På orebro.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Vad är cookies? Jag förstår

Meny

Frågor och svar om att vara familjehem

Här kan du läsa de vanligaste frågorna och svaren om hur det är att vara familjehem, vad uppdraget innbär och vilket stöd ni kan få.

Att vara familjehem

Vem kan bli familjehem?

I stort sett vem som helst kan åta sig ett uppdrag som familjehem. Man kan bo i lägenhet, hus på landet, vara ensamstående, gift, sambo, med eller utan barn, arbeta heltid/deltid eller studera. Det är bra om det finns många olika typer av personer och familjer som kan ställa upp, t.ex. vad gäller bakgrund, erfarenheter, etnicitet, religion, och livsstil. Det som är viktigt är att de som ställer upp och åtar sig ett uppdrag som familjehem har en trygg och stabil tillvaro, att de är pålitliga vuxna som finns där för barnet oavsett vilka svårigheter som uppkommer kring barnet. Det behöver finnas utrymme och tid även för oförutsedda och oplanerade händelser och situationer som kan uppstå under uppdragets gång. Man behöver ha tålamod och uthållighet. Man behöver dessutom kunna, och vilja arbeta i ett team tillsammans med socialtjänst, föräldrar och andra viktiga instanser kring barnet.

Vad kräver uppdraget av familjehemmet?

Familjehemmet ska kunna ta emot ett barn som man inte känner i sin familj. Barnet ska ges den kärlek och omvårdnad och trygghet i vardagen som barnet behöver och har rätt till, som om det vore ens eget barn. Ni är ställföreträdare för barnets föräldrar under den tid som barnet bor hos dig och ska stödja barnet med det som barnet behöver. En av familjehemsföräldrarnas viktigaste uppgifter är att stödja barnets relation till sina föräldrar, syskon och släktingar. Ibland är den kontakten avgörande för om en familjehemsplacering blir bra för barnet. Samarbete med socialtjänst och andra myndigheter som skola och hälsovård är andra viktiga uppgifter för er som familjehem.

Kan man arbeta om man är familjehem?

I grunden är det som att ha ett eget barn och man kan fortsätta arbeta som tidigare. I samband med att ett barn flyttar in behöver ibland någon av familjehemsföräldrarna vara hemma en tid. Även senare under placeringen kan man behöva vara hemma under en period på hel- eller deltid. Tar man emot ett litet barn behöver man oftast vara hemma under en längre period motsvarade som man är föräldraledig med ett biologiskt barn. I dessa fall då familjehemsföräldrar behöver vara tjänstlediga ifrån sitt arbete, kompenserar vi för eventuellt inkomstbortfall.

Finns särskilda krav på boendet?

Ibland kan det finnas särskilda krav med tanke på allergier, men mest är våra familjehem som vilka familjer som helst. Några bor i lägenhet i stan, andra i hus på landet. Det viktiga är att man känner att man har plats och kan erbjuda ett eget rum till det placerade barnet. Det är också viktigt att hemmet är säkert för barn dvs. att hemmet är barn säkrat utifrån ålder på barnen i hemmet.

Ska barnet ha ett eget rum?

Som familjehem så ska man kunna erbjuda ett eget rum till ett placerat barn. Är det syskon som placeras så kan det vara möjligt att dela rum under en period beroende på behoven hos barnen.

Om barnet och eventuella syskon

Hur många barn kan man ta emot?

Vanligtvis tar man emot ett barn eller ett syskonpar. Om man önskar ta emot ytterligare barn är det viktigt att göra en bedömning om lämplighet utifrån det barn som redan är placerat och familjehemmets resurser att ta emot fler barn.

Kan barn från olika familjer bo i samma familjehem? Ja, ett familjehem kan ta emot barn från olika familjer. Vi gör en nogsam bedömning utifrån varje enskilt barn om det är möjligt att placera i familjehemmet om det finns andra placerade barn sedan tidigare. I familjehemsavtalet finns det också reglerat att man måste samråda med oss om man önskar ta emot ett barn ifrån en annan kommun.

Placeras syskon tillsammans?

Oftast placeras syskon tillsammans om det bedöms vara det bästa för barnen. I varje fall görs bedömningar för vad som är det bästa för just de barnen som ska placeras.

Hur mycket kan man bestämma/önska själv när det gäller barnet? Det är viktigt för oss att lyssna på era önskemål och försöka anpassa matchningen till det vilket vi pratar om under utredningstiden. När vi tror att ett barn skulle passa i just er familj så får ni information om barnet. Därefter om vi tillsammans tror att aktuellt barn skulle passa bra i er familj får ni möta i första hand föräldrarna. Placering sker först när parterna är överens. Placering kan även ske mot förälderns vilja men vi strävar alltid efter att så långt det är möjligt samarbeta med föräldern.

Kan man önska ålder på barnet?

Det är viktigt för oss att lyssna på era önskemål och vad ni tror passar just er familj. Det är också en del som vi pratar om under utredningen. Om era egna barn har stora behov av omsorg eller är i nära ålder till det placerade barnet finns risk att konfliktfyllda eller svåra situationer uppstår som kan leda till oönskat avbrott av placeringen. Det kan innebära en konkurrenssituation om barnen är i nära ålder till varandra. Därför vill vi att det är en viss åldersskillnad mellan de biologiska barnen och de placerade barnen på minst ett år.

Ska barnet gå kvar i sin skola eller kan man byta?

Om barnet har möjlighet och det bedöms vara bra för barnet så kan det vara så att barnet går kvar på sin skola. Om barnet placeras på annan ort så är det vanligast att barnet byter skola till en som ligger i familjehemmets hemkommun.

Vad gäller för en placering om det redan finns barn i familjehemmet?

Vi placerar inte barn som är jämnåriga med dem som finns i familjehemmet utifrån att det blir en konkurrenssituation för barnen som kan leda till konfliktfyllda eller svåra situationer vilket påverkar barnen negativt och i värsta fall leder till oönskat avbrott av placeringen. Därför vill vi att det är en åldersskillnad på minst ett år mellan biologiska barn och placerade barn i familjen, helst mer eftersom det ökar chanserna till en hållbar placering.

Om barnet och de biologiska föräldrarna

Varför blir barnet placerat?

Svårigheter i den egna familjen kan göra att barn och unga för en längre eller kortare tid behöver bo i en annan familj. Orsaken kan vara t.ex. sjukdom, funktionsnedsättning eller missbruk.

Vad gäller för de biologiska föräldrarna och det biologiska nätverket vid en familjehemsplacering?

Som familjehem delar du barnet med dess föräldrar. Föräldrarna är vårdnadshavare. Det är alltid en strävan att de biologiska föräldrarna ska ha full insyn i familjehemsvården. Detta är familjehemssekreterarnas ansvar.

Det är vanligt att föräldrarna har regelbundet umgänge med barnet. Det kan även hända att viktiga personer i nätverket har umgänge med barnet. Umgänget är alltid överenskommet så att familjehemmet vet när det ska ske.

Vad gäller för samspelet mellan familjehemmet och de biologiska föräldrarna/släkten?

Det är barnets familjehemssekreterare som har ansvar för kontakten med barnets föräldrar.

Kontakten mellan familjehemmet och biologiska föräldrar kan se väldigt olika ut. Ibland sker kontakten via barnets familjehemssekreterare. Det kan även ske mellan familjehemmet och biologiska föräldrarna via telefon, månadsmejl och träffar. Av erfarenhet vet vi att god kontakt mellan familjehemmet och biologiska föräldrar gör att barnet känner sig trygg och trivs i familjehemmet.

Stöd för familjehem

Vilket stöd får man som familjehem?

Du har en egen familjehemssekreterare som är med i utredningen och som sedan följer med genom hela placeringen. Du kan även få extern handledning vid behov.

Utöver barnets föräldrar och ansvarig familjehemssekreterare kan personal i skolan eller förskolan ingå i teamet runt barnet. Ibland ingår kontakter på exempelvis BUP (barn- och ungdomspsykiatri).

Vilket stöd får barnet?

Det finns alltid en familjehemssekreterare som följer barnet. Familjehemssekreterarens uppdrag är att stå för barnperspektivet, att följa upp att barnet får det som barnet behöver och att planera för umgänge/kontakt med föräldrarna. Barnet har en egen kontakt med sin barnhandläggare. Hur den utformas beror på hur gammalt barnet är.

Barnets familjehemssekreterare och familjehemssekreteraren jobbar tillsammans. Det betyder att det är två personer som familjehemmet behöver ha kontakt med.

Får man utbildning?

Ja, när utredningen är klar får du gå en grundutbildning, Ett hem att växa i – familjehemmets bok, framtagen av Socialstyrelsen. Där du får lära dig mer om vad det innebär att bli familjehem, känslomässigt, juridiskt och samarbetsmässigt. Det erbjuds även fortbildning i ICDP (vägledande samspel), cafékvällar med föreläsare.

Får man ersättning?

Ja, du får ersättning i form av en arvodesdel och en omkostnadsdel, som ska ses som en kompensation för den tid och de utlägg som uppdraget kräver. Arvodesdelen är beskattningsbar och pensionsgrundande. Omkostnadsdelen ska täcka merkostnader som uppstår när barnet eller ungdomen bor i familjen, till exempel mat, kläder och fickpengar.

I Örebro kommun följer vi Sveriges kommuner och landstings (SKL) rekommendationer för familjehemsersättningar. Nivån på de olika delarna bestäms i det enskilda fallet utifrån barnets ålder och vårdbehov. I samband med att ett barn flyttar in behöver ofta någon av familjehemsföräldrarna vara hemma en tid. Då kompenseras ni för eventuellt inkomstbortfall.

Behöver jag köpa nya saker till barnet och vad i så fall?

Som familjehem får ni ersättning varje månad i form av en omkostnadsersättning som ska täcka merkostnader som uppstår när barnet eller ungdomen bor i familjen, till exempel mat, kläder och fickpengar. I Örebro kommun följer vi Sveriges kommuner och landstings (SKL) rekommendationer för familjehemsersättningar. Nivån på de olika delarna bestäms i det enskilda fallet utifrån barnets ålder och vårdbehov.

När barnet ska flytta in i familjehemmet så kan det tillkomma en del kostnader för personlig utrustning eller utrustning till exempelvis barnets rum. Då utgår man ifrån vad som finns och vad barnet behöver utrustas med i ett inledande skede vilket kan beviljas som extra ersättning till familjehemmet.

Utredning och matchning när du anmält intresse

Hur lång tid tar det tills vi får ett barn?

Det viktigaste för att en placering ska bli bra för både barn och familjehem är att det blir en bra matchning. Att hitta en familj och ett barn som passar varandra kan gå fort, men det kan också ta, och får ta, tid. Det handlar ju om familjer som ska fungera och barn som ska må bra och slippa onödiga uppbrott. Därför går det tyvärr inte att säga hur lång tid det tar.

Hur går matchningen till?

Grunden är barnets behov och om det finns särskilt avgörande faktorer som man behöver tänka på t.ex. levnadssätt, religion och allergier. Barnhandläggaren på Socialkontoret gör en utredning av vad barnet behöver och önskar. Barnet är delaktigt utifrån ålder och mognad. Från 15 år är barnet en egen part.

Familjehemssekreterare gör en utredning av familjehemmets styrkor, förmågor och förutsättningar, och tar reda på familjehemmets önskemål. Sedan försöker vi matcha på bästa sätt.

Vad innebär en utredning?

Vi går igenom föräldraförmågor, från bakgrund och uppväxt till nuvarande situation, relationer och allt vad det innebär. Vi pratar om era levnadsvanor och hur familjen fungerar. Det finns två syften med utredningen. Dels är det lagstadgat att vi måste bedöma familjens lämplighet som familjehem, men sedan handlar det också om att lära känna familjen för att kunna matcha det med ett barns behov och göra en bra matchning som fungerar.

Hur lång tid tar en utredning?

En utredning tar cirka 2-4 månader från första kontakten tills den är klar.

Juridiska frågor

Blir familjehemmet vårdnadshavare för barnet?

Från början blir man aldrig det. Efter tre år är socialtjänsten skyldig att överväga om vårdnaden bör flyttas över till familjehemmet. Det sker i så fall genom en rättsprocess i Tingsrätten.

Säkerhet runt barnet – om det händer något, betalar familjehemmet försäkringar som behövs?

Barnet/ungdomen har en olycksfallsförsäkring genom kommunen som gäller hemma hos och vid aktiviteter med familjehemmet. Familjehemmet har fullt tillsynsansvar för barnet eller ungdomen och behöver ha en egen hemförsäkring med allrisktillägg. Örebro kommun har också en ansvarsförsäkring om det placerade barnet eller ungdomen vållar skada i familjehemmet.

Har jag tystnadsplikt som familjehem?

Ett familjehem har inte formell sekretess kring barn/ungdomar som bos hos dem, men moraliska skyldigheter att vara mycket aktsam och medveten kring hur och till vilka man lämnar ut information om barnet, dess anhöriga och uppdraget.

Om jag behöver ta ledigt från jobbet, hur fungerar det vid en familjehemsplacering?

I uppdraget ingår att kunna ta ledigt för att vara med på olika möten, exempelvis uppföljningsmöten med socialtjänsten, skola, hälso- och sjukvård eller barnpsykiatri, kring det placerade barnet.

Vad gäller vid vård av sjukt barn (vab)?

Om familjehem behöver vara hemma från arbete för att vårda sjukt barn gäller samma som för eventuella egna barn, enligt Försäkringskassans regler.

Vilken skillnad är det på frivillig och icke frivillig placering?

Det finns två typer av placeringar: frivillig placering enligt Socialtjänstlagen där de biologiska föräldrarna har samtyckt till placering, och placering enligt Lagen om vård av unga, (LVU). Oavsett vilken typ av placering som görs är föräldrarna fortfarande vårdnadshavare och ett bra samarbete eftersträvas alltid då det gynnar barnet och placeringen. Vid placering enligt LVU har socialtjänsten större befogenheter att exempelvis reglera hur umgänget mellan barn och förälder ska se ut.

När placeringen avslutas

Hur länge får barnet stanna?

Barnet får stanna tills målet med placeringen är uppfyllt, det vill säga, att barnet ska ha fått sina behov tillgodosedda. Som längst kan det vara tills barnet är 18 år eller har gått ut gymnasiet. Det är på ungefär samma sätt som föräldrabalken är utformad vad gäller föräldraansvar.

Hur går det till när placeringen avslutas?

Vi ser alltid till barnets bästa. Strävan är att barnet ska kunna återvända till sin familj, men det sker inte från en dag till en annan. Vi arbetar med en planerad hemflytt, anpassad efter hur länge barnet har varit placerat i familjehemmet och hur gammalt barnet är.

Hur blir det när barnet ska flytta hem?

Hur det kommer att kännas är en fråga som många ställer sig innan. Kan man ta hand om ett barn helhjärtat med vetskap om att barnet kan komma att flytta tillbaka till sina biologiska föräldrar? Tyvärr finns inga generella svar på den frågan och som familjehem är det något man får leva med. Det viktiga är att barnet blir en del av familjen på samma villkor som övriga familjemedlemmar. Viktigt att veta är också att socialtjänsten alltid ser till barnets bästa.

Hur ser kontakten ut när barnet har flyttat hem?

Det ser olika ut. Vi uppmuntrar familjehem att vara beredda på att finnas kvar på ett eller annat sätt. Brutna kontakter är aldrig bra. Men hur det blir är så klart beroende på vad familjehemmet och den biologiska familjen vill.

Kan jag säga upp uppdraget?

Grunden är att man ska ha tänkt över uppdraget väldigt noga innan och att det är ett uppdrag över lång tid. Om det uppstår svårigheter försöker man först och främst lösa dem. Om det absolut inte går, får man se över möjligheterna till omplacering. Det är då viktigt att man som vuxen tar ansvar för det beslutet och inte lägger skulden på barnet samt att man bidrar till att en omplacering görs på ett bra sätt.

Senast uppdaterad: 30 september 2016

Publicerad: 30 september 2016

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Följ oss:

Kontakta $sitenamn

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Måndag–fredag kl. 7–17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Måndag–fredag kl.10–17

Teckenspråk: servicecenter@t-meeting.se