Befolkningsprognoser

Örebro kommun tar varje år fram en befolkningsprognos som sträcker sig tio år framåt i tiden. Befolkningsprognosen utgår från de senaste årens befolkningsutveckling och baserat på historiken görs antaganden om antalet födda, döda, in- och utflyttade i framtiden.

Befolkningsprognosen används som planeringsunderlag i flera av kommunens olika verksamhetsområden, till exempel för att planera kommande behov av lokalförsörjning, storleken på skatteunderlaget för kommande budgetar eller ge input till arbetet med kommunens Övergripande strategier och budget (ÖSB).

Både små och stora strukturförändringar i samhället påverkar den framtida befolkningsutvecklingen, vilket innebär att det finns en osäkerhet förenad med befolkningsprognosen. Generellt gäller att osäkerheten i prognosen ökar över tid.

Befolkningsprognos 2025–2034

Den senaste prognosen beräknades i mars 2025 och avser perioden 2025–2034.
Befolkningsprognosen har tagits fram i Profet, ett produktionssystem för beräkning och utvärdering av regionala befolkningsprognoser som utvecklats av och tillhandahålls av Statistiska centralbyrån (SCB).

Aktuell prognos och äldre prognoser finns i Örebro kommuns statistikdatabas.

Befolkningsprognos Örebro kommun 2025–2034. (Excel)

Befolkningsprognos Örebro kommun 2025–2034 i sammandrag. Pdf, 198.8 kB. (Pdf, 198.8 kB)

Resultat av befolkningsprognosen i korthet

• Under perioden 2025–2034 beräknas folkmängden i Örebro kommun öka från 160 140 till 168 086 personer. Det innebär en ökning med 5 procent, eller en genomsnittlig årlig ökning med 795 personer. Det är en långsammare befolkningstillväxt än de senaste tio åren, mellan 2015 och 2024, då folkmängden i kommunen ökade med 12 procent, en genomsnittlig ökning med 1 752 personer per år.
• Antalet barn i förskoleåldrarna (1–5 år) väntas minska på fem års sikt för att öka något mot slutet av prognosperioden. Jämfört med 2024 väntas 1–5-åringarna minska med 831 barn (10 procent) till 2029, och med 262 barn (3 procent) till 2034.
• Antalet barn i grundskoleåldrarna (6–15 år) förväntas minska med 1 199 (6 procent) till 2029, och minska med 2 818 (15 procent) till 2034.
• Antalet ungdomar i gymnasieåldrarna (16–18 år) förväntas öka med 311 (5 procent) till 2029, och öka med 41 (1 procent) till 2034.
• Antalet personer 75–84 år förväntas öka med 408 (3 procent) till år 2029, och minska med 35 (0 procent) till 2034.
  
• Antalet personer 85 år och äldre förväntas öka med 1 354 (36 procent) till år 2029, och öka med 2 865 (76 procent) till 2034.
• Den demografiska försörjningskvoten för kommunen låg vid slutet av 2024 på 69, vilket innebär att det på 100 personer i åldrarna där flest förvärvsarbetar, 20–65 år, fanns 69 personer som var yngre eller äldre. Försörjningskvoten förväntas minska till 67 år 2034. Minskningen förklaras främst av att antalet barn och unga 0–19 år beräknas minska.
  

Delområdesprognoser

Befolkningsprognoser beräknas också på delområdesnivå, för kommunens betjänings­områden. Dessa tas fram efter kommunprognosen och baseras likt prognosen för hela kommunen på de senaste årens befolkningsutveckling i området. Den prognostiserade befolkningsutvecklingen på delområdesnivå bygger även på ett antagande om var och när det kommer att färdigställas bostäder i olika delar av kommunen.

De senaste betjäningsområdesprognoserna beräknades i april 2025 och avser perioden 2025–2029. De fem prognosåren följs av utblickar över den troliga utvecklingen de sista fem åren i kommunprognosen, 2030–2034. Utblickarna bygger på liknande antaganden som prognosåren, men då osäkerheten ökar markant över tid, inte minst för antagandet om det framtida bostadsbyggandet, görs en distinktion mellan de två perioderna.

Befolkningsprognos betjäningsområden 2025–2029 med utblick till 2034. (Excel)

I lagret "Geografiska statistikområden" på webbkartan ser du var gränserna går för de betjäningsområden som används i delområdesprognoserna.