Ren luft

Frisk luft är en viktig förutsättning för god hälsa. Särskilt känsliga grupper för luftföroreningar är barn, gamla och personer med i luftvägs-, hjärt- och kärlsjukdomar. Den största delen av luftföroreningarna i stadsluften kommer från vägtrafiken, men lokalt kan även småskalig vedeldning bidra.

För information om luftföroreningarnas hälsoeffekter och det nationella miljömålet "Frisk luft", se nationella miljömålsportalen.

I Örebro kommun görs regelbundna mätningar av luftkvaliteten. Sedan flera år finns en mätstation i gatumiljö vid Rudbecksgymnasiet och en i takhöjd på Rådhuset. De föroreningar vi mäter är partiklar, kvävedioxid och bensen.

Eftersom det är både svårt och dyrt att mäta föroreningar överallt används datormodellen SIMAIR för att beräkna halter i hela tätorten. Kontrollmätningar har visat att dessa beräkningar ger en bra bild av situationen för de flesta föroreningar.

Partiklar

I Örebro mäts halten PM10 vid Rudbecksskolan. PM10 är ett mått på de partiklar som är inandningsbara, dvs. har en diameter mindre än 10 mikrometer.

Diagrammet visar den senaste månadens dygnsmedelvärden och uppdateras automatiskt en gång per dygn.

Klicka på bilden för att se den i större format.

Det röda strecket i diagrammet visar den halt som får överskridas max 35 gånger per år för att miljökvalitetsnormen ska vara uppfylld. Det gröna strecket är den halt som får överskridas max 37 gånger per år för att Örebro kommuns miljömål ska klaras.

Här presenterar vi luftkvalitetsmätningar som öppna data.

Sedan 2008 har antalet överskridanden av dygnsmedelvärdet varit på en nivå som innebär att både miljökvalitetsnormen och miljömålet för 2010 uppfylls.

För PM10-halten i stadsluften är det inte avgaserna som är huvudproblemet, utan slitagepartiklar från däck och vägbana. Antalet fordon, vilka däck de har och i vilken hastighet de kör, är de tre viktigaste faktorerna som påverkar partikelhalterna i luften.

De högsta PM10-halterna brukar uppmätas i mars—april, när vägbanorna börjar torka upp och många bilister fortfarande kör med dubbdäck. Nivåerna är högst utmed gator med höga trafikflöden och trångt mellan husfasaderna.

Partiklar är den luftförorening som har störst betydelse ur hälsosynpunkt. När halten små partiklar i luften stiger ökar dödligheten i luftvägs-, hjärt- och kärlsjukdomar och fler söker sjukhusvård för bronkit och astma. Exponering för låga halter under lång tid anses också medföra en ökad cancerrisk.

Kvävedioxid

Kvävedioxid är en gas som bildas i samband med förbränningsprocesser. Den kan vara irriterande för luftvägarna, särskilt för känsliga grupper som astmatiker. Sedan 2005 finns det miljökvalitetsnormer för kvävedioxid som inte får överskridas.

I Örebro mäts halterna kvävedioxid i takhöjd under vinterhalvåren sedan 1986. De uppgifter som återges i diagrammet nedan är dock omräknade till helår i gatumiljö (som är den plats där normen gäller). Halterna idag ligger klart under miljökvalitetsnormen för årsmedelvärde, och i närheten av miljömålet för 2010. Halterna varierar något mellan enskilda år, främst beroende på väder.

Kvävedioxid, årsmedelvärde i gatumiljö

Diagram - kvävedioxid, årsmedelvärde i gatumiljö
Bensen

Bensen är ett cancerframkallande ämne som bildas vid förbränning. Katalytisk avgasrening och minskad bensenhalt i bensin har bidragit till att halten i luften sjunkit sedan början av 1990-talet. Enligt den miljökvalitetsnorm som trädde i kraft 2010 får halten bensen i gatumiljö inte överskrida 5 mikrogram per kubikmeter luft (µg/m³) som årsmedelvärde. Enligt Sveriges nationella miljömål ska halten 2020 inte överskrida 1 µg/m³ som årsmedelvärde.

Som framgår av diagrammet har halterna i Örebroluften minskat påtagligt sedan mätningarna påbörjades 1993. Halterna varierar något år från år beroende på väder och mätplats. Som helhet ligger halterna idag klart under miljökvalitetsnormen, och i nivå med miljömålet för 2020. Trenden med sjunkande halter väntas fortsätta.

Medelhalt bensen, helår i gatumiljö

Diagram - medelhalt bensen, helår i gatumiljö

Tomgångskörning och motorvärmare

I Örebro kommun är tomgångskörning tillåten i max en minut enligt de lokala hälsoskyddsföreskrifterna. Överträdelser kan polisanmälas.

Utsläppen är extra stora när motorn är kall. Det är också ofta sådana väderförhållanden att avgaserna stannar kvar och inte vädras bort.

Visste du att:

  • Tomgångskörning påverkar din hälsa negativt. Avgaserna innehåller cancerogena ämnen och kan ge upphov till allergier och luftrörsproblem
  • avgaserna dras även in i lägenheter, skolor, daghem e.t.c. genom ventilation, vilket kan ge dem inne obehag
  • avgaserna inne i bilen är två till tre gånger så höga som utanför.

Tomgångskörning påverkar miljön negativt

Förbränning av fossila bränslen bidrar till den sk växthuseffekten, ger utsläpp av försurande ämnen och övergödande ämnen.

Många tror att det inte är någon fara med tomgångskörning pga. att de har katalysator på bilen. Men en katalysator fungerar först efter att den har blivit varm, efter 2-3 kilometers körning vintertid. Detta innebär att en katalysatorbil ger ungefär samma utsläpp som en gammal bil vid kallstarter.

Motorvärmare

För att undvika kallstarter som belastar din hälsa, miljön och bilen kan du använda motorvärmare. En motorvärmare är en bra investering, den gör motorn varm och minskar bränsleåtgången, vilket minskar avgaserna. Det tjänar både du och miljön på.

Rekommenderade inkopplingstider för motorvärmare

  • -15 C - max. 1,5 timme
  • 0 grader - max 1 timme
  • temperaturer över +10 C - använd inte motorvärmare.
Senast uppdaterad: 9 februari 2017
Publicerad: 8 februari 2017
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?