Meny
  • Start
  • / Utgångspunkter

Utgångspunkter

Översiktsplanen är ett verktyg för att skapa ett hållbart, attraktivt och tryggt Örebro. Den strategiska inriktning som finns i översiktsplanen baseras dels på de trender i samhällsutvecklingen som formas på en global nivå, dels på de styrkor, utmaningar och möjligheter som kännetecknar Örebro kommun. Den sammanvägda bedömning som görs ska på så sätt bidra till att kommunens vision uppfylls (se nedan).

Till de globala samhällsförändringarna hör bland annat globalisering, urbanisering, digitalisering, robotisering/automatisering, global migration, demografi (befolkningens storlek och sammansättning), klimatförändringar, ökade sociala klyftor och större arbetsmarknadsregioner. De utmaningar, styrkor och möjligheter som kännetecknar kommunen beskrivs nedan under rubriken ”Örebro kommun – nuläge, styrkor och utmaningar”.

Vision och mål

Örebro kommun har som vision att bli ”Skandinaviens mest attraktiva medelstora stad”. Det vi strävar efter är att människor trivs och att företag och föreningar utvecklas i hela kommunen. Översiktsplanen har en viktig roll i att formulera långsiktiga strategier för mark- och vattenanvändningen som konkretiserar kommunens vision.

Översiktsplanen innehåller inga nya mål utan förhåller sig till befintliga måldokument. Flera styrdokument som har antagits av Kommunfullmäktige har varit utgångspunkt för arbetet med översiktsplanen. Dessa kan läsas i sin helhet här:

Vid sidan om kommunens vision och mål utgör också den nationella miljöpolitikens mål om god bebyggd miljö en viktig utgångspunkt för översiktsplanen och den långsiktiga utvecklingen av kommunen. Samma gäller för den år 2015 antagna Agenda 2030 med 17 globala mål för hållbar utveckling. Läs mer om de globala målen och Agenda 2030 här.

Olika måldokument innebär ibland målkonflikter. I översiktsplanen görs därför avvägningar mellan mål, och slutligen görs ett val i ställningstaganden kring mark och vatten, framför allt på kartan. Det kan innebära att ett ställningstagande om markanvändningen står i konflikt med ett mål i ett annat måldokument, men då är det översiktsplanen som gäller.

Örebro kommun har som mål att vara en klimatneutral kommun år 2045. Etappmål på vägen dit är, räknat från år 2000, att minska klimatbelastningen med 40 respektive 70 procent per invånare till år 2020 respektive år 2030. Detta är en stor utmaning där alla möjligheter måste tas till vara – också inom den översiktliga planeringen.

Örebro kommun – nuläge, styrkor och utmaningar

För att kommunen ska uppnå sin vision och utvecklas enligt uppsatta mål, behöver de strategier som formuleras i översiktsplanen ta utgångspunkt i kommunens styrkor och de utmaningar vi står inför.

Klimatförändringar och miljöproblem

Örebro kommun är en liten del i en helhet och påverkas direkt och indirekt av det som sker på global nivå, till exempel de klimatförändringar som sker med gradvis ökade medeltemperaturer och effekterna av dessa.

Till tänkbara lokala effekter i Örebro kommun hör ökad risk för översvämningar och andra extrema väderhändelser. Temperaturen väntas öka mest vintertid. Årsnederbörden förväntas öka, men somrarna kan bli torrare. Varmare klimat kan leda till ökad produktion i jord- och skogsbruk, men också till ökad risk för angrepp av insekter och svampar.

Omfattningen av den utmaning klimatfrågan ställer oss inför beror på flera osäkra faktorer, bland annat kring de framtida utsläppens storlek, klimatsystemets känslighet och eventuella tröskeleffekter och återkopplingar i systemet. Ökar temperaturen mycket kan effekterna bli mycket omfattande, bland annat med en höjning av havsytan på flera meter, dock först på flera hundra års sikt.

Kommunen behöver därför hantera förändringar som är synliga idag, som förändringar i nederbörd och temperaturförhållanden samt extrema väderhändelser. Kommunen behöver också bidra till att minska klimatförändringarna genom att

  • bibehålla och förstärka ekosystemtjänster
  • minska utsläppen
  • eftersträva en tätare stad med ökad andel transporter med kollektivtrafik, cykel eller gång
  • eftersträva en mer sammanhängande region
  • vidta åtgärder för energieffektivare byggnader, utbyggd fjärrvärme och platser för solenergi och vindkraft.
  • Beakta perspektivet kring livscykelanalys i samband med nybyggnad.

Att motverka klimatförändringar är en av kommunens viktigaste frågor och utmaningar. Utöver det finns andra miljömål som kommunen arbetar med, så som att bibehålla biologisk mångfald och begränsa spridning av miljöskadliga partiklar för en giftfri miljö.

Geografiskt läge, arbetsmarknad och infrastruktur

Örebro kommun har ett geografiskt läge centralt i sin region, i Sverige och i Skandinavien. Många viktiga stråk för människor och varor korsar kommunen. Örebro har historiskt utvecklats tack vare ett gynnsamt geografiskt läge och god infrastruktur, och betydelsen av detta kommer att kvarstå i framtiden.

Örebro är ett nav i sin region, men samtidigt en mindre del i den större Stockholm–Mälarregionen. För att Örebro ska fortsatta utvecklas på ett positivt sätt behöver dess funktionella samband med omkringliggande större städer och regioner stärkas. Det är av stor betydelse att på kortare tid kunna ta sig till städer som Stockholm, Västerås, Karlstad och Oslo. Det innebär att fortsatta infrastruktursatsningar av olika slag behöver göras.

Örebro kommun har en diversifierad näringslivsstruktur och en arbetsmarknad som idag kännetecknas av många växande branscher. Till de större branscherna hör den offentliga sektorn med inte minst hälso- och sjukvård, detaljhandel, byggnadsindustri, partihandel, företagsservice samt logistik och transport. De mest snabbväxande branscherna är hälso- och sjukvård, finans och försäkring, IT och telekom, verkstadsindustri och detaljhandel. Örebro har en framträdande roll som universitetsstad och som del i ett logistiknav tillsammans med omgivande kommuner. Branschbalansen och en växande arbetsmarknad är en styrka, men i takt med kommunens befolkningsutveckling ligger utmaningen i att skapa fler arbetstillfällen, antalet behöver öka med cirka 24 000 fram till år 2040. Med Örebro kommuns fysiska planering behöver vi se till att det finns rumsliga förutsättningar för växande och för nya företag.

Samhällsbyggande i en växande kommun

Örebro kommun har haft en obruten befolkningstillväxt sedan tidigt 1980-tal, och har under senare år haft en utveckling som inte setts sedan 1960-talets rekordår, med årliga befolkningsökningar på 1 500–2 000 personer. Prognosen fram till 2040 indikerar en befolkningsökning med upp till 50 000 personer. Ökningen beror dels på att det föds fler än det dör i kommunen, dels på positiva flyttningsnetton från regionen, övriga Sverige och utlandet. Grupperna barn och unga samt de allra äldsta kommer att bli större fram till 2040, medan andelen invånare i arbetsför ålder kommer bli något mindre.

Befolkningsutvecklingen är en styrka och en möjlighet som innebär stora förändringar. Nya stadsdelar i staden liksom nya områden på landsbygden kommer att växa fram. Det behövs cirka 22 000 nya bostäder fram till 2040, varav 17 000–20 000 förväntas tillkomma i Örebro tätort (inklusive Mosås, Marieberg, Hovsta och Norra Bro).

Med en stor befolkningstillväxt följer också utmaningar. Det handlar om att bostadsbyggandet håller en takt motsvarande befolkningsökningen, att det som byggs är anpassat efter olika ålders- och målgrupper samt håller god kvalitet och förhåller sig väl till omgivningen, beakta befintliga kvaliteter i form av bland annat natur- och kulturvärden, att utbyggnaden av förskolor, skolor, samhällsservice, idrottsplatser, lekparker, parker, kommersiella verksamheter, vattenförsörjning med mera byggs ut i samma takt. Stora samhällsekonomiska utmaningar ligger också i driften av de samhällsfunktioner och den infrastruktur som kommer att behöva byggas ut.

Översiktsplanens intention är att det samhälle som växer fram i Örebro skapar trygga och inkluderande livsmiljöer i alla delar av kommunen, så att människor i hela kommunen växer upp och utvecklas med likvärdiga livsvillkor, oavsett kön, ålder, social-, ekonomisk- eller etnisk bakgrund.

Läs mer kommunens befolkningsprognos 2016-2025 här.

Stad och land tillsammans

Centralt i Örebro kommun finns den stora staden med huvuddelen av befolkningen. Örebro har också en stor landsbygd med en, i jämförelse med övriga kommuner i Sverige, stor befolkning. Kommunens landsbygd består av flera olika tätorter, småorter och byar med likartad eller olikartad karaktär och förutsättningar, i ett landskap med skiftande landskapstyper. Trots sina skilda förutsättningar och karaktärsdrag hänger stad och land samman och är tillsammans en del i sitt regionala sammanhang.

I Örebro kommun gynnas både staden och stora delar av landsbygden av den pågående urbaniseringen. Här spiller tillväxten i staden över till och påverkar utvecklingen. I andra delar, där avstånden till Örebro och andra städer i regionen är längre, ser utvecklingen annorlunda ut. Här ligger dock en viktig utmaning i att kommunens olika delar ska hänga samman bättre och komplettera varandra. Det gäller hur kvarter och stadsdelar hänger ihop och kompletterar varandra i staden, liksom hur tätorter med omkringliggande landsbygder kompletterar varandra och fungerar tillsammans med staden. Det handlar om boendemiljöers utformning, tillgång till bostäder och service, transporter av människor och varor och förutsättningar att bedriva verksamhet. Stadens och landsbygdens styrkor, möjligheter och utmaningar hänger samman och måste ses som en helhet i planeringen.

Örebros karaktär – Den stora, uppdelade och nära staden

Örebro är en växande stad med långa historiska rötter. Här finns en vacker, storstadslik stadskärna och en mångfald av stadsnära naturområden. Idag präglas staden av flera tydliga karaktärsdrag och spåren av olika tiders planering och byggande är fullt avläsbara i nutidens Örebro från den medeltida staden, till 1800-talets rätvinkliga kvartersstad, till 1900-talets industristad och 1950-och 60-talets omfattande förnyelse och rivningar av byggnader i centrala delar. Innerstadens olika delar visar en mångfald av tidsepoker och stadsdelarna utanför visar hur äldre byar har vuxit in i staden och nya stadsdelar tillkommit med karaktärsdrag från de planeringsideal som fanns då.

Svartåns prägel på staden är tydlig såväl i stadskärnan och längre ut. Karaktäristiskt är också stadens möte med Hjälmaren, som har utvecklats som ett vidsträckt natur- och rekreationsområde tillgängligt för alla.

De stora bostadsområdena, både de med småhus och de med flerbostadshus, byggda under rekordåren från andra världskrigets slut till 1970-talets första hälft, sätter stor prägel på staden. Många av dem byggdes som friliggande bostadsenklaver med sammanhållen utformning, trafikdifferentiering och närhet till naturen i enlighet med tidens planeringsideal. I Örebro har de flesta stadsdelarna en human höjdskala, men områdenas storlek och placering i relation till omgivningen gör ibland att det finns få naturliga kopplingar mellan dem och den övriga staden. De storskaliga trafik- och järnvägsstråk som skär genom staden är också ett av Örebros karaktärsdrag och bidrar till att stadsdelar skiljs från varandra. På samma sätt påverkar centralt belägna verksamhetsområden resten av staden.

Styrkan med dessa rumsliga karaktärsdrag för staden ligger i kombinationen av stadskärnan, de stadsnära naturområdena och mångfalden av stadsdelar med goda boendekvaliteter. Utmaningen är att planera för en mer sammanhängande stad och samtidigt bejaka kvaliteter i befintlig bebyggelse, stadsrum, naturområden etc. I planeringen av en stad som hänger samman bättre ingår också att hantera boendesegregation och frågor kring trygghet, jämställdhet, folkhälsa, ojämlika livschanser och barns uppväxtvillkor, som är relaterade till stadens fysiska geografi och rummets utformning.

Vardagslivet i Örebro

I Örebro kommun finns en blandad befolkning med olika nationaliteter, inkomster, utbildning, yrkesbakgrund och ålder. Befolkningssammansättningen i den enskilda stadsdelen eller orten är inte alltid lika blandad som för kommunen som helhet, vilket innebär att kommunen och staden är boendesegregerad. Denna boendesegregation, som innebär att människor med olika demografi och socioekonomi bor åtskilda, har ökat sedan millennieskiftet. Boendesegregationen hänger samman med hur boendemiljöer är utformade, och kan motverkas genom kommunens samhällsplanering.

Örebro är också en delvis funktionsuppdelad stad vilket innebär att det i vissa stadsdelar nästan enbart finns bostäder medan andra är strakt dominerade av företag, verksamheter, handel och service. Funktionsblandade områden ger förutsättningar för minskade transporter, möten mellan människor och en stadsdel med liv och rörelse under en stor del av dygnet. Det medför tryggare, mer jämställda och allmänt tillgängliga livsmiljöer,

Förutsättningarna för människors vardagsliv ser olika ut i olika delar av Örebro. Det finns en mångfald av boendemiljöer med olika hustyper, upplåtelseformer och bostadsstorlekar, samt olika tillgång till service och närhet till arbetsplatser, kollektivtrafik, kultur- och fritidsaktiviteter, grön- och naturområden, parker, torg och andra offentliga rum. Det kan bland annat innebära att människor med olika bakgrund och livssituation inte möts naturligt i staden och att tillgången till service och rekreation är ojämlikt fördelad i staden.

Boendemiljöers olikhet påverkar också människors vardagsliv på en rad andra sätt. Folkhälsan påverkas av tillgång till naturområden, parker, fritids- och rekreationsytor, vilket skapar olika förutsättningar för barns uppväxt och livschanser samt tryggheten att röra sig i sin del av staden. Det kan också handla om möjligheten att tillgodogöra sig det samlade utbud som staden har att erbjuda sina invånare och om hur nära det är till arbetsplatser och service. Att planera för ett fungerande vardagsliv för människor i staden och kommunen är en viktig utgångspunkt för Örebros fortsatta utveckling.

Digitalisering – en samhällsförändrande process

Digitalisering är sedan femtio år tillbaka en pågående process i samhället som innebär förändrade förutsättningar för en stor del av samhället, för näringslivet men inte minst för individen i sitt sociala liv, utbildning och arbetsliv.

Några av de mest påtagliga förändringarna kan ses i varu- och tjänsteproduktionen samt inom hälso- och sjukvården där vissa fysiska varor/tjänster blir digitala, samt även att digitala plattformar rationaliserar och internationaliserar tjänster som tidigare var lokala. Många arbetsuppgifter kan automatiseras, vilket kan ge en bättre service till en lägre kostnad och frigöra arbetskraft till det som inte kan automatiseras. De nya arbeten som skapas i och med digitaliseringen kommer framför allt dem med högre utbildning till godo. Lågkvalificerade yrken samt rutinartade medelkvalificerade arbetsuppgifter automatiseras gradvis, och de arbetsuppgifter som blir kvar blir lågavlönade. En tydligare skiktning av arbetsmarknaden kan föra med sig ökade socioekonomiska skillnader.

Digitaliseringens konsekvenser för kommunens utveckling och kopplingen till den fysiska planeringen är svåra att helt förutse, men en medvetenhet krävs kring dessa frågor i samhälls- och stadsplaneringen.

Tillgänglighet till uppkoppling via fiber är en viktig förutsättning för kunna ta del i de förändringar som digitaliseringen för med sig. Möjligheterna till fiberuppkoppling är goda i staden och kommunens mindre orter, men behöver byggas ut i dess landsbygdsområden, så att det i hela kommunen ska vara möjligt att tillägna sig den utveckling som digitaliseringen för med sig.

En annan utmaning ligger i att hantera arbetsmarknadens förändringar vid planering av nya verksamhetsområden, exempelvis för arbetsställen och branscher som riskerar att vara helt eller delvis robotiserade. En annan är att ta hänsyn till de konsekvenser som en tydligare skiktning av arbetsmarknaden kan föra med sig. Digitaliseringen för också med sig ändrade handelsmönster, exempelvis genom e-handel och showrooms, och stadsmiljöer som har ett mer upplevelsebaserat innehåll. Den kan också innebära ändrade resmönster.

Senast uppdaterad: 1 november 2017

Publicerad: 9 december 2016

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Örebro municipality in other languages

Close

Kontakta Översiktsplan

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Vardagar kl. 7-17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Vardagar kl.10-17

E-post till servicecenter

 servicecenter@orebro.se