Meny
  • Start
  • / Byggnader & historik

Wadköpings byggnader och historik

Wadköping består av gamla hus som har flyttats hit från andra platser i eller runt Örebro. Att flytta trähus från en plats till en annan var inget nytt, det hade man gjort ända sedan medeltiden. Men till Wadköping flyttades även hela gårdar, och det var en helt ny idé. Wadköping invigdes 1965.

Cajsa Wargs hus (3)

Cajsa Wargs hus, Borgarhuset

En gästabudsstuga

Cajsa Wargs hus är en gästabudsstuga från 1600–talet.  Sådana hus fanns förr på förmögna borgares gårdar. Som ordet avslöjar användes det för gästabud, det vill säga fester. Festerna hölls på byggnadens övervåning, som kallades helgstuga. Nedervåningen användes som gästrum och förråd.

I början av 1700–talet ägdes huset av Anders Warg och var då en del i en grupp av hus på Kyrkogatan 4. Anders Warg och hans fru Catharina fick en dotter, som föddes i Örebro 1703 och döptes till Christina. Vid 52 års ålder gav hon ut en kokbok: "Hjelpreda i Hushållningen för unga Fruentimber". Den gavs ut i 14 upplagor i Sverige och utomlands. Boken blev en succé och med den blev Christina känd som Cajsa Warg.

Både förändrat och bevarat

Cajsa Wargs hus har förändrats under årens lopp. Till exempel är övervåningen bredare är undervåningen. Det visar att huset ursprungligen haft en loftgång utanför övervåningen – precis som på Kungsstugan.

Gästabudsstugan byggdes tätt intill bostadshuset och då gick man mellan byggnaderna via gaveldörrar på varje våning. Idag finns det istället en trappa mellan våningarna. 

Något som inte har förändrats är vägg – och takmålningarna på stugans övervåning. Där kan du se fåglar, vindruvsrankor och kvistar med röda körsbär, tillsammans med tulpaner och praktfulla fantasiblommor. Målningarna gjordes förmodligen 1710 eller 1717. Då hade Cajsa Warg redan flyttat från Örebro.

Besöker du huset idag kan du se utställningen Cajsa Wargs skafferi.

Behrns hus (15)

Behrns hus utefter Bertil Waldéns gata

Som det anstod en bankman

Behrns hus stod ursprungligen på Kungsgatan 9 i Örebro. Det byggdes av Erik Rahlén och hans hustru Ingeborg efter den stora stadsbranden 1854.

Erik Rahlén, som då var bankman vid Örebro Enskilda Bank, hade gjort en lysande karriär. Han var en bondson från Kumla med näsa för affärer. I Örebro blev han snabbt en aktad handelsman och så småningom även bankdirektör. Han handlade gärna med brännvin och kanske var det så han träffade sin blivande fru. Ingeborgs far hanterade nämligen som hade med sprit att göra i Örebro, eftersom han var både källarmästare, krogkung och brännvinsfabrikör.

Erik Rahlén dog av lunginflammation när han var 50 år gammal.

Behrns fastighet

Kanske undrar du varför det heter Behrns hus? Det namnet kommer från Johan Behrn. Han levde 1879–1960 och var en gång Örebros störste byggherre. Han var dessutom den som ägde flest fastigheter i staden. 1920–talet köpte Behrn flera byggnader i Örebro bland annat detta hus.

Behrns hus flyttades till Wadköping 1990 och ägs ännu idag av familjen Behrn. Huset förvaltas av PJ Behrns Fastighets AB. Ägaren Per Johan Behrn är barnbarn till Johan.

Erikagården (22)

Erikagårdens utemiljö

En jungfru

Erikagården låg tidigare på Gamla gatan 13 i Örebro och byggdes förmodligen på 1700–talet. Huset är knuttimrat och byggt i en vinkel och i vinkeln finns porten till gården. Panelen på utsidan är från mitten av 1800–talet.

Huset har fått sitt namn av en jungfru Erika. Ordet jungfru kan betyda många olika saker. Under 1700– och 1800–talen var det en titel för tjänarinnor som arbetade i förnämare hus. Dessa hus låg oftast i städer, till exempel Örebro. Om Erika istället hade levt före 1700–talet hade "jungfru" betytt att hon var en ogift kvinna.

Idag hittar du MR–Keramik i Erikagården.

Hamiltonska huset (13)

Hamiltonska huset mot Bertil Waldéns gata

Störst och vackrast

Hamiltonska huset byggdes 1844 på Näbbtorgsgatan 16 i Örebro. Huset var då störst och vackrast i sin stadsdel, och är nu det största huset i Wadköping. Det visar hur en mycket förmögen familjs hus kunde se ut. Arkitekturen är inspirerad av antiken ideal. Mot gatan vetter vackert mönstrade entréer och på gårdssidan finns verandor med snickarglädje.

Husets namn kommer från en tidigare ägare, överste Hugo Jacob Hamilton. Det har även kallats Strokirkska huset, efter ytterligare en ägare, Knut Victor Strokirk. Han var både brukspatron och bankdirektör.

Ett starkt minne

Överste Hamilton bodde bara tolv år i Örebro men han lämnade ett starkt minne efter sig. Hamilton är nämligen mannen bakom Överste Brännvin. Han lät göra en alldeles egen kryddblandning som Spritbolaget i Örebro förseglade i lerkrukor och sedan levererade hem till honom. Så kunde man göra i slutet av 1800–talet.

Än idag görs brännvinet enligt överstens recept. Det har "fyllig smak med utpräglad kumminkaraktär samt balanserad sötma och eldig smak". Skål!

Handskmakaregården (6)

Handskmakaregårdens gårdsmiljö

En mästares gård

Handskmakaregården byggdes på 1700–talet och stod ursprungligen på Drottninggatan 41 i Örebro. Första kända ägare var skepparen Mårten Billgren, men man vet inte om det var han som byggde huset. 

I början av 1800–talet ägdes huset av Mäster Flygelholm. Det är han som fått ge gården dess namn – han var nämligen handskmakare. I ett av gårdshusen hade han sin verkstad och där bodde också de gesäller som lärde sig yrket av honom. Mäster Flygelholm bedrev sin verksamhet i cirka 25 år.

Ett annat mästerverk

Handskmakaregården flyttades från Drottninggatan till Wadköping 1957. Innan flyttan hade gården haft många hyresgäster, till exempel vagnmakare, konduktör, skräddare, bokbindare, skomakare, målare, mössmakare, murare, kammakare, tapetserare, borstbindare, hembagerska och tändsticksarbetare.

En av de tidigare hyresgästerna var arkitekten Per Lundmark. Hans son Carl gav senare inspiration till en romanfigur – arkitekt Grundholm i boken "Farmor och Vår Herre". Den skrevs av Hjalmar Bergman och kom ut 1921, två år efter hans bok "Markurells i Wadköping".

Idag finns följande verksamheter på Handskmakaregården

DockteaterhusetHistoriska butiken och Skolmuseum.

Jeremiasstugan (12)

Jeremiasstugan

Hyllning till en skald

Jeremiasstugan är en hyllning till Jeremias i Tröstlösa, Närkes "nationalskald" som egenligen hette Levi Rickson. Han levde 1868–1967 och lär ha bott i stugan i slutet av 1800–talet. Då stod den på en gård i Tybble i Almby socken.

Stugan byggdes troligen kring 1800. Den var ursprungligen en timrad loftbod, det vill säga bod med två våningar som användes som förråd och loge. Omkring 1850 inreddes två rum på övervåningen, och där fick gårdens pigor och drängar bo. I slutet av 1800–talet fick stugan vedspis och kakelugn så att det blev en bostad med ett rum och kök. Det var i den som Jeremias i Tröstlösa bodde. Då hade även nedervåningen byggts om till bostad.

Jeremiasstugan har stått i Wadköping sedan 1986.

Tess lördan

Levi Ricksons mest berömda dikt blev "Tess lördan" (som betyder "Tills lördagen"). Som alla hands dikter är den skriven på Närkemål:  "I bugane böljer går rågfält å vete, å vågera vaggar på krusiger sjö. På Lekebergsåsen går korna i bete, å skällera pinglar, å svalera singlar i höjda, där molntappar seglar som snö. Tralla–lalla–lej ... Nu tänker jag på dej."

Levi Rickson var även journalist på Nerikes Allehanda.

Jeremiabageriet

Idag har Jeremiabageriet sin verksamhet här.

Komministergården (16)

Komministergårdens gavelsida

Ett nyckfullt hus

Ända fram till 1990 stod denna gård på Nygatan 39 i Örebro. Den uppfördes någon gång under 1800–talets senare hälft och har varit hem åt komministrar. En komminister är en präst i en större församling och är även medhjälpare till kyrkoherden.

En av dessa var Hjalmar Holmberg, som arbetade i Nikolai församling 1920–1950. Han bodde på gården under åren 1920–1925 med sin fru och deras åtta barn.

Det är osäkert vilket år gården exakt byggdes och hur många komministrar som egentligen har bott här. Men en sak är i alla fall säkert: på Komministergården finns idag Wadköpings förskola.

Kungsstugan (4)

Kungsstugans framsida

Kungsstugan är en av landets mest intressanta byggnader tack vare dess välbevade väggmålningar.

Idag finns det tre utställningar i Kungsstugan. I en av dem får du en introduktion till Wadköping och alla byggnadernas historia. En annan utställning berättas Kungsstugans historia, och där kan du se fotografier på övervåningens unika väggmålningar. Inför Wadköpings 50–års jubileum 2015 invigdes en tredje utställning som berättar mer ingående om byggnaderna i Wadköping.

Gästad av hertig Karl

Kungsstugan har fått sitt namn av hertig Karl, som enligt ska ha varit gäst i stugan 1580 och 1581. År 1604 kröntes hertigen till kung och blev Karl IX.

Byggnaden var troligen gäststuga till Borgmästargården som stod vid Silltorget – nuvarande Järntorget i Örebro.

Kungsstugan är byggd enligt medeltida traditioner. I bottenvåningen finns fyra visthusbodar (förråd) och på övervåningen en gäststuga och sovkammare. I båda rummen har det funnits öppna eldstäder. Sovkammaren har spår efter den väggfasta sängen, även i gäststugan satt möblerna fast i väggen. I rummen finns de unika väggmålningarna, förmodligen utförda av hertig Karls målare.

Öppettider

Wadköpings öppettider.

Guidad visning

Vill du gå en guidad visning av Kungsstugan och se dess unika målningar? Kontakta Visitorebro/Örebrokompaniet, 019–21 44 99.

Lekladan (9)

Lekladans gavel

Uthuset från Tiveden

Lekladan är ett uthus från 1800–talets första hälft. Det har ursprungligen tillhört ett torp i Tiveden, som ligger väster om Vättern, cirka sju mil från Örebro. Trots den nya funktionen ser huset ut som förr.

Huset är timrat som en typisk ryggåsstuga. Det betyder att det inuti är öppet ända upp till ryggåsen som bär taket. Även boningshus byggdes som ryggåsstugor, men under 1700–talet fick många av dem innertak.

Lekladans tak har handslaget tegel av prima kvalitet. Teglet är tillverkat någon gång på 1800–talet, gissningsvis på ett tegelbruk i Tiveden.

I dag används Lekladan som en plats där alla barn kan leka fritt. Här finns en handelsbod, lekstuga och djur att sköta om.

Skepparegården (7)

Skepparegårdens gårdsmiljö

Skeppare Ringström

Skepparegården låg förr på Kyrkogårdsgatan 26 i Örebro. Byggnaden uppfördes i början av 1700-talet och byggdes ut under årens lopp.

Huset har fått sitt namn från en av de tidigare ägarna: skeppare Ringström, som ägde halva gården. Andra halvan ägdes av varvstimmerman Hedlund. Båda bodde i Skepparegården i början av 1800–talet. Ringström var en många skeppare i Örebro, som vid den tiden var en livlig sjöfartsstad. Hans skutor låg i hamnen, och där arbetade Hedlund på ett av skeppsvarven.

Sjöfartsstaden Örebro

Skepparegården byggdes under segelsjöfartens tid, det vill säga innan vi började transportera varor på landsvägar och med tåg. Örebros hamn låg ett stycke nedström, i Skebäck. När isen smälte på våren började segelturerna. Via Hjälmare kanal kunde man nå Mälaren och Stockholm, och där låg vägen öppen till hamnar ännu längre bort.

Många båtar från Örebro var lastade med stångjärn – smidbart järn från Bergslagen. När de kom tillbaka hade de främst med sig salt, sill och spannmål. Frakterna sköttes av skeppare med egna båtar, men under 1800–talet skedde en förändring. Då tog handlare och borgare över frakten och skepparna anställdes istället som kaptener.

Idag finns följande verksamheter på Skepparegården

Ateljé Återbruk, Lekladan, Hantverkshyllan, Offentliga toaletter, Smedjan (OBS! Smedjan har stängt tillsvidare) och Wadköpingsrummet.

Skulptur till minne av Jeremias i Tröstlösa (11)

Skulptur vid Jeremiasstugan

Minnesmärke

Vid Jeremiasstugan står en skulptur till minne av Jeremias i Tröstlösa (1868‑1967). 1979 fick skulpturen sin första plats, i Brunnsparken i Örebro. Där blev den skadad av en bil och plockades därför bort.

På initiativ av föreningen Wadköpings vänner fick skulpturen sin nya plats i Wadköping. Däravtäcktes den under Jeremiasdagen 23 augusti 2008.

Skulpturen är gjuten i brons. Den är gjord av konstnären Lenny Clarhäll som föddes i Timmerdala 1938. Han är utbildad i konstfackskolan i Stockholm (1959‑1963) och vid Konstakademin i Köpenhamn (1964‑1967).

Skomakaregården (5)

Skomakaregårdens gårdsmiljö

Skomakare och åkare

Skomakaregårdens äldsta delar är från 1600–talet och dess ursprungliga plats var Gamla gatan 17 i centrala Örebro. Gårdens förste kände ägare var Jakob Ihre. Han finns omnämnd 1752 och kallas då borgare.

Namnet på gården visar att det har bott skomakare här, men där fanns även vagn – och sadelmakare, postiljoner, mjölnare, skeppare, bagare och en brandvakt. Omkring 1850 bodde närmare 60 personer på gården!

Mest känt var gården som en åkaregård. Här kunde bönderna låta sina hästar vila medan de uträttade sina ärenden i staden. Till gården hörde nämligen ett stall och även en ladugård, ett hönshus och en loge.

Idag finns följande verksamheter på Skomakaregården

HantverkarbodenHjalmar Bergmanmuseet, Sandra Walther – Massage och friskvård The House of Taste och Teatervalvet – ateljé och miniverkstad.

Smedjan (8)

Smedjan sett framifrån

I nytt sällskap

Smedjan har inte tillhört gården som den nu står vid i Wadköping, den har inte ens stått i Örebro, utan i Axbergs socken strax norr om staden. Förr fanns det smedjor på de flesta gårdar, där bonden kunde smida det som behövdes. Om ett redskap gick sönder så lagade han det själv, precis som så mycket annat på självhushållets tid.

Smedjorna bygdes alltid en bit från gården på grund av den stora brandrisken. En gård bestod av många hus som stod mycket nära varandra, så om det började brinna kunde elden snabbt sprida sig.

Även idag pågår verksamhet i Wadköpings smedja.

Smedjebackshuset (18)

Smedjebackshuset mot Alsnäsgatan

Smedernas stadsdel

Smedjebackshuset har använts som stall och smedja och är förmodligen byggt i början av 1800–talet. Det låg tidigare på Skolgatan 12, på Smedjebacken, som var den stadsdel i Örebro där smederna höll till.

Smedjebacken byggdes upp under 1600–talet, som en följd av att vapensmidet centraliserades. Vapen hade tidigare snitts av smeder på landsbygden, men kronan (staten) krävde att de skulle flytta in till Örebro.

I Örebro fanns såklart smeder långt före 1600–talet. En av dessa smeder var Peter Olofsson, gift med Kristina Larsdotter. De fick 1493 och 1499 sönerna Olof och Lars, som senare blev kända Olaus och Laurentius Petri.

Olaus och Laurentius Petri

Bröderna Petri studerade hos Martin Luther i tyska Wittenberg – de var ditsända på kung Gustav Vasas bekostnad. Olaus Petri införde senare reformationen i Sverige och blev stadsskrivare, kyrkoherde och så småningom rikskansler. Hans bror Laurentius vigdes till ärkebiskop 1531. Då blev han Sveriges förste evangelisk–lutherske ärkebiskop. Alla tidigare biskopar hade varit katoliker.

I Smedjebackshuset finns idag offentliga toaletter.

Spelgården (19)

Spelgårdens scen från läktaren

Spelgården är en utomhusscen som ligger i anslutning till Teaterladan/Loftet och kan endast bokas för publika arrangemang. Till exempel konsert, teater, föreläsning med mera.

Sturegården (23)

Sturegården sett framifrån

Snickarens glädje

Sturegården har tidigare stått på Sturegatan 7 i Örebro. Huset är uppfört med träreglar och lösvirke. Målning och snickarglädje som är typiska för tiden. Det byggdes 1873 av snickaren Anders Hallin som flyttade till Örebro från Hallsberg med sin familj. Familjen döpte sitt nybyggda hem till Fredensberg.

1887 blev stadsfiskal Per Erik Andersson ägare och när hans son tog över 1907 byggde han nytt. Senare ägdes gårdsgruppen av fabrikör Rönnqvist, som hade en matbesticksfabrik vid gamla hamnen. 1947 inköptes Sturegården av Örebro stad, och brukades som bostad och kontor för stadsträdgårdsmästarna. Idag används gården fortfarande som bostad och Paglert akupunktur har även sin verksamhet här.

Svarvarehuset (17)

Svarvarehusets gavel

I garveriets tjänst

Det som kallas Svarvarehuset består egentligen av flera byggnader. De stod ursprungligen på Ågatan 6–8 i centrala Örebro och kallas därför även för Ågatebodarna. De svarvare som gett huset sitt namn har däremot en ung historia – de är medlemmar i föreningen Närkes Träsvarvare som byggde upp huset 1991. Föreningen hade just bildats och behövde en lokal. Byggnaderna hade då legat nedmonterade sedan 1960–talet.

Byggnadernas historia är betydligt äldre än så. De finns till exempel med på en stadskarta från 1823 och bestod då av tre bodar, den ena med loftgång. Bodarna användes länge som magasin av ett garveri som bearbetade läder. Örebro var en skostad och där var garvat läder en stor produkt. Örebro var faktiskt den garveritätaste staden i Sverige – i mitten av 1800–talet fanns elva garverier längs Svartån, den å som rinner genom staden.

Idag finns följande verksamheter i Svarvarehuset

Närkes träsvarvarförening, ZilverZmen och Loftet.

Teaterladan (20)

Teaterladans yttersida

Svedd av eld

Teaterladan kallas även för Kornboden och har tidigare stått på Kungsgatan 23 i Örebro. Byggnaden flyttades till Wadköping 1991. När huset plockades ner upptäckte man att många av stockarna var brandskadade. Det tyder på att huset hade timrats efter 1854, när Örebro drabbades av en stor stadsbrand. Kanske byggdes huset i all hast efter branden för att fungera som magasin för säd (kornbod). Där fanns mat till alla de som blivit hemlösa. Stockarna togs förmodligen från olika hus – det gällde ju att ta hand om allt som kunde räddas.

Publika arrangemang

Teaterladan kan endast bokas för publika arrangemang till exempel konsert, teater, föreläsning med mera.

Tenngjutaregården (1)

Tenngjutaregården sett från Bertil Waldéns gata

Tenngjutarnas gård

Gården byggdes på 1780–talet, på Drottninggatan 76 i Örebro. Huset var länge verkstad och bostad för stadens tenngjutare. Den siste i det skrået var Gustaf Wilhelm Lindberg. När han dog 1888 hade han varit "pensionär" i 15 år och han hade ägt Tenngjutaregården i hela 58 år.

I huset har det även bott målare, skräddare och bokbindare. Dessutom kan man ana att det också har varit en handelsgård. På långsidan mot Stadsparken syns nämligen märken efter luckor i väggen. Bakom luckorna fanns det flera små handelsbodar, där kunderna fick handla av hantverkarna över disk.

Även idag finns det en handelsbod i byggnaden. Dess inredning kommer från Mon i Askers socken, söder om Örebro.

Idag hittar du följande verksamheter i Tenngjutaregården

Gamla Örebro café och konferens och Wadköpings handelsbod.

Ullavihuset (14)

Ullavihusets framsida

I skick som förr

Ullavihuset är från 1850–talet och är därmed ett av de yngsta huset i Wadköping. Huset flyttades hit 1992, från Ullavi i Närkes Kil, där det varit bostadshus på en bondgård.

Ullavihuset är återuppfört exakt så som det ursprungligen såg ut. Bland annat finns de munblåsta fönsterglasen kvar och den mintgröna färgen är den ursprungliga. Arbetet med att återuppföra huset belönades med pris för god byggnadsvård 1992.

Idag används huset som en privatbostad.

Wadköpings klockstapel (10)

Wadköpings klockstapel sett från Bertil Waldéns gata

En enkel klockbock

Klockstapeln i Wadköping nyuppfördes 1999. Så här byggdes klockstaplar i Närke under medeltiden: en enkel klockbock med tak till skydd för klockorna. De första klockstaplarna ställdes på mark som biskopen hade välsignat med vigvatten. Runt marken fanns en mur och mitt i stod kyrkan. Senare flyttades klockstaplarna ut och upp till höjder, så att klockorna skulle höras bättre. Klockornas klang ljöd då över hela socken (församlingen), så att de som bodde där visste när det var dags att komma till gudtjänst.

Vävaregården (2)

Vävaregården sett från cafégården

Damastvävarens gård

Vävaregården är känd sedan 1700–talet. Den stod tidigare på Drottninggatan 64 på söder i Örebro. Under 1820–talet öppnade ett väveri på gården. Där vävde man det fina tyget damast av högsta kvalité.

Väveriet drevs i tre generationer av familjen Hellgren. Hällgren den äldre, Gustaf Hellgren och till sist Gustafs dotter fröken Hilda Hellgren. Hilda drev verksamheten fram till 1920–talet. Hellgrens damast var eftertraktad, kunderna fanns bland de rika. Tygerna prydde  slott och herrgårdar, både i Närke, Värmland och Södermanland. Och inte nog med det – även hovet var kund!

Några andra hyresgäster

Vävaregården hade många andra hyresgäster och flera av dem var ensamstående kvinnor. Änkefru Fagerhult, till exempel, hade modeaffär som hennes två döttrar senare fick ta över. I ett annat rum och kök bodde mor och dotter Grip. Fröken Grip arbetade i stadens parfymaffär. Granne med dem var "Lilla Fia" Fahlström – liten var hon eftersom hon hade puckelrygg. "Lilla Fia" försörjde både sig själv och sin sjukliga mor genom att virka spetsar till stadens fina damer.

Idag hittar du följande verksamheter i Vävaregården

Gamla Örebro café och konferens och Lilla butiken.

Övre Vallbygården (21)

Övre Vallbygårdens framsida

En Närkestuga

Övre Vallbygården har tidigare stått vid Lundby, som idag är en stadsdel i det moderna Örebro. Hustypen kallas Närkestuga. Så här såg många hus ut i Närke under 1800–talet, både i staden och på landsbygden. Huset var från början en så kallad enkelstuga, det vill säga en stuga med bara en våning där det fanns spisrum, kammare och farstu. Under 1800–talet fick enkelstugan en övervåning och man flyttade då upp sovrummet. Nere blev spisrummet finrum och kammaren blev kök. Med den extra våningen var Närkestugan född!

Idag finns följande verksamheter i Övre Vallbygården

Wadköpings kontor.

Historien om Wadköping

Wadköping kom till som ett kulturreservat när Örebro utvecklades och man såg ett behov av att bevara det gamla.

Staden erbjöd jobb – och trångboddhet

Trenden att riva gamla hus drabbade många städer i Sverige under mitten av 1900–talet. I Örebro kämpade dåvarande landsantikvarien Bertil Waldén för att de bäst bevarade byggnaderna skulle sparas till eftervärlden. Han förslog ett antal hus som monterades ner och förvarade. Efter många turer beslutade kommunen att bygga en liten stadsdel med dessa gamla hus och att den skulle placeras där Wadköping ligger idag.

1963 började det egentliga bygget och den 4 juni 1965 invigdes Wadköping av kung Gustav den VI Adolf. Då fanns bara gårdarna norr om den gata som går rakt igenom Wadköping. Gårdarna på den sidan visar 1700– och 1800–talets stadsbebyggelse.

Efter cirka 25 år tillkom även hus på södra sidan av gatan. Där återges stadsmiljön efter den stora stadsbranden 1854. Den sidan blev klar 1994 och Wadköping fick då en riktig stadsgata med hus på båda sidor.

Inte bara bostäder i staden

Flera av husen i Wadköping stod ursprungligen på söder i Örebro. Det var en hel stadsdel med trähus, trång gator och krokiga gränder. Där låg gårdarna med bostadshuset ut mot gatan och fler byggnader på innergårdarna.

Under 1800–talet flyttade många människor från landet in till staden, för att arbeta i den nya industrin. Alla dessa människor behövde någonstans att bo och man byggde därför om stall, ladugårdar och ekonomibyggnader till bostäder. Men det var mycket primitiva bostäder där människorna fick bo både trångt och eländigt.

Den allt svårare trångboddheten märks i mantalslängderna, som var dåtidens statistik över vem som bodde var. Där kan man läsa att det bodde ganska få personer på gårdarna under 1700–talet. Men i början av 1800–talet steg antalet boende kraftigt. 1822 bodde det till exempel 64 personer i Tenngjutaregården – det innebar att varje person hade en bostadsyta på knappt 4 kvadratmeter.

Riv och bygg nytt!

I mitten av 1900–talet behövde Örebro nya bostads– och affärsområden. Marken i centrum var dyr tomtmark, och därför ville man bygga högre hus för att få plats med så många människor som möjligt. Den gamla stadsdelen på söder bestod fortfarande av trähus med bara en eller två våningar. Där skulle det nu rivas och bli ett nytt och modernt bostadsområde – säkert till glädje för många av dem som bodde i de trånga och ohygieniska husen.

Beslut att bevara husen

Trenden att riva gamla hus drabbade många städer i Sverige under mitten av 1900–talet. I Örebro kämpade dåvarande landsantikvarien Bertil Waldén för att de bäst bevarade byggnaderna skulle sparas till eftervärlden. Han förslog ett antal hus som monterades ner och förvarade. Efter många turer beslutade kommunen att bygga en liten stadsdel med dessa gamla hus och att den skulle placeras där Wadköping ligger idag.

1963 började det egentliga bygget och den 4 juni 1965 invigdes Wadköping av kung Gustav den VI Adolf. Då fanns bara gårdarna norr om den gata som går rakt igenom Wadköping. Gårdarna på den sidan visar 1700– och 1800–talets stadsbebyggelse.

Efter cirka 25 år tillkom även hus på södra sidan av gatan. Där återges stadsmiljön efter den stora stadsbranden 1854. Den sidan blev klar 1994 och Wadköping fick då en riktig stadsgata med hus på båda sidor.

Senast uppdaterad: 18 september 2019

Publicerad: 31 maj 2016

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Örebro municipality in other languages

Close

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Vardagar kl. 7-17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Vardagar kl.10-17

E-post till servicecenter

 servicecenter@orebro.se