På orebro.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Vad är cookies? Jag förstår

Meny

Bouppteckning och dödsboanmälan

När en person har avlidit ska det göras en bouppteckning. I vissa fall kan den ersättas med dödsboanmälan.

Bouppteckning

När en person dött ska det göras en bouppteckning. Om den dödes tillgångar endast täcker begravningskostnader och andra kostnader i samband med dödsfallet kan bouppteckning ersättas med dödsboanmälan.

Dödsboanmälan

För att en dödsboanmälan ska kunna göras, ska alltid ett hembesök göras i den avlidnes hem. En boutredning påbörjas, Socialnämnden besiktar den dödes tillhörigheter genom hembesök.

Det får inte finnas fast egendom eller tomträtt bland tillgångarna vid en dödsboanmälan. Om den avlidne var gift så tar man hänsyn till den avlidnes andel i den andra makens giftorättsgod, när man bedömer tillgångarna.

Räcker dödsboets tillgångar till begravningen?

I vissa fall kan kommunen erbjuda hjälp och ekonomiskt stöd efter dödsfall. Det gäller i de fall den avlidne/dödsboet inte har tillgångar som räcker tillbegravning.

Bouppteckning eller dödsboanmälan

När en person avlidit ska bouppteckning göras inom tre månader från dödsfallet och därefter sändas till skatteverket för registrering. Begravningsbyråer och de flesta banker åtar sig bouppteckningsärenden. Skatteverket har en blankett för bouppteckning för den som vill göra det själv.

Om den avlidne äger fast egendom (fastighet, tomträtt) måste en bouppteckning upprättas. Detsamma gäller om någon av dödsbodelägarna begär att en bouppteckning ska göras. Om den dödes tillgångar endast täcker begravningskostnader och andra kostnader i samband med dödsfallet kan bouppteckning ersättas med dödsboanmälan.

Dödsboanmälan är kostnadsfri. Anmälan översänds för förvaring till Skatteverkets bouppteckningsavdelning i Härnösand, efter utredning av boutredaren i kommunen där den avlidne är folkbokförd.

Viktigt att tänka på när en dödsboanmälan görs

  • Finns betalningsuppdrag via autogiro ska dessa stoppas.
  • Räkningar som avser dödsboet ska inte betalas förrän dödsboanmälan är klar.
  • Det är viktigt att veta att anhöriga inte ärver den avlidnes skulder.
  • Tillgångarna i dödsboet ska i första hand användas till att betala begravningen.
  • Spara alla kvitton gällande begravning och avyttringskostnader.
  • Saknas pengar till övriga skulder avskrivs skulderna vanligen efter att dödsboanmälan skickats till fordringsägarna.
  • Meddela fordringsägarna att en dödsboutredning pågår, vilket förhindrar tråkiga påminnelser.

Om personen vid dödsfallet var gift, tas vid bedömning av tillgångarna hänsyn till den avlidnes andel i den andra makens giftorättsgods. En boutredning påbörjas, socialförvaltningen besiktigas den avlidnes tillhörigheter genom hembesök.

OBS! Socialförvaltningen kan inte göra en dödsboanmälan om hemmet redan är avyttrat, hembesöket måste alltså ske innan bostaden töms.

Uppgifter för dödsboanmälan

Uppgifter som kommunen kommer att begära in för att kunna göra en dödsboanmälan.

  1. Kopia av senaste deklarationen (beställs från skatteverket).
  2. Uppgift om kontanter på dödsdagen.
  3. Uppgift om utbetalningar som kommit in efter dödsdagen.
  4. Uppgift från bank/banker om tillgångar på dödsdagen.
  5. Uppgift om eventuella försäkringar.
  6. Om bostaden är en bostadsrättslägenhet, intyg från bostadsrättsföreningen om lägenhetens värde samt eventuell belåning av den.
  7. Uppgift om skulder på dödsdagen, t.ex. vårdkostnader och hyra.
  8. Offert eller räkning på begravningskostnad.
  9. Offert eller räkning på gravsten.
  10. Eventuellt testamente.
  11. Eventuell fordringar p.g.a. fastighetsöverlåtelse.
  12. Hade den avlidne andel i annat oskiftat dödsbo? Bouppteckning som visar detta.
  13. Eventuell bouppteckning från tidigare avliden make/maka.
  14. Inventeringsprotokoll från bankfack.
  15. Alla dödsbodelägare har en skyldighet att informera övriga dödsbodelägare om dödsboets innehåll och ekonomi.

Dödsboförvaltning – vem tar hand om dödsboet?

Dödsbodelägarna (oftast de anhöriga) har ansvar för att gemensamt förvalta den dödes egendom under boets utredning.

Finns det tillgångar i dödsboet, men inga dödsbodelägare, så är Allmänna arvsfonden dödsbodelägare. Om det saknas tillgångar i boet och Allmänna arvsfonden är dödsbodelägare har socialtjänsten ansvar att med fullmakt från dem förvalta och avveckla dödsboet.

Ekonomisk hjälp till begravningskostnader

När en person avlider utan att efterlämna några tillgångar har dödsboet möjlghet att få ekonomisk hjälp till begravningskostnader enligt gällande riktlinjer. Högsta godtagbara kostnad för begravning uppgår till ett halvt basbelopp. Dödsboets tillgångar räknas av från denna högsta godtagbara kostnad och mellanskillnaden är det som kan beviljas i försörjningsstöd.

Så här gör du en dödsboanmälan

Ta kontakt med en dödsbohandläggare på socialkontoret.
Vi träffas säkrast 8.30–9.30.

Christel Eriksson, 019-21 36 77
Lena Ahlberg, 019-21 34 23

Postadress
Box 34110, 701 35 Örebro

Socialnämnden lämnar dödsboanmälan till Skattemyndigheten.

Senast uppdaterad: 17 augusti 2016

Publicerad: 17 augusti 2016

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Följ oss:

Kontakta Örebro kommun

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Måndag–fredag kl. 7–17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Måndag–fredag kl.10–17

Teckenspråk: servicecenter@t-meeting.se