Befolkningsprognoser

En prognos över Örebro kommuns befolkningstillväxt tas fram för kommande tio år (innevarande och efterföljande nio år).

Du kan själv inhämta/se aktuell prognos och få prognosen fördelat på olika variabler (år, kön, åldersindelning, delområde) från kommunens statistikdatabas.

Prognosen utvärderas löpande och uppdateras vid behov. En årlig uppdatering görs likväl så snart det senaste kända årets befolkningsstatistik finns tillgängligt. Vid uppdateringen ersätts det första prognosåret i prognosperioden med det senast kända utfallsåret. Samtidigt uppdateras prognosperioden för kommande tioårsperiod genom att inkorporera de senaste mönstren och trenderna.

Månatlig befolkningsutveckling 2022 t.o.m. december 2023. Pdf, 201 kB.

Befolkningsprognosen används som planeringsunderlag i flera av kommunens olika verksamhetsområden, till exempel för att planera kommande behov av lokalförsörjning, storleken på skatteunderlaget för kommande budgetar eller ge input till arbetet med kommunens Övergripande strategier och budget (ÖSB).

Sammanfattning av prognosperioden, 2023–2032

  • Folkökningen förväntas i genomsnitt landa på strax över 1 500 under prognosperioden 2023–2032.
  • Antal barn i förskoleålder (1–5 år) antas initialt minska fram till 2026. Därefter antas en ökning från 2028 med strax över 150 barn årligen. En total ökning på drygt 6 % förväntas mellan 2023 och 2032. Ökningen är i huvudsak en följd av antagandet om att antalet födda kommer öka från år 2028. Den initiala minskningen beror främst på att barnfamiljer flyttat från kommunen i en större utsträckning.
  • Antalet invånare i grundskoleålder (6–15 år) antas minska under kommande prognosperiod. En genomsnittlig årlig minskning med 120 personer. En total minskning förväntas om runt 1 100 personer från 2023 till 2032. Minskningen är en följd av att barn i förskoleålder minskat under de senaste åren samt en konsekvens av att fler barnfamiljer flyttat från kommunen de närmast förestående åren.
  • Antal invånare i gymnasieålder (16–18 år) antas initialt öka fram till 2026. Därefter antas svagare ökningar såväl som minskningar fram till prognosperiodens slut. Totalt antas en ökning om strax under 500 personer från 2023 till 2032 (en ökning med strax under 9 %).
  • Antalet invånare i yrkesaktiv ålder (20–65 år) antas öka årligen under prognosperioden. I genomsnitt antas ökningen bli närmare 1 100 personer per år och totalt sett över prognosperioden förväntas ökningen för invånare i åldersgruppen hamna på strax över 10 200 personer. Ökningen beror till stor del på att det förväntas flytta in nya invånare i de bostäder som planerar att byggas.
  • Antalet invånare i pensionsålder (66 år och äldre) antas öka under hela prognosperioden. En genomsnittlig årlig ökning om drygt 400 personer. Totalt antas en ökning om drygt 3 500 individer, närmare 13 %.
  • Antalet äldre invånare (80 år och äldre) antas öka under hela prognosperioden. I genomsnitt antas antalet öka med strax under 400 personer per år. En total ökning med närmare 3 400 personer, 41 %, från 2023 till 2032.
  • Försörjningskvoten (antalet personer i yrkesaktiv ålder, 20–65 år, som förväntas försörja de i yngre åldrar, 0–19 år, samt de i pensionsålder 66 år och äldre) antas minska under prognosperioden. Detta beror på att man antar att de i yrkesaktiv ålder ska öka i större utsträckning än de övriga grupperna.

Befolkningsprognos för 2023–2032

Källan till befolkningsprognos

Örebro kommun har anlitat prognosmakaren Statisticon för att ta fram prognos för kommande tioårsperiod.

Information från Statisticon för prognosperioden 2023–2032. Pdf, 595 kB.

Bakgrund till befolkningsprognos

Två nettoberäkningar påverkar en befolkningsutveckling: födelseöverskottet (antalet födda subtraherat med antalet döda) och flyttnettot (antalet inflyttande subtraherat med antalet utflyttade). Det är kring dessa delar man gör antaganden om kommande års utvecklingar baserat på närliggande års befolkningsutvecklingar.

Därtill adderas planering för nybyggnation, som ger viktig input kring antagande om tillväxt. Tillväxt kan även komma från förändringar i befintligt bostadsbestånd genom förtätning (fler flyttar in i än från en befintlig bostad), men även det omvända kan ske: utglesning (fler flyttar från än in i en befintlig bostad).

Tidigare befolkningsutveckling

Den senaste tioårsperioden har Örebro kommuns befolkning ökat med nära 17 500 personer. Under de första sex åren med i genomsnitt 2 500 personer årligen. Under de pandemipåverkade åren, 2020 och 2021, ökade kommunen årligen med i genomsnitt 650 individer. Det senast avslutade året, 2022, var tillväxten 1 070 personer.

Födelseöverskottet 2022 har minskat betydande, till 320. Det kan jämföras med genomsnittet för de senaste tio åren på 632. Det är framför allt ett minskat antal födslar som påverkat födelseöverskottet negativt. År 2022 föddes 1 608 barn, vilket kan jämföras med de tio föregående årens genomsnittliga antal födda barn om 1 840. Statistikmyndigheten SCB har rapporterat om minskat antal födslar över hela riket. I tillägg har Örebro kommun sett en större frånflytt av barnfamiljer.

Flyttnetto har vänt från svaga utvecklingstal kring noll under de pandemipåverkade åren till ett positivt netto om 700 under 2022. Det är dock betydligt lägre än det genomsnittliga flyttnettot under de fem förestående åren till pandemin (2015–2019) som låg på 1 945. Flyttnettot från utlandet minskade betydligt under coronapandemin till ett genomsnitt på 290, och det ligger fortfarande lågt vid 2022 års utgång på 265.

De fem förestående åren till pandemin var det genomsnittliga utlandsflyttnettot 758. Flyttnettot för inrikesflyttar var negativa under de pandemipåverkade åren, i genomsnitt på -280. Detta har vänt till ett positivt inrikesflyttnetto om 435 till 2022. Genomsnittet för de fem åren före pandemin låg på 1 187.

Kommande befolkningsprognos

Under den kommande tioårsperioden antas befolkningen öka med nära 14 500 personer till närmare 173 500. I genomsnitt antas en ökning om strax över 1 500 personer per år. Inledningsvis kring 1 000 personer per år de första tre åren. Den större delen av tillväxttakten antas komma från positiva flyttnetton (fler flyttar in i kommunen än ut).

Under de pandemipåverkande åren var det i synnerhet en ökad utflytt som medförde svagare flyttnetton. Nivåerna på antalet utflyttade antas kvarstå på de relativt höga pandeminivåerna, och även tillta i ökningstakt med prognosperioden. Parallellt antas dock antalet inflyttande öka, vilket totalt sett ger ett högre flyttnetto än under pandemiåren.

Tioårsperioden före pandemin, 2010–2019, låg det genomsnittliga flyttnettot på 1 516 personer. Under de pandemipåverkade åren (2020–2021) låg motsvarande genomsnittliga netto på 10 personer. Det antagna flyttnettot för den kommande tioårsperioden antas i genomsnitt landa på närmare 1 100 personer.

Det är framförallt byggplaner från februari 2023 som medför antagande om ökning av antalet inflyttande. Det lägre födelseöverskottet under 2022 antas ha fått en viss bäring på kommande års befolkningsutvecklingar. Inledningsvis av prognosperioden antas ett något lägre antal födda än åren före 2022, men inte lika lågt som vid utgången av 2022.

Mot prognosperiodens senare hälft antas antalet födda öka och återgå till nivåer före 2022. Antalet döda antas öka med prognosperioden och i genomsnitt antas 1 350 avliva årligen, vilket kan jämföras med 1 217 för den senast kända tioårsperioden. Sammantaget antas ett lägre födelseöverskott den kommande tioårsperioden än åren före 2022, men inte ett lika lågt födelseöverskott som under 2022.

Befolkningsprognosen i sin helhet

Befolkningsprognos Örebro kommun 2023–2032 Pdf, 595 kB.

Senast uppdaterad:
Publicerad: