Dricksvatten från enskild brunn

Du som har egen brunn eller annan liten dricksvattenanläggning för privat bruk ansvarar själv för att vattnet har god kvalitet och är säkert att dricka. Det innebär att du har ansvar för att kontrollera och sköta om anläggningen samt ta prover på dricksvattnet. Det är också du som bör åtgärda eventuella problem.

För att ta reda på kvaliteten på dricksvattnet bör du som är enskild brunnsägare ta vattenprover och lämna det på analys. Om du är ansluten till kommunal dricksvattenförsörjning behöver du inte själv kontrollera vattenkvaliteten. Örebro kommun utför kontrollen på allmänna dricksvattenanläggningar.

Om vattnet används i kommersiell eller offentlig verksamhet

Du behöver följa Livsmedelsverkets regler för dricksvatten och även registrera din brunn hos Miljöavdelningen om:

  • Brunnen ska användas i kommersiell eller offentlig verksamhet,
  • brunnen eller vattenverket producerar 10 kubikmeter dricksvatten per dygn eller mer samt om,
  • fler än 50 personer förses med dricksvatten från brunnen.

Mer information om registrering av dricksvattenanläggning

Varför ska du kontrollera ditt dricksvatten?

Både vattenkvalitet och vattentillgång kan förändras med tiden av olika orsaker. Många brunnsägare tar bara prov på sitt dricksvatten då de känner smakförändringar, då vattnet luktar konstigt eller då vattnet börjar ändra färg. Men det kan vara problem med vattnet utan att du märker av det.

Livsmedelsverket rekommenderar provtagning av vattnet vart tredje år och helst varje år om småbarn ska dricka det. Analys av dricksvattnet bör ske på ackrediterat laboratorium.

Det finns inga bidrag för att ta vattenprov eller åtgärda eventuella problem med enskilda dricksvattenbrunnar.

Livsmedelsverket har tagit fram råd om enskild dricksvattenförsörjning som används för att bedöma kvalitén på dricksvatten från en enskild brunn.

Livsmedelsverket: Information om dricksvatten från enskild brunn

Hur gör jag för att ta prov på mitt vatten?

Kontakta valfritt vattenlaboratorium och beställ provtagningsflaskor och följesedlar. Du får då även instruktioner för hur du ska ta vattenproverna. Tänk på att flaskorna ska förvaras kylda ända fram till inlämningsstället.

Laboratoriet undersöker om vattnet innehåller bakterier eller andra mikroorganismer och om vattnets kemiska egenskaper gör det lämpligt som dricksvatten.

Exempel på vattenlaboratorier

Vilka analyser ska man välja?

För de flesta dricksvattenanläggningar passar en så kallad normal analys kemisk och mikrobiologisk. Men olika sorters vattenkällor kan ge olika sorters problem med vattnet.

Livsmedelsverket har under 2024 infört riktvärden för PFAS i dricksvatten som kommer från egna brunnar och sänkt riktvärdet för arsenik, bly och kadmium, därför kan du behöva anpassa vad som ska analyseras i just ditt vatten. Analyser av PFAS ingår i regel inte i det normala analyspaketet utan behöver läggas till separat.

Generellt är kunskapsläget rörande PFAS fortfarande lågt och för att vara på säkra sidan kan det därför vara bra att åtminstone en gång tagit en analys av PFAS-4, de fyra vanligast förekommande PFAS-ämnena.

Vid misstanke om att främst andra PFAS-ämnen än de fyra vanligaste finns i dricksvattnet bör en utökas analys, en så kallad PFAS-21 göras. Kontakta ett laboratorium om du behöver vägledning.

Livsmedelsverket: Nya riktvärden för PFAS och giftiga metaller

Om du har djupborrad brunn kan du också välja analys av radon och uran, som förekommer naturligt främst i bergsborrade brunnar.

Åtgärder vid dåligt vatten

Om provsvaret visar att du har dåligt dricksvatten bör du som brunnsägare göra något åt det. Det är viktigt att åtgärderna blir fackmannamässigt utförda. Det är relativt vanligt att man behöver täta brunnens övre delar och lock, där ytligt vatten kan rinna in och försämra dricksvattnet.

Ibland beror vattnets dåliga kvalitet på förorening från till exempel avlopp och då är det avloppsanläggningen som bör åtgärdas. För att åtgärda problem med vattnets kemiska egenskaper behöver man ibland installera filter. Kontakta en fackkunnig filterleverantör för att diskutera detta. Om du har möjlighet läs på om ditt specifika problem på Livsmedelverkets webbplats innan du kontaktar leverantör.

Livsmedelsverket: Information om hur du tolkar resultatet av din dricksvattenanalys.

Registrering av brunnar

Sveriges geologiska undersökning (SGU) samlar in information från enskilda brunnar i det så kallade Brunnsarkivet i syfte att öka kunskapen om grundvatten och dricksvattentillgång. När du gör vattenanalyser kan du låta SGU ta del av analysresultaten.

Fördelar med registrering i Brunnsarkivet för dig som enskild brunnsägare:

  • Räddningstjänsten får lättare att skydda din brunn vid ett utsläpp eller annan miljöolycka.
  • Andra som vill borra efter vatten eller värme i området har större möjlighet att ta se och ta hänsyn till din brunn.
  • Kommunen kan se din brunn när vi tar fram planer för ett område.

Mer information om brunnar på SGU:s webbplats.

Anlägga en brunn

Du behöver i de flesta fall inget tillstånd från kommunen för att anlägga en dricksvattenbrunn för husbehov för en- eller tvåfamiljsfastighet. Till husbehov räknas dryck, matlagning, tvätt och hygien.

För att anlägga en enskild brunn inom vattenskyddsområde eller andra former av reservat t.ex. naturreservat kan du behöva dispens.

Orebro.se: Information om arbete inom vattenskyddsområde

Livsmedelsverket: Anlägga brunn eller annan liten dricksvattenanläggning för privat bruk.

SGU: Anläggning av brunn

SGU: Normbrunn - vägledning för att borra brunn

Senast uppdaterad:
Publicerad: