Kartläggning av hemlöshet i Örebro – fokus på hemlösas verklighet

Årets kartläggning av hemlöshet i Örebro kommun visar en minskning av antalet akut hemlösa, men det finns ett mörkertal. Fokus i år är att få en djupare förståelse för livssituationen för människor som är akut hemlösa.

För andra året gör vi en kartläggning av hemlösheten inom kommunen. Kartläggningen visar ett lägre antal personer i akut hemlöshet i jämförelse med föregående år. Minskningen syns framför allt bland männen som halverats i antal. Antal kvinnor eller annan könsidentitet har också minskat i antal men inte i lika stor utsträckning. Störst minskning syns i åldern 20–29 år. Det finns dock ingen tydlig orsak till varför antalet hemlösa minskat och det finns ett mörkertal.

– Det är viktigt att poängtera att detta är en ögonblicksbild och att vi behöver följa utvecklingen över tid för att kunna dra några större slutsatser. Olika faktorer kan påverka resultatet och nu behöver vi arbeta vidare genom en bred samverkan med andra samhälls­aktörer, inte minst de civila, säger Matilda Yttergren, samordnare för hemlöshets­strategin.

Syftet med kartläggningen är också att skapa en djupare förståelse för hemlöshetens verklighet i Örebro kommun. För att illustrera hur det kan se ut för olika personer har det tagits fram fyra personas eller fiktiva person­profiler, som grundar sig i verkliga exempel och visar hur livs­situationen kan se ut för olika personer i hemlöshet. Människor som befinner sig i akut hemlöshet är ofta utestängda från samhället och det kan vara svårt att nå en egen stabil försörjning. 54 procent har skulder hos Kronofogden och en del vänder sig till kriminalitet för att överleva.

– En viktig insikt från kartläggningen är att missbruk och psykisk ohälsa är vanliga bland personer i akut hemlöshet. Många av de hemlösa har dessutom barn. Därför behöver vi även fördjupa kunskapen kring hur barn på olika sätt berörs av hemlöshet, säger Matilda Yttergren.

Många komplexa utmaningar

I höstas gav kommunen i uppdrag till Verdandi och NSPH att göra varsin undersökning för att dels komma närmare information om mörker­talet bland personer i hemlöshet, dels undersöka orsaker till att en del undviker att söka sig till härbärgena som kommunen driver. Undersökningarna visar att en del hemlösa tycker att det känns otryggt att bo på härbärge och tycker att det kan vara svårt att söka hjälp. Här är kvinnor en extra sårbar grupp.

De flesta som är i akut hemlöshet bor i tillfälligt boende som ordnas en natt i taget, såsom vandrarhem eller härbärge. Näst vanligast bland män är att sova utomhus eller i offentliga utrymmen, medan det bland kvinnor är näst vanligast att bo på skyddat boende. Även de främsta orsakerna till hemlöshet varierar mellan könen. För män är den vanligaste orsaken svårigheter att komma in på bostads­marknaden, medan våld i nära relation eller heder är den vanligaste orsaken för kvinnor.

– Kartläggningen visar tecken på att kvinnor är mer utsatta för våld, hot och heder och därför i högre grad bor i skyddat boende eller jourhem. Kvinnor är också mer utsatta för utnyttjande och sexuella övergrepp. Därför är det viktigt att vi också arbetar vidare utifrån ett kvinno­perspektiv, säger Matilda Yttergren.

Sammantaget visar kartläggningen att hemlöshet är en komplex fråga med många utmaningar, såsom missbruk, psykisk ohälsa och svårigheter att komma in på bostads­marknaden. Stödstrukturer som formar förutsättningar för att komma vidare mot en mer stabil och trygg boende­situation är viktiga.

– För att göra skillnad för människor i hemlöshet är det relations­mässiga och praktiska arbetet som utförs inom kommunen och av civila samhället av stor betydelse. Samarbetet oss emellan är avgörande för att möta de komplexa behov som personer i hemlöshet har. Det känns verkligen bra att vi har växlat upp hemlöshets­arbetet de senaste åren men vi ser ett fortsatt behov att göra mer. Tillsammans skapar vi förutsättningar för att minska hemlösheten och förbättra människors livssituation, säger Jessica Ekerbring, ansvarigt kommunalråd.

Strategi mot hemlöshet och nollvision

Örebro kommun har en strategi och en nollvision mot hemlöshet. Det innebär att vi tillsammans med andra aktörer inom offentlig, ideell och privat sektor vill verka för att ingen ska behöva vara hemlös i Örebro. Vi åtar oss att samordna arbetet kring en gemensam nollvision mot hemlöshet mellan aktörer inom offentlig, ideell och privat sektor och att skapa förutsättningar för systematisk uppföljning och analys av hemlösheten lokalt.

Med start 2024 gör vi en årlig kartläggning av hemlösheten inom kommunen genom att kommunala verksamheter, aktörer i civil­samhället och övriga parter, som möter personer som befinner sig i akut hemlöshet, besvarar en webbenkät per individ som de möter. I år genomfördes enkäten under perioden 24 februari–2 mars. Av totalt 146 unika enkätsvar var 56 procent män, 42 procent kvinnor och 1 procent annan könsidentitet. Fokus och fördjupning i år är resultatet kring den akuta hemlösheten, som enligt Socialstyrelsen innebär att personen till exempel sover ute, på ett härbärge, vandrarhem, jourboende eller skyddat boende.

Läs rapporten och mer om kommunens arbete mot hemlöshet.