Nu börjar skolan… men vissa kommer inte dit

Jag har denna vecka pratat om vilka risk-och skyddsfaktorer som finns för frånvaroproblematik. Just den här presentationen var en del i ett teamarbete på Adolfsbergsskolan och som just nu hänger samman med ett fokusområde för elevhälsan och för hela skolan. Detta ser jag som en framgångsfaktor när vi i elevhälsan bidrar till kompetensutveckling – det ska gärna följa en röd tråd med tydliga mål under året och bidra till utvecklingen i arbetslagen.

Vad gäller just frånvaroproblematik så finns det många ord – skolk, olovlig frånvaro, problematisk frånvaro, hemmasittare och så vidare. Jag tror att det är bra att reda ut alla de begreppen på en skola, så att de betyder samma sak för alla. I det arbetet är rektorn en viktig roll för att bestämma vilka definitioner som ska vara gällande för olika grader av frånvaro. Skolpsykologer är nog gärna behjälpliga i att reda i begreppen också. I artikeln School Absenteeism and School Refusal Behavior in Youth: A Contemporary Review föreslår Kearney (2008) till exempel en ganska sensitiv skala i sju steg som börjar redan med att det krävs press för att någon ska ta sig till skolan (även om eleven sedan gör det). Motstånd mot närvaro kan stå för något som kan behöva tas på allvar, redan innan frånvaron uppstår. På steg sju är det fullständig frånvaro under en längre period, vad som är en längre period bör definieras i skolans handlingsplan och då blir det ett tydligare och bättre begrepp än ”hemmasittare”.

Skydds- och riskfaktorer inom tre områden

Vilka är då skydds- och riskfaktorerna? För att det här blogginlägget inte ska bli för långt väljer jag nu bara en av de största skydds- respektive riskfaktorerna i var och en av områdena skola, hem och individ. Jag hämtar den indelningen från artikeln The Risk and Protective Factors of School Absenteeism, (Rasasingham, 2015). Det finns såklart många fler skydds- och riskfaktorer, de kan också vara olika viktiga i olika åldrar och sammanhang.

I skolan

I skolan är en skyddsfaktor känslan av samhörighet, alltså gemenskap. Det är väldigt viktigt att känna att man passar in socialt på skolan, och i någon mån kan identifiera sig med andra på skolan – för att vara fullt närvarande. En riskfaktor är om miljön känns otrygg, det kan handla om fysisk eller social miljö och i den fysiska miljön är inte minst matsal och idrottslektioner viktiga att se över. De sociala relationerna är något av det viktigaste att arbeta med på skolan som en av de saker vi kan påverka direkt.

I hemmet

I hemmet finns klassiska sociala markörer med som de största faktorerna, utbildade föräldrar ger ett skydd mot problematiken och boendeproblem utgör en risk. Att behöva oroa sig för boendet, eller ständigt flytta eftersom det saknas fast boende innebär såklart en stor risk, inte minst eftersom elever då oftare byter skola.

Hos individen

Hos individen skulle jag vilja lyfta fram en markör för både psykisk hälsa och rutiner som sticker ut i statistiken och det är sömnproblem. Enligt en ganska ny studie från Örebro universitet - Too tired for School? The effects of insomnia on absenteeism in adolescence (Bauducco m. fl. (2015) så sticker sömnproblem ut som en av de faktorer som förklarar mest frånvaro. Detta är intressant eftersom det går att göra något åt, även om orsakerna till sömnproblem ser olika ut för olika individer. Sist men inte minst så är det en skyddsfaktor att man upplever starka normer kring närvaro – och den sociala vägen lärt sig att närvaro är viktigt. Detta i kombination med att ha långsiktiga planer med sina studier ger ett starkt skydd mot frånvaroproblematik.

Det finns många olika sorters mål som går att formulera för arbetslag och elevhälsa på det här området. Men kom ihåg att alla sådana mål bara är meningsfulla om skolan fullgör sitt kärnuppdrag på ett bra sätt och levererar undervisning med kvalitet.

/Michael Dahlman, psykolog Örebro kommun

Senast uppdaterad: 20 augusti 2019

Publicerad: 20 augusti 2019
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?