Uppvärmning

Värme kan tillföras ett hus på många sätt; värme som personer avger, lampor, apparater och solinstrålning. Men huset behöver också en primär värmekälla från en värmepump, fjärrvärme, elvärme, ved osv.

Olika sätt att värma upp din bostad

Det kan vara värme som personer i huset avger, en person avger i storleksordningen 100 W. Det kan också vara från lampor, apparater och solinstrålning, även vår och höst kan solen ge ett betydande tillskott.

Det räcker dock oftast inte till, utan huset behöver en primär värmekälla. Ett genomsnittligt hus använder ca 15 000-20 000 kWh för uppvärmning

Olika sätt att värma upp din bostad

En värmepump utvinner gratis värme ur berg, jord, vatten eller luft

Checklista för köp av värmepump

  • Det finns olika typer av värmepumpar. Värmen kan tas från berg, vatten, mark, uteluft eller ventilationsluft. Alla värmepumpar behöver spetsas med extra värme vintertid. Fråga värmepumpsförsäljaren vad som passar ditt hus bäst.
  • Värmepumpen kommer att dimensioneras efter din nuvarande energianvändning, men fundera på om det är den nödvändiga energianvändningen. Om du genom att t.ex. tilläggsisolera vinden minskar energiåtgången kanske det räcker med att köpa en mindre pump.
  • En värmepump som tar värme ur berg, vatten eller mark måste anmälas till Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen, Miljöavdelningen, innan den installeras.
  • Välj installatör med omsorg, gärna en som är ansluten till SKVP, Svenska kyl och värmepumpföreningen. Mer information hittar du på SKVP:s webbplats.
  • Begär in offert från minst fyra olika installatörer. Offerten ska bl.a. innehålla en ekonomisk kalkyl och en energikalkyl. Då kan du dividera investeringskostnaden med den årliga kostnadsbesparingen och få fram hur många år det tar innan investeringen är betald.
  • Försök, om möjligt, att köpa hela installationen från en installatör. Då bär denne hela ansvaret om det blir problem med värmepumpsinstallationen.
  • Konsumentlagstiftningen ger dig rätt att klaga på produkten och installationen inom 2 resp. 10 år från köpedatumet.
  • Begär referenser. De flesta installatörer har referensanläggningar att visa. Lyssna särskilt efter ljud från kompressorn.

Läs mer om värmepumpar och installation.

Direktverkande el eller vattenburet system

Elvärme kan vara antingen i form av direktverkande el eller som ett vattenburet system med en elpanna. Många hus har gamla direktverkande elradiatorer med slitna bimetalltermostater. Det får till följd att det är svårt att hålla rätt temperatur. Vissa radiatorer blir väldigt heta medan andra blir aldrig varma. Ofta hör man knäppande oljud i dem.

Istället för att byta alla radiatorer kan man låta installera ett centralt styrsystem med mer noggranna elektroniska termostater. Ett antal temperaturgivare placeras ut i huset och den inställda temperaturen hålls mycket väl. Ett styrsystem kan spara upp till 10% av villans årliga uppvärmningsbehov.

Styrsystemet går att programmera för att kunna anpassa temperaturen i olika rum och för olika tider på dygnet.

I direktverkande el-hus med hyggligt öppen planlösning kan om man gjort tidigare åtgärder en komplettering med en luft/luft-värmepump ge betydande besparing, speciellt milda vintrar. Även en biobränsle eldad kamin kan vara ett bra alternativ till en ganska låg kostnad.

Har man ett vattenburet distributionssystem så kan en luft/vatten-värmepump, biobränsle, fjärrvärme, berg-värmepump vara bra alternativ.

För direktverkande el-hus finns ett stöd för att installera ett vattenburet distributionssystem vilket skapar större flexibilitet inför ständigt stigande elpriser.

Ackumulatortank

En modern vedpanna med mer än 100 liters vedvolym måste alltid ha minst 1 500 liters ackumulatortank för att fungera på avsett sätt. Det innebär att pannan sällan behöver eldas mer än en gång per dygn. En ackumulatortank ska minst rymma all energi från ett fullt vedinlägg.

Bränsle

Elda alltid med torr ved och elda aldrig sopor i en vedpanna. Hugg veden redan på våren så att den hinner torka. En vedklabb ger ungefär 20 % mer energi i pannan efter en sommars torkning, jämfört med om den eldas färsk.

Miljögodkänd panna

Alla vedpannor som installeras idag ska vara miljögodkända. Utsläppen av tjära minskar drastiskt om du byter från en gammal vedpanna utan ackumulatortank till en miljögodkänd panna med ackumulatortank.

Utsläpp av tjära från småskalig vedeldning

  • Ej miljögodkänd, ej acktank 270 kg/år
  • Ej miljögodkänd, med acktank 45 kg/år
  • Gräns för miljögodkänd teknik (inklusive ackumulatortank) 4 kg/år
  • Bästa vedteknik 0,5 kg/år
  • Bästa pelletsteknik 0,1-0,5 kg/år

(Källa: Vedtek)

Motdragslucka

Alla vedpannor bör vara utrustade med en motdragslucka i skorstenen. Motdragsluckan tar in pannrumsluft direkt i skorstenen vilket gör att draget och rökgastemperaturen stabilare. Tänk också på att skorstenen oftast inte tål mer än 350° C. Titta därför då och då på rökgastermometern för att undvika skorstensbrand.

Mer information

Här kan du läsa mer om vedeldning.

Pellets kan eldas på två sätt, i pelletsbrännare eller i pelletskamin

Pellets består av sågspån eller kutterspån som pressats samman. Pellets är ett torrt bränsle som varken fryser eller möglar. En kubikmeter väger ungefär 650 kg . För att ersätta en kubikmeter eldningsolja behövs ca 2,1 ton, eller 3,2 m³ pellets.

Pelletsbrännare

Pelletsbrännare kan monteras i nästan alla befintliga oljepannor och vedpannor. Det finns också nya pannor som är speciellt konstruerade för pelletseldning. Det är lättare att bestämma effekten i pannan med pellets, jämfört med ved. Det går utmärkt att förbränna den pelletsmängd som huset behöver för tillfället och ända får en bra förbränning, vilket som bekant inte går med ved.

En pelletsbrännare kräver mer skötsel än en oljebrännare. Pelletsbrännaren behöver t.ex. askas ur cirka en gång per vecka och bränsle behöver fyllas på regelbundet.

Köp gärna en P-märkt pelletsbrännare som är testad av SP - Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Provningen avser utsläpp, effektivitet, säkerhetsfunktioner och driftsäkerhet.

Pelletskamin

En pelletskamin kan i storlek jämföras med en vanlig braskamin.

  • Fördelarna med en pelletskamin jämfört med en braskamin är att den har
    automatiskt bränsleinmatning
  • ett internt pelletsförråd för några dagar
  • en termostat så att temperaturen i rummet blir lagom
  • en fläkt som sprider värmen ut i huset.

En pelletskamin är ett bra alternativ för hus med direktverkande el. Den är relativt lätt att installera och kan ersätta en stor del av elförbrukningen för uppvärmning. Nu finns även P-märkta pelletskaminer på marknaden.

E.ON och Solör Bioenergi är leverantörer av fjärrvärme

I Örebro levererar E.ON fjärrvärme och i Odensbacken är det Solör Energi som är leverantör.

Fjärrvärme är ett bekymmersfritt uppvärmningssätt. Det enda som krävs är en liten fjärrvärmeväxlare som lätt ryms i tvättstugan. I den ryms både en värmeväxlare för radiatorvattnet samt en varmvattenberedare.

Kontakta E.ON eller Solör Bioenergi för att få veta om du bor i ett befintligt eller planerat fjärrvärmeområde.

E.ON:s webbplats

Solör Bioenergis webbplats

Här följer några punkter att tänka på för dig som har en oljepanna

  • Byt brännare efter cirka 10 år. Nya brännare är effektivare och spar olja. Välj gärna en Svanenmärkt brännare.
  • Ekonomisota pannan regelbundet, borsta rent utrymmen du når från sot.
  • Byt munstycke inför varje eldningssäsong.
  • Om pannan är otät och varmvattenberedaren läcker - byt panna.

Om du byter ut den gamla oljebrännaren mot en med självstängande spjäll är det viktigt att montera en motdragslucka i skorstenen. Motdragsluckan tar in pannrumsluft direkt i skorstenen. Då ökar luftmängden, skorstenen hålls torr och du undviker frostsprängning.

Solinstrålning och solfångare

Solinstrålningen över Sverige är cirka 1 000 kWh per m² och år. Den mesta solenergin träffar Sverige mellan mars och november, men bara 10 % under vinterhalvåret när energin behövs som mest.

Solvärme kan alltså bara fungera som ett komplement till någon annan värmekälla. Ett solvärmesystem måste alltid innehålla en välisolerad ackumulatortank som lagrar värme.

En solfångare i Sverige kan ge upp till 400 kWh per m² och år. En rätt dimensionerad solfångare kan svara för 50 % av energin för tappvarmvatten och 10-20 % av uppvärmningen för ett småhus. Totalt kan en solfångare täcka cirka 30 % av energibehovet för ett småhus under ett år.

Genom att komplettera en ved- eller oljepanna med en solfångare slipper du i princip att elda under sommarhalvåret. Eftersom anläggningen på sommaren eldas med dålig verkningsgrad blir ofta besparingen med solfångaren ännu större.

Kombinera ved- eller oljepanna med solfångare

Enbart varmvatten

Varmvatten och värme

Solfångaryta 5- 8 m²

Solfångaryta 10- 12 m²

Ackumulatorvolym 300- 500

Ackumulatorvolym 750- 1 000 liter

Senast uppdaterad:

Publicerad: