Meny

Tekniken utvecklas

Reningsverkets arbete med kväverening är prisbelönt, Vattenverket har precis bytt kommunikations- och övervakningssystem och personalen ute i fält kan direkt i mobilen ta del av kartverk och databasinformation.

Vi jobbar även stenhårt med att sänka energikostnaderna och bedriver ett intensivt uppströmsarbete för att identifiera och minska kemikalieutsläppen. Vi har ett toppmodernt laboratorium ackrediterat för såväl kemisk som mikrobiologisk analys. Vi vill vara i framkant när det gäller teknikutvecklingen eller som Mats Svensson, gruppchef på Ledningsnät, uttrycker det:

Vi följer med tekniken så att den förenklar för oss, vi står inte stilla utan jobbar hela tiden med förbättringar som förenklar vår vardag.

Intervju Sara Stake
Sara Stake

Viljan att jobba med miljöfrågor låg där i bakhuvudet och gjorde sig påmind. Så efter åtta år som processingenjör inom läkemedelsindustrin sökte sig Sara till ett reningsverk istället. Här kunde hon fortsätta utmana sig själv med att optimera och lösa problem, men nu kombinerat med intresset för miljöfrågor och samhällsnytta. Några år senare gick flyttlasset till Örebro, dit föräldrar och syskon redan sökt sig. Så 2008 klev Sara in på Vatten och avlopp på Örebro kommun för att nu istället arbeta som VA-ingenjör på Planeringsenheten.

Här genomför Sara utredningar och analyser för att se vilka åtgärder som behöver genomföras på det befintliga ledningsnätet. Var har vi mycket vattenläckor? Var har vi stort inläckage i spillvattennätet? Hur kommer det sig? Konsulter anlitas för att filma ledningar, göra anslutningskontroller med rök  eller färgat vatten, undersöka om stuprör är påkopplade på spillvattnet eller flödesmäta. Sen tar Saras jobb vid igen med att ta hand om resultaten, analysera och föreslå åtgärder. Det är ett självständigt arbete där man driver sina egna utredningar.

Jag gillar att grotta ner mig i och analysera saker. Jag tycker om att hålla på med stora utredningar i områden där vi har problem med mycket tillskottsvatten. Se vad som behöver göras och hur och vad som är vettigast utifrån kostnaden. Nu tittar vi till exempel mycket på schaktfria metoder, för att se om vi kan använda det oftare, istället för att gräva upp asfalten vilket kostar mycket mer.

Sara konstaterar att det hänt mycket sedan hon började på Vatten och avlopp i Örebro kommun. Det finns mer struktur och snurr på arbetet och fler konsulter anlitas. Det är kul och finns mycket att utveckla. Samarbetet sker främst med övriga VA-ingenjörer på Planeringsenheten samt med kollegor från Ledningsnät för att lyssna av vilka problem de ser i det aktuella området eller för att gemensamt åka ut och undersöka ledningarna.

Det är bra att jag tidigare jobbat på ett reningsverk och vet vad som händer i nästa led i kedjan, att kunna se hur vi påverkar varandra som enheter. Det finns utvecklingsfokus i hela verksamheten, där vi tittar på nya tekniker och provar olika lösningar.

Sara berättar att det är en prestigelös arbetsplats, är det något man inte vet eller kan så frågar man en kollega och förbättringsförslag tas emot positivt. Till skillnad från det privata finns en öppenhet som Sara uppskattar. Det är bara att lyfta luren och ringa till en annan kommun och höra hur de löst problematiken man själv sitter och arbetar med. Föräldraledighet innebär inte heller att man förväntas klämma in en heltid trots att man jobbar färre timmar, utan man får färre arbetsuppgifter och minskad arbetsbelastning utifrån den tid man faktiskt jobbar, så är det inte överallt.

Sara listar tre anledningar till att börja jobba på Vatten och avlopp i Örebro kommun:

Arbetsklimatet. Jag känner mig trygg och avslappnad på jobbet, vi har en trevlig stämning. Sen är det lätt att kombinera jobb och familj. Det finns en generositet kring att få livspusslet att gå ihop. Sist men inte minst har jag roliga arbetsuppgifter och känner att jag gör samhällsnytta. Det är viktigt för mig.

När det gäller att leva och bo i Örebro lyfter Sara upp enkelheten i att kunna cykla överallt. Det är inte så långt och en ganska platt stad. Här finns fina miljöer som till exempel runt Slottet i centrala stan. Sara lyfter också upp det rika kulturlivet med konstutställningen Open Art, julallsången O Helga natt och musikfestivalen Live at Heart som exempel. Det finns ett bra utbud av föreningar och kultur och ett rikt fritidsliv.

Närheten till naturen är viktig för mig. När jag bodde i lägenhet kunde jag ta längdskidorna på bussen och åka ut till ett skidspår i skogen. Och för mig är Hjälmaren en vintersjö. Där finns skridskouthyrning, korvförsäljning och skridskobanor som plogas på isen. Man tar tillvara på sjön även under vinterhalvåret. Det tycker jag är trevligt.

Sara lyfter också upp att Örebro inte är en så liten stad att alla känner alla och ska ha koll på varandra, men ändå så pass liten att man träffar på sin sociala umgängeskrets i många sammanhang. Ganska snart efter att hon flyttat hit från Stockholm kunde hon börja heja på folk på stan och fick snabbt bekanta genom skridskoåkningen, föreningsliv och förskola.

Vad är då Saras favoritvatten i länet? Utöver Hjälmaren på vintern uppskattar hon sjön Leken med bad, gungor och kiosk på sommaren, liksom Karlslundsfallen där vattnet brusar när det kastar sig fram över stenarna.

Sara Stake
Intervju Helena Hasselquist
Helena

Hon beskriver sig själv som en miljönörd med möjlighet att göra skillnad. Varje dag. Det känns meningsfullt.

Helena Hasselquist är stockholmare som via utbildning i Kalmar hamnade i Örebro. Sedan 2015 är Reningsverket hennes arbetsplats. Det var miljö- och naturresursprogrammet på Högskolan i Kalmar som lockade. Efter utbildningen följde jobb som miljöinspektör på ett par mindre kommuner, kemikalieansvar på Försvarets materielverk i Arboga och miljöhandläggare på Länsstyrelsen. Helena Hasselquist började på jobbet som miljöingenjör på Reningsverket år 2015, en ny tjänst med fokus på uppströmsarbete som handlar om att lokalisera och förebygga utsläpp och kemikalier i kommunens avloppsvatten.

På frågan om hur hon utvecklats under sin tid på Reningsverket konstaterar Helena att hon lärt sig väldigt mycket om reningsprocessen och det tekniska. Tidigare har hon ofta jobbat med människor med liknande utbildningsbakgrund, arbetsuppgifter och intressen. På Reningsverket finns en stor blandning av människor med olika bakgrund, som till exempel drifttekniker och elektriker. Helena ser att det är uppfriskande att jobba med folk med annan kompetens, som tänker på andra sätt. Det finns stor teknisk kompetens på Reningsverket och dagligt utbyte av information kring vad som händer.

Det är en intressant och komplicerad process, med bakterier som vi måste gulla med så att de gör sitt jobb.

Helena märker av teknikutvecklingen inom området genom nya reningstekniker med till exempel filter, passiva provtagare, provtagning med biohud på växtlagren inuti rören och bättre tekniker för företag att kunna rena sina avloppsutsläpp, för att nämna några exempel.

Snabba beslut ger snabba resultat

I sin nya roll ser Helena att hon hamnat mycket närmre besluten.

Ser jag ett problem och får en idé om hur vi skulle kunna lösa det, så kan jag sätta igång på en gång och det är väldigt givande. Det finns resurser att göra saker och jag känner att jag gör nytta. Det finns alltid möjlighet att göra saker som jag tror på. Märker jag att det inte riktigt går som jag tänkt så är det bara att byta inriktning och det ger snabbare resultat.

Idag är slammet från Örebros reningsverk eftertraktat av lantbrukarna, med en efterfrågan som är större än tillgången. Det är bra både för miljön och ekonomin. Om slammet istället skulle behöva brännas upp skulle det innebära en hög kostnad. För att slammet från reningsverket ska kunna användas som gödselmedel måste det hålla hög kvalitet och innehålla så lite miljöfarliga ämnen som möjligt. Bland projekten som Helena jobbar med kan nämnas ett samarbetsprojekt med Kumla och Hallsbergs kommuner för att sprida kunskap hos konstnärer och skolor om att byta till målarfärg som inte innehåller kadmium. Hela 10 procent av kadmiumutsläppen som kommer till Reningsverket kommer från just målarfärg. Ett annat exempel handlar om att mäta, spåra och stoppa farliga utsläpp när kemikalietoppar plötsligt upptäcks i vattnet. Det kan komma från allt från gamla gruvor till en trasig ledning på en industri, som företaget kanske inte ens är medvetna om.

Det är kul att gå till jobbet, det är ett viktigt och omväxlande jobb och jag har stor möjlighet att påverka min arbetsdag. Det går att få något gjort, gör jag ett bra jobb så syns det och det är viktigt. Du får uppskattning för det jobb du gör på VA. Jag har trevliga kollegor och bra stämning, det är också jätteviktigt. Det är en mansdominerad bransch men jag har aldrig sett det som ett problem, vi hjälps åt här.  

Kommunen har en Uppströmsgrupp med representanter från såväl VA som Miljökontoret. Det är viktigt att jobba över gränserna mellan förvaltningarna och ett utökat samarbete är en av frågorna på agendan. Miljökontoret upptäcker saker när de gör tillsyn och har koll på nystartade verksamheter som det kan komma utsläpp från om vattenhanteringen inte kommit igång eller fungerar som den ska. Det är viktigt att hitta rutiner för att dela information och kommunicera ut till medborgare och näringsliv.

Reningsverket har inte så hög status, att ta hand om avlopp upplevs av många som otrevligt, men vi har mycket studiebesök här och vi vill gärna berätta om allt vi gör. Miljöfrågorna har blivit viktigare i samhället och det märks.

Helena konstaterar att klimatförändringarna inte har så stor betydelse för just hennes ansvarsområde med uppströmsarbete, men att det är klart att det påverkar Reningsverket. Blir det fler skyfall så kommer det ju in större ansamlingar med vatten vilket gör det svårare att ta hand om och rena vattnet som kommer in.

Att Örebro växer medför också nya utmaningar. Fler bostäder betyder mer avloppsvatten, samtidigt kopplas allt fler fastigheter, som tidigare hade enskilda avlopp, upp mot det kommunala nätet istället. Det befintliga ledningsnätet måste också hållas i skick så att inte regnvatten läcker in och ökar flödet till reningsverket. Det handlar såväl om kapacitet, då höga flöden pressar Reningsverket hårdare och kan medföra en sämre rening, som att regnvattnet kan innehålla föroreningar om det runnit igenom till exempel en industritomt eller en motorväg. 

Jag har alltid tyckt att avlopp och reningsverk är de roligaste frågorna att jobba med. Om du jobbar på en industri producerar du ett smutsigt, förbrukat vatten som behöver tas om hand. På reningsverket renar vi vattnet och tar fram gödselslam, biogas samt vatten som är så pass rent att vi kan släppa ut det i Svartån igen. Vi är med och bidrar till att något blir bättre.

Helena
Intervju Dennis Svensson
Dennis Svensson ute i fält, 5-6 april

Dennis valde att byta jobbet på resande fot mot en anställning på Ledningsnät. Han ville komma hem till familjen på kvällarna. Under sin utbildning till anläggare och maskinförare flera år tidigare hade Dennis gjort praktik på Ledningsnät och tyckte att det var ett bra ställe.

Ledningsnät består av fyra enheter: bygg, drift, service och mätarservice. Dennis började på bygg men bytte i oktober 2015 över till service, då det var dags att ta sig an något nytt.

Ingen dag är den andra lik, vi stöter på allt mellan himmel och jord. Det är det som gör att jag trivs, att det är så omväxlande. Är man genuint intresserad av jobbet så är det väldigt givande. Det är inga chefer som står och säger gör si och så utan det är väldigt självständigt och du får lösa saker på egen hand, det tycker jag är skönt.

Servicebilarna hanterar bland annat vattenavstängningar till fastighetsägare, stora som små, om fastighetsägarna ska göra jobb inne i fastigheterna. Det kan röra sig om ventilbyte vid vattenmätare, åtgärda läckage eller annat underhåll. Servicebilarna måste också kontrollera så servisventilerna stänger ordentligt innan jobb kan göras. Mycket tid läggs på läcksökning, vattnet ska stängas av så fort som möjligt och läckan ska lokaliseras. De gör även pluggkörningar i avlopp, provtryckningar samt sköter regleringen av Svartån på uppdrag av Park och gata. Dennis undersöker dagvatten- och avloppsledningar med utrustning med ultraljud som bedömer skicket på ledningarna.

Vi är bra med vad gäller tekniken, med datorer i bilarna och bra smartphones med kartor och grejer. Behöver vi kompetensutveckling så får vi det, vi är väldigt välutbildade på Ledningsnät.

Precis som övriga på Ledningsnät har Dennis beredskap var nionde vecka, vilket fungerar bra, Han är jouretta och beredskapsledare. Dennis konstaterar att han lärt sig väldigt mycket under sina år på Ledningsnät, men också att man aldrig känner sig fullärd. En vattenläcka är aldrig den andra lik, de ser alltid olika ut.

Jag har definitivt lärt mig lösa problem, det är mycket problemlösning, det är det jag tycker är kul. Kunskapsmässigt kunde jag lägga rör när jag kom hit, men inte så mycket mer, nu har jag lärt mig massor om underhållsarbete. På mitt gamla jobb hade jag ingen kundkontakt och nu har jag daglig kontakt med kunder så den delen har jag också utvecklat. Att lugnt och tydligt förklara vad vi håller på med, så att folk förstår varför vi stänger av vattnet och gräver upp vägarna. Det är ett roligt jobb med bra arbetskamrater. Vi har högt i tak och kul ihop.

Intervju Jan Rönnkvist
Janne

När Jan Rönnkvist klev in på anställningsintervjun på Reningsverket var han ganska tveksam, med många fördomar om att jobba på en kommun. När han klev utanför grinden en stund senare kände han att han verkligen ville ha jobbet. Och på den vägen är det. Bergsingenjören från Kiruna är sedan dess utvecklingsingenjör på kommunens reningsverk och har, tillsammans med sina kollegor, nyligen vunnit två pris, varav ett för arbetet med kväverening.

Vi har vunnit pris för att vi tänkt utanför boxen i processutformningen. Det är kul att det blivit uppmärksammat, det ger energi för fortsatt utveckling.

Skärpta krav på utsläppen av syreförbrukande ämnen, fosfor och kväve gjorde att Reningsverket 2009 drog igång projektet för att utveckla processerna och klara tillståndskraven. I projektet ingick även att minska energiförbrukningen, minska behovet av processkemikalier samt att förbättra arbetsmiljön. Utgångspunkten var att nyttja befintliga byggnader och bassänger i så stor omfattning som möjligt i arbetet med att nå en optimal processlösning för hela verket. Från halvårsskiftet 2015 går hela verket på kväverening och det går väldigt bra.

Det jag framförallt fått med mig är att vi tillsammans tillät oss att göra fel och att lära av felen för att bli bättre i nästa steg. Vi vågade tänka utanför ramarna och inte bli låsta vid ett etablerat processtänk.

Jan beskriver Reningsverket som en arbetsplats med hög tekniknivå och en process som liknar den i anrikningsverken i gruvnäringen. Man vet aldrig vad man får in och behöver ta hand om. Den stora skillnaden är att reningsverk till stor del nyttjar bakterier i processen.

Jag kände mig hemma direkt när jag började här och kör små, medelstora och stora utvecklingsprojekt som i princip involverar alla delar av verksamheten. Jag har utvecklats otroligt mycket på den tekniska sidan såväl som projektledare. Jag har också greppat den offentliga gången i både ekonomi och utförande, som är mer komplex än i det privata. Dessutom har jag förmånen att både chefer och Tekniska nämnden tror på mina idéer. Vi jobbar mycket mer i team här än i det privata, vilket jag verkligen gillar. Mina kollegor är duktiga, har huvudet på skaft och bidrar med mycket.

Alla projekt som Jan jobbar med har med process och effektivitet att göra. Det handlar om utveckling av allt från arbetsorder till uppföljningssystem, larmhantering och energieffektivisering, för att nämna några exempel. Det är inte ett jobb som handlar om att förvalta utan att hela tiden tänka nytt och utveckla bra helhetslösningar.  

Än så länge ser Reningsverket inte att klimatförändringarna påverkar nämnvärt, men även här gäller det att ha ett långsiktigt perspektiv. Målsättningen är att processen ska fungera i alla lägen, det handlar inte bara om kommunens stora avloppsreningsverk utan även om pumpstationer och flera kransverk. De ska också fungera under alla omständigheter och där är den stora utmaningen att få in vattnet till Reningsverket på ett bra sätt. Kommer det en onormal mängd regn på kort tid så blir det flaskhalsar hur man än dimensionerar, men det ingår i utvecklingsarbetet att titta på det och försöka bygga bort avsnitt som inte fungerar bra vid onormal överbelastning.

Jan beskriver Örebro som en otroligt vacker stad med en spännande historia. Genom cykelorientering (turfing) upptäcker han staden och förundras hela tiden över hur fint det är överallt.

Stan växer så det bara knakar vilket ger många roliga utmaningar. Våra processer behöver hela tiden göras effektivare, byggas ut eller byggas om och det går inte att ha en tidshorisont på 1 år eller 5 år utan vi behöver tänka 50 år framåt i tiden så att vi inte målar in oss i ett hörn. Det roliga med jobbet är utmaningen att få allt att fungera, alla kreativa kollegor och den uppskattning och det förtroende jag får. Arbetsuppgifterna är otroligt intressanta liksom att få jobba med den här nödvändiga samhällsfunktionen.

Senast uppdaterad: 26 oktober 2017

Publicerad: 20 april 2016

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Örebro municipality in other languages

Close

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Vardagar kl. 7-17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Vardagar kl.10-17

E-post till servicecenter

servicecenter@orebro.se