Vatten och avlopp
- Renhållning och avfallshantering
- Underhåll av kommunala gator och parker
- Ordning och säkerhet
- Räddningstjänst
Beslutsvägar
Beslut kan fattas av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, nämnd, förtroendevald eller anställd. Vem eller vilka som fattar beslut i Örebro kommun beror på vad det gäller.
Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige fattar beslut i principiella frågor och i andra ärenden av större vikt för kommunen. Det gäller till exempel mål och riktlinjer för verksamheten, kommunens budget och den kommunala skattesatsen.
Kommunfullmäktige sammanträder en gång i månaden med uppehåll i juli och augusti.
Om en ledamot i Kommunfullmäktige vill följa upp ett ärende kan han eller hon ställa en fråga eller en interpellation till någon av kommunalråden eller ordföranden i en nämnd. Vid en fråga är det bara den som frågat och den som svarat som får debattera.
Vid en interpellation får alla ledamöter delta i debatten. Frågor eller interpellationer får bara röra ett ärende som fullmäktige, Kommunstyrelsen eller någon annan nämnd har rätt att handlägga. De ska lämnas in skriftligt i förväg. Varken fråga eller interpellation leder till beslut.
Efter frågor eller interpellationer behandlar Kommunfullmäktige ärenden där beslut ska fattas. Dessa ärenden har först behandlats i en styrelse eller en nämnd. Besluten verkställs sedan av anställda i kommunens förvaltningar.
Ett skriftligt förslag från en ledamot i Kommunfullmäktige kallas motion. Till skillnad från en fråga eller interpellation leder motioner till beslut. Motionen behandlas inte direkt under sammanträdet utan överlämnas till Kommunstyrelsen som ser till att ärendet bereds i berörda nämnder och styrelser. Därefter kommer motionen tillbaka till fullmäktige. Beslut bör tas inom ett år efter att motionen har väckts.
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen yttrar sig i alla ärenden som kommunfullmäktige beslutar om. Kommunstyrelsen har också övergripande ansvar för att besluten verkställs och följs upp. Vilket ansvarsområde kommunstyrelsen har framgår av kommunstyrelsens reglemente.
Kommunfullmäktige har uppdragit (delegerat) åt kommunstyrelsen att fatta beslut i vissa grupper av ärenden, som till exempel att köpa och sälja fastigheter eller att låna pengar till kommunens verksamhet.
Nämnd
Kommunfullmäktige bestämmer vilka nämnder som ska finnas och vilka ledamöter som ska ingå i dessa. För varje nämnd fastställer fullmäktige ett reglemente som anger vilken verksamhet nämnden har ansvar för. Nämnderna beslutar i frågor inom sitt ansvarsområde. I många lagar anges också att en nämnd skall ta beslut i en viss typ av frågor.
Tjänsteman och förtroendevald
Nämnderna kan ge uppdrag (delegera) till en ledamot eller tjänsteman att fatta beslut i en viss typ av frågor, främst rutinärenden. Brådskande ärenden får delegeras till förtroendevalda.
Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar
Offentlighetsprincipen är en grundlagsstadgad rättighet att få insyn i det offentliga (2 kap. 1§ tryckfrihetsförordningen). Enligt offentlighetsprincipen har allmänheten rätt att ta del av kommunens allmänna handlingar.
En allmän handling kan se ut på många olika sätt, till exempel papper, e-post, foto eller en ljudupptagning. En handling är allmän om den förvaras hos myndigheten samt är inkommen till eller upprättad hos myndigheten.
En myndighet är skyldig att lämna ut en handling i sin helhet om:
1. handlingen är en allmän handling och
2. handlingen inte innehåller sekretessbelagda uppgifter.
Om du vill ta del av allmänna handlingar, kontakta Servicecenter, 019‑21 10 00.