Minimeringsmästarna

Minimeringsmästarna är en nationell tävling med fokus på hållbar livsstil och att minska sitt avfall. Emelie Andersson från Örebro vann tävlingen och blev Sveriges Minimeringsmästare 2022! Det var 250 hushåll i hela Sverige som tävlade under ett års tid. Förutom hushållen så deltog 50 kommuner i Minimeringsmästarna och tävlade mot varandra i kommunkampen, och Örebro kommun tog hem förstaplatsen!

Gruppbild på många människor, både vuxna och barn, som står i ett rum och ser glada ut.

Här är deltagarna som tävlade för Örebro i Minimeringsmästarna. Emelie Andersson (i mitten med diplom och blommor) vann den nationella tävlingen. Örebro kommun vann också Minimeringsmästarnas kommunkamp.

Minimeringsmästare 2022

Sju hushåll var uttagna att representera Örebro och tävlade mot 250 hushåll i hela Sverige. Alla hushållen i tävlingen har under ett år minskat sitt totala avfall med 45 procent. Vinnaren av Minimeringsmästarna 2022 blev Emelie Andersson från Örebro. Hon minskade sitt totala avfall med hela 90 procent!

Utöver den nationella tävlingen så tävlade även hushållen från Örebro mot varandra och vinnare i Örebro kommuns tävling blev:

  1. Emelie Andersson
  2. Alice Leiding och Oskar Cosmo
  3. Bernt och Åsa Kristiansen

Minskning av avfallet

250 hushåll i hela Sverige deltog i Minimeringsmästarna och minskade sitt totala avfall med 45 procent.

Hushållen (nationellt) har tillsammans minskat

  • restavfallet med 52 procent
  • matavfallet med 44 procent
  • pappersförpackningarna med 35 procent
  • plastförpackningarna med 36 procent
  • metallförpackningarna med 48 procent.

Örebros resultat

De sju hushållen som tävlade för Örebro har under året minskat sitt totala avfall med 62 procent.

Hushållen i Örebro har tillsammans minskat

  • restavfallet med 47 procent
  • matavfallet med 68 procent
  • pappersförpackningarna med 43 procent
  • plastförpackningarna med 28 procent
  • metallförpackningarna med 41 procent.

Kommunkampen

Örebro kommun tog hem förstaplatsen i Minimeringsmästarnas kommunkamp. Förutom hushållen som tävlade så deltog 50 kommuner i Minimeringsmästarna och tävlade mot varandra i kommunkampen. På andra plats kom Nacka och på tredje plats kom Laholm.

Kommunkampsplaceringen baserades på medelpoängen av alla deltagare i kommunen, samt utmaningar utförda av digitala minimeringsmästare (de som gjorde utmaningarna men inte var uttagna hushåll i tävlingen) delat på antal deltagare.

Om tävlingen

Minimeringsmästarna är en nationell tävling som hölls 2021–2022, med fokus på hållbar livsstil och att minska sitt avfall. Under ett år fick hushållen föreläsningar och utmaningar på fem olika teman: hållbar konsumtion, matsvinn, farligt avfall, delande och textil.

Hushållen samlade poäng genom att göra utmaningarna och delta på träffarna. De fick även poäng för hur mycket de minskat sitt avfall under året.

Läs mer om tävlingen på Minimeringsmästarnas webb.

Kollage med hushållens bilder från Instagram med återbruk, farligt avfall, matsvinn och Minimeringsmästarna loggan.

Här är några av utmaningarna som hushållen i tävlingen gjort och lagt upp på Instagram. #minimeringsmästarna_Örebro #minimeringsmästarna Foton: @familjenk_minimerar och @crafterwork

Teman

Fakta och praktiska tips utifrån de teman som Minimeringsmästarna haft under året.

Kvinna som håller en nätkasse i ena handen och en plastpåse i andra, båda med apelsiner i, och Minimeringsmästarna loggan i ena hörnet.

Foto: Olivia Whitehouse/Minimeringsmästarna

Hållbar konsumtion

Temat på den första utmaningen var Hållbar konsumtion.

467 kg hushållsavfall

Konsumtion och avfall hänger ihop. Ju mindre fysiska ting vi konsumerar desto mindre avfallsmängder uppstår. I Sverige slänger vi 467 kg hushållsavfall per person och år. Och då räknar vi inte in det osynliga avfallet som uppstår i produktionen av de varor vi köper – avfallet som vi aldrig ser.

Hur hänger konsumtion och välbefinnande ihop?

Forskning visar att de senaste 40–60 åren har vår konsumtion fyrdubblats och vi har gått från att ta vara på våra saker till att förbruka saker i en hejdlös takt. Det är bland annat för att vi ständigt blir stimulerade att öka vår konsumtion av varor genom reklam. Många tror att vårt välbefinnande har ökat i takt med att vi konsumerar mer och mer, men forskning visar att så inte är fallet, i alla fall inte i rika länder.

Förändrad och mer hållbar konsumtion erbjuder möjligheter för planeten, men också för det personliga välbefinnandet. Ökad konsumtion har inte lett till ökat välbefinnande, men vad händer om vi minskar den? Då behöver vi inte lika mycket pengar och kan ägna mer tid och ork till annat som är viktigt för oss och som ger högre välbefinnande. Och samtidigt blir det mindre avfall.

Tio sätt att konsumera hållbart och minska ditt avfall:

  1. Välj begagnade kläder
  2. Låna böcker på biblioteket
  3. Välj e-böcker
  4. Hyr saker du sällan behöver
  5. Välj flergångspåsar
  6. Köp begagnade saker
  7. Välj bort engångsprylar
  8. Laga om något går sönder
  9. Låna sport- och fritidsutrustning på Fritidsbanken
  10. Byt eller låna av andra.

Fler tips om hållbar konsumtion hittar du på Klimatsmart vardag.

Kompostpåse som har spillt ut innehållet med matrester och Minimeringsmästarna loggan i ena hörnet.

Minska matsvinnet

Temat på den andra utmaningen var Minska matsvinnet.

Visste du att?

  • En tredjedel av den mat som produceras i världen slängs utan att ätas upp.
  • Matproduktionen står för cirka en fjärdedel av de globala utsläppen.
  • Ett av de globala målen för hållbar utveckling handlar om att det globala matsvinnet behöver minska med 50 procent till 2030.

Matsvinn finns längs hela livsmedelskedjan, men det positiva är att du har stora möjligheter att minska ditt matsvinn. Du kan göra både jorden och din egen ekonomi en tjänst genom att ta tillvara på maten så att den inte blir matsvinn.

Se en film och få tips på hur du kan minska ditt matsvinn på Klimatsmart vardag.

Vad är skillnaden på matsvinn och matavfall?

Mat som slängs men som hade kunnat ätas om den hanterats på ett annat sätt kallas för matsvinn. Matsvinn är till exempel rester som inte ätits upp eller livsmedel som blivit gamla, som mögligt bröd. Matavfall är sådant som inte går att äta från början, till exempel oätligt skal från frukt och grönt, äggskal, ben från kött och kaffesump.

Trasig mobiltelefon som ligger på en stubbe och Minimeringsmästarna loggan i ena hörnet.

Foto: Minimeringsmästarna

Farligt avfall

Temat på den tredje utmaningen var Farligt avfall.

Vad är farligt avfall?

Avfall som har en eller flera farliga egenskaper – till exempel att det är giftigt, cancerframkallande, explosivt eller brandfarligt – räknas som farligt avfall. Hit hör bland annat nagellack, batterier, hårfärg, wc-rengöring, leksaker med inbyggda batterier och målarfärg. Dessa ska lämnas in till återvinningscentralen. Gamla läkemedel räknas också som farligt avfall men ska lämnas in på apoteket.

Du kan även lämna farligt avfall till Örebro kommuns Farligt avfall-bil som kör två gånger per år och hämtar upp farligt avfall i olika bostadsområden.

Läs mer om Farligt avfall-bilen och se vårens turlista med platser och datum.

Giftfri vardag

På Klimatsmart vardags webb finns massa bra tips på hur du kan undvika onödiga kemikalier i hemmet och få en giftfri vardag.

Fem tips för en giftfri vardag.

Läs om farliga ämnen i hemmet.

Tips på hur du kan städa utan kemikalier.

Läs om kemikalier i textilier.

Händer i en cirkel som håller i olika sorters verktyg.

Foto: Minimeringsmästarna

Delande

Temat på den fjärde utmaningen var Delande.

Dela saker med andra

Människan har alltid delat med varandra, men sedan har det i stället övergått till eget ägande. Men behöver vi verkligen ha ensamrätt på allt?

Myrorna gjorde en undersökning där över hälften av svenskarna anser att de har fler saker än de behöver. 83 procent av svenskarna angav att de har prylar de inte använder, och nio av tio har kläder i garderoben som de inte använder.

Genom att dela saker, platser och tjänster med varandra skapas miljönytta, samtidigt som vi sparar pengar. Exempel på delande kan vara:

  • Låna ut dina verktyg.
  • Hyra ut din bil.
  • Anordna en klädbytardag.

Förutom att vi tar vara på jordens resurser bidrar delningsekonomi dessutom till gemenskap och social hållbarhet.

Dela bil?

Läs om bilpool och samåkning på Klimatsmart vardag.

Händer som håller i en hög med jeans.

Foto: Minimeringsmästarna

Textil

Temat på den femte och sista utmaningen var Textil.

Sju kilo textil slängs per person varje år

Textilier är en viktig resurs som behövs i flera olika sammanhang; som kläder, möbler, heminredning och mycket mer. Men både produktionen och konsumtionen av textilier har en enorm miljöpåverkan som vi måste ändra på.

I Sverige köper vi ungefär 14 kilo textilier per person och år, samtidigt som vi slänger 7 kilo textilier i soporna varje år. De klädesplagg vi köper används i snitt endast sju gånger innan de slängs.

Skapa en hållbar garderob

Vi måste bli bättre på att förlänga livet på våra kläder och textilier. Så vad kan vi göra? Här är några tips:

  • Välj så lite kemikalier som möjligt. Håll koll på miljömärkningar och materialval.
  • Köp second hand, hyr, byt, låna av varandra eller pröva någon prenumerationstjänst.
  • Kvalitet före kvantitet.
  • Laga när dina kläder går sönder och vårda dem så de håller längre.

Lär dig mer på Klimatsmart vardag

Fler tips på hur du kan skapa en hållbar garderob.

Läs mer om kemikalier i textilier och hur du undviker dem.

Om Minimeringsmästarna

Minimeringsmästarna är en nationell tävling som drevs av Göteborgsregionen med stöd från Avfall Sverige under 2021–2022. På lokal nivå ansvarade Örebro kommun för genomförandet. Minimeringsmästarna ingick som del av en satsning för att minska mängden avfall i Örebro kommun med 25 procent till år 2025.

Läs mer om hur Örebro kommun ska minska avfallet.

Senast uppdaterad:

Publicerad: