Våldsdådet på Risbergska, förberedda men inte beredda – beskrivning av året som gått efter våldsdådet på Campus Risbergska

Det är svårt att beskriva året som gått, ord som fruktansvärt, fasansfullt och ofattbart stämmer förstås. Men de täcker ändå inte in det som skedde på Campus Risbergska den 4 februari 2025, eller tiden efter. Många människor miste livet, flera personer skadades allvarligt och elever och personal på skolan drabbades och påverkades. Även resten av Örebro och omvärlden hamnade i sorg och bestörtning.

– Inom krisberedskapsarbetet brukar man säga att det inte handlar OM ett dödligt våld kommer att ske, utan att vi behöver vara förberedda på att det med stor sannolikhet kommer att ske, säger Peter Larsson, kommundirektör i Örebro kommun. Så på ett sätt var vi förberedda på att något sådant skulle kunna ske, och har både övat och utbildat personal för det. Samtidigt var det chockartat, och något jag tror att ingen kan föreställa sig fullt ut. Och jag kan inte på något vis förstå vad medarbetare och elever upplevde den där dagen, eller vad de och deras närstående har fått gå genom det här året. Det jag kunde göra då, och kan göra nu, är att uttrycka min allra största medkänsla, och utföra mitt uppdrag som handlar om att se till att vi som kommun finns där.

Många slöt upp

Som kommun fick vi information om att något pågick drygt fem minuter efter det första larmsamtalet till SOS. Arbetet med att försöka få en bild av vad som hände började direkt, och ganska snart blev det tydligt att en plats för krisstöd behövde öppnas. Flera andra kommunala, och en del andra, verksamheter, inrymdes direkt vid dådet – eftersom ingen då visste om det fanns risk för fler händelser på andra platser i Örebro. På Risbergska befann sig medarbetare och elever, inrymda tills polisen gav klartecken att lämna lokalerna.

– Vårt uppdrag som kommun var väldigt självklart i stunden, att göra allt vi kunde för att minimera eventuella andra risker och att ge stöd till de som drabbats, berättar Peter. Alla förvaltningsledningar samlades, på olika sätt beroende på hur deras verksamheter påverkades.

– När något allvarligt händer kan det vara lätt att tro att allt blir kaos, men så var det inte, tvärtom. Alla jobbar mot samma mål och ser till att det som behöver göras blir av, direkt. Min roll är att skapa mig en bild av vad som skedde, och det fick jag dels genom både kontakter med polis, räddningstjänst och region, dels genom att ha kontakt med förvaltningsdirektörerna och med vår säkerhetsavdelning. Mitt andra fokus var att göra allt jag kunde för att ge stöd till de verksamheter och förvaltningar som behövde det, så att de fullt ut kunde möta upp behov hos både direkt drabbade och örebroarna.

Att samlas runt ett och samma mål är grundläggande i krisledningsarbete, och det var givet även efter våldsdådet. Det skulle kunna sammanfattas till ”örebroarnas och medarbetarnas bästa”, men formulerades i ett så kallat inriktningsbeslut för hela Örebro kommun, ett beslut som fortfarandet gäller:

Tillsammans skapa trygghet för elever, unga, barn och medarbetare samt allmänheten i Örebro kommun med mål om att så snart som möjligt kunna återgå till normal verksamhet. Detta gör vi genom att samordna åtgärder, beslut såväl som kommunikation.

Krisstöd och 240 flyttkartonger

Tiden efter våldsdådet var intensiv, och bestod av mycket praktiskt arbete för kommunen som organisation. Krisstödet, som erbjöds både elever och allmänhet skulle bemannas. Och där fick Örebro hjälp från drygt 40 andra kommuner som bidrog med personal, allt samordnat av Länsstyrelsen. Medarbetare fick krisstöd på sin arbetsplats, med hjälp av både företagshälsovård och andra som kommunens har avtal med.

Alla saker som lämnats kvar på skolan efter dådet skulle hanteras. Efter att polisen släppte sin avspärrning, några veckor efter våldsdådet, fick ett fåtal medarbetare på Säkerhetsavdelningen tillträde till skolans personalrum, kapprum, undervisningsrum och andra utrymmen. Allt märktes upp och packades ned, för att varje väska, plånbok, mobil, dator, jacka och annat skulle komma till rätt person. Tre veckor efter våldsdådet kunde utlämningen av tillhörigheter börja, i särskilda lokaler där det också fanns krisstöd för dem som behövde det.

Samarbete är nyckeln

Planeringen för återgång till undervisning i tillfälliga lokaler startade så gott som direkt, för att eleverna skulle kunna fortsätta den utbildning de var inskrivna på. Under våren bedrevs utbildningen på fyra håll i Örebro, på platser som på kort tid möblerades och utrustades med datorer och annat. Hösten 2025 flyttade vuxenutbildningen tillbaka till ett renoverat Risbergska.

– Alla slöt upp och gjort det utan dröjsmål, vare sig det var offentliga organisationer, företag, frivilligorganisationer eller privatpersoner, säger Peter. En del arbetsuppgifter hade vi en vardagsorganisation för, till exempel krisstöd, även om den här omfattningen var nytt för oss. Annat fick vi uppfinna där och då, till exempel hanteringen av personliga tillhörigheter. Där fanns ingen att fråga, förutom att vi fick råd från polisens hittegodsavdelning, för att vara säkra på att varje sak kom till rätt person.

– Uppslutningen och det jag brukar benämna som tillsammansskap, har funnits med hela året, säger Peter. Inom kommunen har vi samarbetat för att skapa bästa möjliga förutsättningar för Campus Risbergska som verksamhet, och för de som arbetar eller genomför sin utbildning där. Och jag har upplevt att vår omvärld funnits där för oss hela tiden, när vi har behövt hjälp och stöd.

Vi tar med oss lärdomarna

Den utvärdering av kommunens arbete den första månaden, som kommundirektören beställde från en extern konsult, pekar på områden där kommunen kan utveckla sitt arbete. Några exempel är: Arbeta mer strukturerat med krisledningsorganisation och lägesbilder, det vill säga att sammanställa information om vad som sker och vilka konsekvenser blir. Samverkan inom kommunen och med andra organisationer, något som ofta bygger på personliga relationer men som skulle kunna formaliseras mera. Standardisera arbetet med dokumentation av händelser, aktiviteter och beslut. Hantering av begäran om utlämning av allmänna handlingar, när det blir en sådan mängd som det var veckorna efter våldsdådet.

– Vi har dragit lärdomar och ska fortsätta göra det, säger Peter. Det handlar bland annat om att vi fortsätter genomföra utbildningar i stabsmetodik, att vi tar med oss hur vi ställer i ordning ett så omfattande krisstöd, och att vi ser över vilka tekniska lösningar vi ska ha för larm i våra verksamheter. Men det handlar också om att vi såg vikten av att ha balans mellan det uppstyrda och det flexibla. Vi ska ha en kunskap och robusthet till vardags med tydliga roller och uppdrag, och det gör att vi har förmåga att anpassa oss vid olika händelser.

– Jag tar också med mig att vi som kommun går vidare och gör det vi ska och att det förhoppningsvis är en trygghet för dem vi finns till för, särskilt när något allvarligt händer. Jag hoppas att de drabbade upplever att de har fått hjälp och stöd från oss, på de sätt som de har behövt. Tankarna på alla de som drabbades av detta fruktansvärda kommer aldrig att försvinna, och det delar jag nog med många andra.

Stöd till dig som behöver det

Alla som bor i Örebro kan få stöd vid och efter allvarliga händelser, vilket naturligtvis också gäller efter våldsdådet vid Risbergska. Mer information om det finns på sidan Krisstöd.