På orebro.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Vad är cookies? Jag förstår

Meny

Schaktmassor och förorenade områden

Föroreningar kan finnas i mark, berg, grundvatten, deponier, byggnader med mera. Om du utför schaktarbeten och misstänker att ett område kan vara förorenat ska du anmäla det till Miljökontoret.

Vad är ett förorenat område?

Ett förorenat område består normalt av mark, grundvatten eller sediment, som är förorenat och vars halter överskrider den lokala/regionala bakgrundshalten. Det finns olika grader av föroreningar och därför är det viktigt att utreda hur mycket och vilka föroreningar som finns på en plats. Föroreningar kan även förekomma i berg eller ytvatten liksom i deponier, byggnader och andra anläggningar.

Föroreningar som hamnat i mark, grundvatten eller i sediment blir ofta kvar under lång tid om vi inte gör någonting åt det. Föroreningarna sprids ofta vidare till vattendrag och grundvatten. Många föroreningar påverkar människan eller miljön på lång sikt, men även akuta effekter kan förekomma. Människor utsätts för föroreningar på många sätt. Några exempel är via luften, maten, olika produkter och arbetsmiljön. Spridningen är ofta långsam och påverkas av nederbörd, grundvattenrörelser och biologiska processer. Föroreningar som legat relativt stilla kan även påverkas och spridas vid exempelvis schaktning.

Finns det misstanke om att marken är förorenad?

Vid misstanke om att ett område kan vara förorenat ska markens status alltid utredas. Om en förorening upptäcks ska Miljökontoret snarast underrättas oavsett om området tidigare ansetts förorenat. Efterbehandling (sanering) av ett område är anmälnings­pliktigt, enligt miljöbalken.

Informera Miljökontoret genom blanketten "Underrättelse om förorenat område".

Ansvarig för undersökningar och efterbehandling är i första hand den som orsakat föroreningen och i andra hand fastighetsägaren.

Är uppgrävda schaktmassor alltid avfall?

Schaktmassor är oftast avfall. I Miljöbalken framgår vad som klassas som avfall.

Avfallsdefinitionen framgår i Miljöbalken 15 kap 11 §:

"Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med."

Det betyder att om du gräver upp schaktmassor (jord, sten, grus, etc.) som du vill frakta till en annan plats (för återanvändning eller deponering), så klassas massorna som avfall. Därmed behöver du säkerställa att massorna hanteras i enlighet med avfallslagstiftningen.

Att massorna klassas som avfall innebär inte att det inte kan nyttiggöras genom återvinning. Det är viktigt att det görs på rätt sätt så att eventuella föroreningar inte sprids i vår natur eller riskerar människors hälsa.

När är uppgrävda schaktmassor inte avfall?

Schaktmassor som grävs upp och används på samma plats inom en rimlig tidsrymd räknas normalt inte som avfall, förutsatt att schaktmassorna inte är förorenade. Tänk på att schaktmassor som återanvänds inom samma fastighet måste uppfylla kraven för vad fastigheten ska användas till.

Väsentliga förändringar av naturmiljön ska anmälas till Länsstyrelsen, om marknivån ska ändras kan marklov behövas. Mer information om hur du ansöker om marklov hittar du här.

Är det är oklart om schaktmassorna kommer att återanvändas, eller om användningen inte kan förutses annat än på lång sikt, så räknas schaktmassorna som avfall.

Vad gäller när schaktmassor ska köras bort eller lämnas?

Den som ansvarar för arbetet och den som transporterar massorna är skyldig att kunna redovisa bland annat var schaktmassorna kommer ifrån och dokumentation som styrker att schaktmassorna har blivit korrekt klassade. Därefter kan schaktmassorna lämnas till en godkänd mottagare.

Som ansvarig för massorna behöver du säkerställa att mottagaren har tillstånd att ta emot dina massor. Fråga därför alltid efter dokumentation (tillstånd) som visar att schaktmassor får lämnas på platsen.

Vem ansvar när grävningsarbeten utförs i förorenade massor?

Beställaren (fastighetsägare/verksamhetsutövaren) är normalt ytterst ansvarig för den verksamhet som bedrivs. Verksamheten innefattar då även det arbete som utförs av olika entreprenörer/åkare. Entreprenören, t.ex. en grävare eller en åkare är dock själv ansvarig för att bedriva sitt arbete i enlighet med gällande lagstiftning. Entreprenören ska inte åta sig ett arbete som beställaren inte har rätt att låta utföra, detta betyder att du som grävare/åkare måste ha koll på att det arbetet du ska utföra har godkänts av tillsynsmyndigheten som oftast är Miljökontoret. Som entreprenör ska du alltid fråga efter dokumentation i form av tillstånd, beslut eller annan handling som styrker att arbetet får utföras. Denna typ av handling innehåller oftast information om försiktighetsmått eller villkor som styr hur, var och när arbetet får utföras. Du som utför själva arbetet är ansvarig för ditt handlande, kom ihåg det!

När är du skyldig att rapportera till tillsynsmyndigheten (Miljökontoret)?

Den som äger eller brukar en fastighet är skyldig att underrätta tillsynsmyndigheten (oftast Miljökontoret) om förorening som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön upptäcks på fastigheten.

Om du som entreprenör noterar att marken är förorenad vid t.ex. schaktning måste du rapportera det till Miljökontoret! Allt arbete ska avbrytas i väntan på återkoppling från tillsynsmyndigheten.

Vad behöver göras innan schaktning får påbörjas?

Inför schaktning ska minst en bakgrundskontroll genomföras för att ta reda på hur marken tidigare har använts och vilka föroreningar som kan förväntas finnas på aktuell fastighet. Du hittar uppgifter bland annat i Länsstyrelsens EBH-stöd, länsstyrelsens GIS-kartor, historiska kartor hos kommunens stadsarkiv eller historiska kartor på eniro.se. Om det visar sig att det funnits verksamheter på eller i närheten av fastigheten som kan medföra att marken riskerar att vara förorenad ska markprovtagning genomföras innan schaktning får påbörjas. Tänk på att föroreningar kan sprida sig så titta även på fastigheter i hela området. Glöm inte att underrätta och anmäl sanering till tillsynsmyndigheten om förorening finns!

När krävs provtagning för klassning av massor?

Godkända mottagningsanläggningar/deponier kräver redovisning av vad det är för typ av massor som avses lämnas till anläggningen. Det är åkarens/entreprenörens/verksamhetsutövarens ansvar att kunna redovisa detta samt underlag som styrker varifrån massorna kommer och vilken eventuell föroreningshalt massorna har. Det är mottagningsanläggningarnas och deponiernas skyldighet att säkerställa att alla massor som tas emot uppfyller kraven för massor som får tas emot på respektive anläggning. Därför behöver dokumentation som styrker massornas innehåll och ursprung alltid kunna uppvisas. Alla anläggningar har sina villkor att följa och ställer krav på dokumentation därefter.

Dokumentation som minst krävs är:

Dokumenterad historisk undersökning genom kartor, registersökningar etc. för att ta reda på vilka typer av föroreningar som massorna kan tänkas innehålla.

Provtagningsresultat ska normalt kunna uppvisas framförallt vid större mängder massor. Är ni osäkra på vad som krävs vänligen kontakta sakkunnig och respektive anläggning för rådgivning och vägledning! Vissa anläggningar hjälper till att ta prover!

Behovet av provtagning kan variera från fall till fall. De riktlinjer för provtagning som generellt rekommenderas i Örebro kommun är:

  • Vid volymer på cirka 200 m³ bör minst ett samlingsprov tas ut och analyseras.
  • På volymer upp till 2 000 m³ bör minst fem prover tas.
  • För volymer därutöver tas minst ett prov per ytterligare 1 000 m³.
Hur många prover behövs när ledningsgravar grävs?

Provtagning av ledningsgravar (exempelvis fjärrvärmeledningar) ska generellt ske med följande intervall:

  • Inne i tätbebyggt område ska generellt ett samlingsprov tas ut var 50:e meter.
  • Ska ledningsgravar grävas på jungfrulig mark eller åkermark är ett längre intervall mellan provpunkterna lämpligt.

Det som är viktigt att komma ihåg är att varje plats är unik och att antalet provpunkter behöver anpassas utifrån plats, jordart, närliggande verksamheter, etc. Det är verksamhetsutövaren som ska göra bedömningen av provtagningsresultatet.

Om det finns misstanke om föroreningar behöver eventuellt ytterligare provtagning genomföras för att avgränsa markförorening inför att en sanering kan genomföras. Innan sanering sker i mark med förorenade massor krävs anmälan (enligt 28§ förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd). Tillsynsmyndigheten granskar anmälan och beslutar i ärendet. I beslutet framgår vilka försiktighetsmått (villkor för att få gräva) som behöver följas.

Hur ska provtagning genomföras?

Provtagning av massorna behöver genomföras för korrekt hantering av massor, om det inte redan är känt vad massorna innehåller. Provtagningen ska genomföras av sakkunnig provtagare.

Vilka parametrar/ämnen behöver analyseras för att kunna klassa massor som Mindre än ringa risk?

Utifrån den historiska bakgrundskollen så behöver sakkunnig göra en bedömning av vilka prover som lämpligen ska genomföras.

För att kunna klassa massor som Mindre än ringa risk (MRR) behöver som ett första steg provtagning genomföras på halter och utlakning av metaller, klorid, sulfat och PAH:er enligt Naturvårdsverkets handbok 2010:1 Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Mer information finns på Naturvårdsverkets webbplats. Det är viktigt att provtagningen anpassas utifrån vilka föroreningar som massorna kan tänkas innehålla och ytterligare parametrar kan vara aktuella för analysering.

För att veta att ni planerar att ta tillräckligt med prover samt att ni valt rätt prover kan ni med fördel skicka in en provtagningsplan med tillhörande bedömning till Miljökontoret för granskning.

Här återfinns anmälningsblankett för användning av avfall för anläggningsändamål

Vilka parametrar/ämnen behöver analyseras vid misstanke om förorening?

Utifrån vilka föroreningar som kan antas finnas på den aktuella platsen ska valet av parametrar/ämnen som ska analyseras göras. Därför är det viktigt att en utförlig historisk undersökning görs innan valet av parametrar/ ämnen som ska analyseras väljs ut. Glöm inte att föroreningar sprider sig på olika sätt och bryr sig inte om fastighetsgränser! Därför är det viktigt att kontroll av närliggande fastigheter också görs.

När får massor användas utan att en anmälan krävs?

Hur och var massor som klassas som MRR (Mindre än ringa risk) får användas beror på många olika faktorer. För att få vägledning kan handboken om Återvinning av avfall i anläggningsarbeten 2010:1 med fördel läsas för att få vägledning.

Massor som tillförs områden som kräver särskild hänsyn exempelvis naturreservat, vattenskyddsområden, översvämningsriskområden eller Natura 2000 områden innebär alltid ett en anmälan behöver inkomma till tillsynsmyndigheten. Om massorna flyttas till ett område och åtgärden är så pass stor att åtgärden kan bidra till att väsentligt ändra naturmiljön krävs att åtgärden godkänns av Länsstyrelsen.

Om massorna klassas som över MRR, dvs. då avfallsmassornas på ett sätt kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten och där föroreningsrisken är ringa så krävs en anmälan enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd till Miljökontoret. Är föroreningsrisken inte endast ringa krävs att en tillståndsansökan görs till Länsstyrelsen.

Senast uppdaterad: 7 november 2018

Publicerad: 3 oktober 2016

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Följ oss:

Kontakta $sitenamn

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Måndag–fredag kl. 7–17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Måndag–fredag kl. 10–17

Teckenspråk: servicecenter@t-meeting.se

Kontaktperson