Om detaljplaner och planprocessen

En detaljplan beskriver vad som får byggas och vad marken får användas till i ett visst område. Processen med att ta fram eller förändra en detaljplan kallas planprocess.

Vad är en detaljplan?

En detaljplan är en karta med en tillhörande beskrivning som reglerar hur olika områden i kommunen får användas, exempelvis om en markbit får användas till bostäder, industri eller parkmark men också hur höga byggnader får vara och var gator får anläggas. Detaljplanen är kommunens ställningstagande om vad marken får användas till och är juridiskt bindande.

En detaljplan omfattar vanligtvis en fastighet eller ett kvarter men kan ibland även omfatta större områden. I Örebro kommun finns totalt ca 3 000 gällande detaljplaner från 1900-talets början och framåt. Det är framförallt områden i kommunens tätorter och vissa särskilda byggnader och verksamheter som omfattas av detaljplaner.

Mer information om detaljplaner hittar du på Boverkets webbplats.

Planprocessen

Detaljplaneprocessen.

Hur tas en detaljplan fram?

En ny detaljplan krävs oftast när vill uppföra en större mängd ny bebyggelse eller uppföra en byggnad eller verksamhet som kan medföra störningar. I dessa situationer går det inte att göra en bedömning enbart i bygglovsansökan om den åtgärd som föreslås är lämplig utan detta måste prövas i en detaljplanprocess.

Processen med att ta fram en detaljplan styrs i plan- och bygglagen och innefattar ett antal steg där planen bland annat går ut på remiss (samråd och granskning) till de som berörs innan planen slutligen antas av byggnadsnämnden.

Planprocessen är en prövning där kommunen prövar om marken är lämplig att använda på det sätt som planen föreslår utifrån ett stort antal förutsättningar och frågeställningar.

En ansökan om planbesked är oftast startskottet

Processen med att ta fram en detaljplan inleds oftast med att en markägare eller någon annan ansöker om planbesked hos kommunen. Om kommunen lämnar ett positivt planbesked inleds därefter planarbete. Mer information om hur du ansöker om planbesked finns på sidan ansök om planbesked.

Standardförfarande är vanligast

En planprocess kan bedrivas på ett antal olika sätt som i plan- och bygglagen kallas för förfaranden. Det vanligaste är standardförfarande, vid planer som är särskilt omfattande eller av stort intresse för allmänheten används ibland ett utökat förfarande. Om en plan tvärtom är av begränsad omfattning och inte berör särskilt många kan ibland ett begränsat förfarande användas.

De olika stegen i en planprocess

Texterna nedan beskriver ett standardförfarande.

När kommunen tagit fram ett första utkast på detaljplanen skickas den ut på samråd. Samrådet är en remissrunda där berörda myndigheter, fastighetsägare och enskilda med flera ges möjlighet att ta del av förslaget och lämna synpunkter.

Syftet är att ge möjlighet till insyn och påverkan under planprocessen och bidra till ett bättre underlag i planarbetet.

Under tiden som samrådet pågår kan du skicka in synpunkter på planförslaget; både det du tycker är bra och dåligt. De personer som anses vara direkt berörda av planförslaget kallas sakägare och får ett utskick i brevlådan med information om planarbetet.

Efter samrådet sammanställs de synpunkter som inkommit. Kommunen arbetar vidare med planförslaget och gör eventuellt justeringar av förslaget utifrån de synpunkter som delgetts under samrådet. En sammanfattning av de synpunkter som inkommit och hur de hanterats i planarbetet görs i en så kallad “samrådsredogörelse”.

När kommunen arbetat fram ett slutligt planförslag skickas förslaget ut på granskning. Granskningen är en andra remissrunda där berörda myndigheter, fastighetsägare och enskilda med flera får möjlighet att ta del av kommunens slutgiltiga förslag, vilka synpunkter som inkommit under samrådet och vilka förändringar som gjorts utifrån dessa synpunkter.

Granskningen är även en andra möjlighet för berörda att lämna synpunkter på förslaget.

Om inga större justeringar behöver göras efter granskningen går detaljplanen vidare till antagande. Detaljplanen antas formellt av byggnadsnämnden eller av kommun­fullmäktige.

När detaljplanen antagits anslås underrättelsen på Digitala anslagstavlan med information om antagande, var beslutet finns tillgängligt och vad du som vill överklaga beslutet behöver göra.

Efter att detaljplanen har antagits och beslutet har justerats följer en period på 3 veckor innan beslutet får laga kraft och börjar gälla. Under denna period kan man överklaga kommunens beslut att anta detaljplanen till domstol för en rättslig prövning.

Mer information om hur detaljplaner tas fram hittar du på Boverkets hemsida.

Film om planprocessen

Här kan du se en film om planprocessen.

Senast uppdaterad:

Publicerad:

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?
Nej
Ja