Gå till innehåll

Krisstöd

Vid större olyckshändelser och katastrofer i Örebro kommun kallas kommunens krisstöd in, vilket innebär psykiskt och socialt omhändertagande. Ibland upprättas ett informations- och stödcentrum där kommunens krisstöd ingår.

Kommunens krisstöd finns med i det inledande skedet och ger stöd till de drabbade och kan vägleda vidare för fortsatt stöd i krisbearbetningen.

Målet för det psykiska och sociala omhändertagandet som krisstödet erbjuder är att försöka förebygga eller mildra den psykiska ohälsa som kan bli resultatet av en allvarlig händelse.

Personerna som ingår i krisstödet är anställda inom socialtjänsten i Örebro kommun. De har kunskap om psykiska reaktioner kopplade till krishändelser och kan ge drabbade personer och/eller deras närstående första hjälpen på det känslomässiga planet.

Att söka stöd

Reaktionerna på en allvarlig händelse kan bli starka, plågsamma och långvariga. Vänta inte för länge med att ta hjälp.

Här finns en lista med kontaktuppgifter dit du som bor i Örebro kommun kan vända dig för att få stöd. Om du inte bor i Örebro kommun vänder du dig till din hemkommun där du bor och/eller till den Region du tillhör. Titta på deras webbplatser efter hänvisningar.

Råd till dig som drabbats

Ta hjälp av dina närmaste, de personer som är viktiga för dig. Att dela tankar och känslor med andra hjälper till att få perspektiv. Även husdjur kan vara betydelsefulla.

Alla människor hanterar svåra händelser på olika sätt, det finns inget rätt eller fel, men de som söker socialt stöd efter en allvarlig händelse klarar sig bättre och återhämtar sig snabbare.

Använd digitala kanaler om det inte går att träffas fysiskt ...

... för att hålla kontakten och få stöd av personer som är viktiga för dig.

Gör aktiviteter som lugnar kroppen

Till exempel avslappningsövningar eller yoga. Att promenera, vistas i naturen eller lyssna på musik kan också vara rogivande. Eller att göra sådant som du är intresserad av.

Håll fast vid rutiner

Det signalerar lugn och trygghet till kroppen. Dra ner på krav och sådant som känns övermäktigt just nu. Ta hjälp av andra om du inte har ork själv.

Prata om det som hänt när det passar dig

Du har ingen skyldighet att berätta allt för alla. Om det passar dig kan du skriva ner dina känslor i en dagbok.

Begränsa ditt intag av sådant som stressar dig

Exempelvis nyhetsrapportering, inspelningar av händelsen eller att lyssna på berättelser om händelsen.

Undvik om möjligt större beslut ...

... eller att göra stora förändringar i ditt liv de närmaste månaderna efter händelsen.

Balansera dina tankar ...

... och undvik att tänka i ”svart eller vitt”.

Ge dig själv tid och extra omsorg

Intala dig själv att det inte alltid kommer att vara så här jobbigt och att känslorna kan komma och gå. Behandla dig själv som du skulle behandlat en vän du tycker mycket om.

Återvänd till platsen

Det kan vara svårt att besöka olycksplatsen eller andra speciella platser igen. Att besöka platsen, gärna tillsammans med en vän, kan lindra och dämpa oron som tankarna på platsen skapar.

Aktivitet och arbete

Vi är alla olika, men för en del kan fysisk aktivitet lugna. En del mår bra av att komma tillbaka till arbete eller skola, men se till att inte ställa för höga krav på dig själv.

Öka kunskapen bland dina viktiga personer

Anhöriga eller andra personer i din närhet kan ibland bli oroliga av starka reaktioner eller uteblivna reaktioner. Det kan vara till hjälp för dem att ta del av information om hur vi människor kan reagera vid en kris.

Stöd till barn som drabbats

Barn reagerar precis som vuxna på olika sätt när de drabbas av en allvarlig händelse. Barn och unga har däremot inte samma möjlighet som vuxna att förstå eller tolka sina upplevelser. För barn visar sig ofta katastrofkänslor i ett ökat behov av närhet.

Vid en allvarlig händelse ska barn alltid först av alla, och så långt det är möjligt, skyddas från att bevittna otäcka saker.

Som vuxen hjälper du barn att hantera det de upplevt genom att:

  • vara nära, krama och ha mer kroppskontakt än vanligt
  • se till att barnets grundläggande behov tillgodoses; att det äter, dricker, sover och får tillräcklig fysisk aktivitet
  • vara tillgänglig för frågor och lyssna på barnet
  • berätta tydligt vad som hänt, anpassat till barnets ålder
  • förstärka känslan av säkerhet
  • begränsa exponering för sådant som skrämmer, till exempel nyheter eller samtal om händelsen
  • leka och göra saker tillsammans
  • snabbt återta vardagens rutiner och normala aktiviteter.

Reaktioner vid en kris

Den akuta reaktionen vid en allvarlig händelse är ofta en känsla av overklighet. Det inträffade känns ofattbart och många upplever en tomhet och känslomässig ”stumhet” och det kan vara svårt att komma ihåg delar av det som hände. Den akuta reaktionen följs av andra reaktioner.

Vanligtvis minskar reaktionerna över tid och efter bearbetning av det som hänt.

Kroppsliga reaktioner

Det är vanligt med darrningar, svettningar, huvudvärk, yrsel, svimningskänsla, aptitlöshet, matthet, spänningar och värk i musklerna.

Påträngande minnesbilder ...

... kan finnas kvar lång tid efter händelsen. Tankar tränger sig på vare sig man vill eller inte. Minnen som till exempel synbilder eller lukter kan förefalla så verkliga att man får en känsla av att vara tillbaka i händelsen igen. Minnesbilderna kan uppstå både i vaket tillstånd och i drömmar.

Inre oro ...

... och känsla av sårbarhet kan under en tid bli starkare och mer plågsamma när man i minnet återupplever det som hänt. Oron kan leda till rastlöshet, svårigheter att koncentrera sig på andra saker och att man blir mer lättirriterad och oföretagsam.

Katastrofkänsla

Oro och ängslan kan också innebära att man blir rädd för att en ny allvarlig händelse ska drabba en själv eller ens familj.

Sömnproblem och mardrömmar

Det kan vara svårt att somna. Plågsamma minnen gör sömnen orolig och man vaknar ofta och tidigt. I mardrömmar kan det som hände upprepa sig. Dålig sömn leder till att man blir sliten och mer lättretlig.

Överlevnadsångest och skuldkänslor

Att ha förlorat anhöriga, vänner och att andra skadats och omkommit kan leda till en känsla av skuld och att man inte tillåter sig att känna lättnad över att ha klarat sig.

Relationen till andra

Ilska och irritation är vanliga reaktioner som ofta riktar sig mot närstående utan att man menar det, det kan förstärka skuldkänslorna hos den drabbade.

En del människor har behov av att dra sig undan och vara ensamma, medan andra upplever ensamheten som svår och att man då blir utlämnad till sina tankar och känslor.

Frågor om livets mening

Efter en tragisk och svår händelse är det mycket vanligt att man funderar på livets mål och mening. Man kan komma att omvärdera mycket av det man tidigare uppfattat som självklart.

Tips för dig som stöttar någon som drabbats

Som anhörig eller närstående är du viktig för den som drabbats av en allvarlig händelse. Umgås och försök skapa trygghet även om personen inte vill prata om sin oro.

  • Uppmuntra till att göra saker som ökar känslan av att må bra, även om det inte känns lika meningsfullt efter det som hänt.
  • Hjälp den drabbade att behålla sina vanliga rutiner, det signalerar lugn och trygghet till kroppen.
  • Försök få den drabbade att aktiveras sig fysiskt. Ta till exempel en promenad ihop eller träna tillsammans.
  • Hjälp till med saker, kläder eller mat om det behövs.
  • Ha tålamod. Den drabbades upplevelse och tankar kan behöva upprepas om och om igen.

Informationsmaterial

Av kommunens krisstöd kan du få en broschyr med kort information om vilket stöd du kan få fortsättningsvis för att bearbeta det du varit med om. I broschyren finns till exempel kontaktuppgifter till olika aktörer som kan erbjuda stöd samt hänvisning till den här webbsidan för mer information.

Ett tips är att delge dina anhöriga och viktiga personer informationen som finns i broschyren och här på webbsidan, det ökar deras förståelse för det du går igenom och deras möjligheter att stötta dig i det som hänt.

Läs broschyren Krisstöd – till dig som varit med om en allvarlig händelse. Pdf, 896 kB.

Senast uppdaterad:

Publicerad: