Att arbeta med film och andra rörliga bilder

Den 3-4 december var vi alla iväg på Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) årliga konferens. Framför allt vänder sig konferensen till språk-, läs- och skrivutvecklare som arbetar på kommunövergripande nivå, och i mån av plats är även SKUA-utvecklare, förstelärare med ett ansvar för språk-, läs- och skrivutveckling, skolchefer, rektorer för förskola och skola välkomna. Under några inlägg här framöver kommer vi att återge delar av konferensen, då vi tycker att det är värt att sprida.

Ett av passen var tillsammans med Annika Wik, fil.dr. i filmvetenskap vid Stockholms universitet som pratade om Att arbeta med film och andra rörliga bilder. Hur läraren kan undervisa för att utveckla elevens språk men också utveckla elevens kunskap om film och filmkunnighet.

Wik menade på att film och rörliga bilder kan fungera som kulturell dörröppnare, fånga elevers intresse och ge många olika perspektiv på en och samma sak. I sin dragning utgick Wik från ett upplägg som finns att tillgå på Svenska Filminstitutets hemsida för att arbeta med värdegrundsfrågorna rättvisa, jämställdhet och demokrati. Materialet riktar sig till lärare i årskurs 7-9, men vi tänker att själva konceptet även går att överföra till filmklipp för yngre åldrar.

Inte alltid givande att visa en hel film

Wik poängterade att det inte alltid är givande att visa en hel film, utan oftast är det bättre att visa ett klipp från en film för att kunna få en djupare diskussion tillsammans med eleverna. Ett klipp som eleverna kan titta på flera gånger, då film som medium har många lager av att vara meningsbärare. Genom att skapa möjlighet för eleverna att kunna sjunka in i filmen, får de större förutsättningar att verkligen kunna syna alla lager. Det finns många lager, det vill säga meningsbärare, i en film/filmklipp. Till exempel kan det var ljussättning, ljud, bakgrund/förgrund, rekvisita och andra saker som skapar miljön och förstärker budskap och känslor. Det gör att film/filmklipp är oerhört informationstäta. Wik lät oss bland annat se ett klipp ur barnserien Bamse, där vi skulle gå in och tolka hur Farmors hus gestaltades och vad det kunde betyda. Likaså fick vi se ett klipp från en italiensk film som utspelade sig efter andra världskriget. Där fick vi fundera över vad en detalj som maskor i ett par nätstrumpbyxor skulle kunna betyda.

Vi vill tipsa er om att besöka Svenska Filminstitutets hemsida där ni kan få ta del av materialet som Wik presenterade. Den arbetsmetod som Filminstitutet föreslår utgår från film och rörlig bild som gestaltar jämställdhet, demokrati och rättvisa. Modellen (se nedan) som är framtagen är för att underlätta det för läraren att leda diskussioner om värdegrundsfrågor. Filmklippen som finns på hemsidan att tillgå är hämtade ur Amanda Kernells film Sameblod (2016), Sanna Lenkens Min lilla syster (2015) och Lukas Moodyssons Fucking Åmål (1998). Tanken med den filpedagogiska modellen är att den ska kunna användas på all slags film.

/Ann, Barbara, Madelene och Jennypher

Källa: https://www.filminstitutet.se/sv/fa-kunskap-om-film/filmiskolan/lika-varld/modellen-lika-varld-for-vem/

Senast uppdaterad: 17 december 2019

Publicerad: 17 december 2019
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?