Våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt sexuell exploatering

Psykiskt våld är en av de vanligaste formerna av våld. Det psykiska våldet kan bestå av direkta eller indirekta hot eller förlöjliganden. Det kan handla om verbala kränkningar, manipulationer, lögner, hot och isolering av den utsatta. Det psykiska våldet kan få den våldsutsatta att börja tvivla på sig själv och på sin uppfattning om omvärlden. De som utsatts för både psykiskt och fysiskt våld säger ofta att det är det psykiska våldet som är värst.

Fysiskt våld kan handla om att hålla fast, knuffa, dra i håret, sparka, ge örfilar, slå med knytnävarna eller ta stryptag. Våldet kan även innefatta användande av tillhyggen. Det är vanligt med slag där det inte syns, vilket innebär att den utsatta kan ha fysiska skador som utomstående inte ser.

Sexuellt våld handlar om kränkande anspelningar, ovälkomna fysiska närmanden, våldtäkt, övergrepp med tillhyggen, att tvingas titta på porr, och att utföra sexuella handlingar när någon ser på. Det kan också handla om foton eller inspelningar som förövaren använder som utpressning. Sexuellt våld är mycket kränkande och ofta väldigt svårt för den utsatta att berätta om.

Ekonomiskt och materiellt våld kan handla om att personliga tillhörigheter slås sönder eller att egendom avsiktligt förstörs för att skrämma, skada eller kontrollera den utsatta personen. Det kan handla om att någon medvetet förstör föremål med ekonomiskt eller känslomässigt värde, så som kläder, mobiltelefoner, möbler eller fordon, för att visa makt eller skapa rädsla.

Det kan också handla om att förövaren övertalar, lurar eller tvingar den utsatta att ta gemensamma lån, att skriva på äktenskapsförord till förövarens fördel eller att förövaren förfalskar den utsattas namnteckning. Många gånger tar förövaren full kontroll över ekonomin och den utsatta behöver då be om att få pengar till sig och eventuella barn.

Vanvård, försummelse och funktionshinderrelaterat våld är former av våld där förövaren använder sig av att den utsatta är i stark beroendeställning till andra. Det kan handla om allvarlig misskötsel och bristande omvårdnad. Det kan vara att lämna den utsatta utan hjälp eller tillsyn, inte ge tillräckligt med mat eller avsiktligt ge fel medicin. Våldet är vanligast mot barn, äldre eller personer med funktionsnedsättning.

Utvecklingen av digitala medier har under senare år medfört nya sätt för förövare att på ett mer omfattande sätt kontrollera, hota och förfölja den utsatta. Digitalt våld kan handla om utövande av kontroll mot sin partner genom appar eller sociala medier, såsom att ha tillgång till inloggningsinformation och se platsinformation.

Utvecklingen har också skapat nya kanaler för att köpa och sälja sexuella tjänster. Det har konsekvenser både vad gäller mäns våld mot kvinnor i nära relationer och för kvinnors och flickors utsatthet för våld av både bekanta och okända män på offentliga arenor samt för särskilt utsatta grupper.

Latent våld är den våldsform som inte uttrycks öppet eller verbalt, men som ändå finns närvarande som ett underförstått hot. Det handlar om en stämning, blickar, kroppsspråk eller handlingar som signalerar att våld kan förekomma, även om det inte sker just då. Den våldsutsatta anpassar ofta sitt beteende för att undvika att väcka ilska eller oro hos förövaren.

Våldet slutar inte alltid bara för att man lämnat en våldsutövande partner. Tvärtom kan våldet i värsta fall eskalera och ta nya former, så kallat eftervåld. När kontrollen bryts kan förövaren uppleva förlust av makt, vilket ökar risken för hot, trakasserier och i värsta fall dödligt våld. Eftervåldet kan ta sig många olika former och är ofta långvarigt.

Dödligt våld är den yttersta konsekvensen av mäns våld mot kvinnor. Den vanligaste formen av dödligt våld i nära relationer i Sverige är manliga förövares dödliga partnervåld mot kvinnor.

Polisen rapporterar att några av de mest allvarliga riskfaktorerna för dödligt våld i nära relationer är uttalade självmordstankar hos våldsutövaren, strypvåld (även i sexuella sammanhang, då det inte finns något säkert sätt att strypa någon), separation, dödshot mot den utsatta samt den utsattas uttryckta rädsla.

Våld i nära relationer har ofta sin grund i kön, makt, sexualitet och inkluderar alla typer av våld som kan förekomma mellan närstående. Det kan vara såväl heterosexuella som hbtqi-relationer, syskon- och andra familje- och släktkonstellationer. Kännetecknande är att den utsatta har en nära relation till och ofta starka emotionella band till förövaren. Det försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott. Våldet sker ofta inomhus i offrets egen bostad och ökar i allvar och intensitet ju längre relationen pågår.

Hedersrelaterat våld och förtryck kan ses som ett samlingsbegrepp för användandet av kontroll, hot, isolering, förskjutning och våld i syfte att tvinga en familjemedlem till lydnad, för att upprätthålla en familjs och släkts heder eller anseende. Det kan också handla om att återupprätta familjens eller släktens anseende om det anses ha skadats.

Våldet är kollektivt utövat eller sanktionerat och kontrollen av främst, men inte endast, flickors och kvinnors sexualitet är central. Kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar som berör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb, oskuldsnorm, giftermål och skilsmässa. I sin yttersta form resulterar hedersuttrycket i hot om våld och våld, inklusive dödligt våld.

Sexuell exploatering är ett samlingsbegrepp för olika former av utnyttjande vid sex mot ersättning. Majoriteten av de som utsätts är flickor och kvinnor, och majoriteten av de som utsätter är män.

Vid sexuell exploatering är utnyttjandet av en persons sårbarhet central och maktordningar kopplade till kön, sexualitet, etnicitet och socioekonomisk situation har betydelse till varför människor utsätts. Sårbarheten kan handla om att personen är väldigt ung, befinner sig i missbruk, inte har uppehållstillstånd eller att personen har en funktionsnedsättning. För många existerar flera av dessa sårbarhetsfaktorer samtidigt.

Att arbeta främjande och förebyggande mot våld innebär att Örebro kommun har förståelse för hur normer, attityder och beteenden hänger samman med olika våldsuttryck. Ur ett främjande perspektiv handlar det om att stärka jämställdhet och jämlikhet, och ur ett förebyggande perspektiv om att tidigt agera på de faktorer som ligger till grund för våld.

Målbilden är att Örebro kommun bedriver ett långsiktigt och samordnat främjande och förebyggande arbete mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt sexuell exploatering.

Våldsutsatta definieras som barn och vuxna som är eller har varit utsatta för våld av en närstående. För de som utsatts för sexuell exploatering kan våldet även ha utövats av en okänd förövare.

Det är viktigt att Örebro kommun har kompetens för att kunna upptäcka och agera vid våldsutsatthet, samt att insatser kring stöd, skydd och långsiktigt boende är lättillgängligt. Örebro kommun arbetar även med att upptäcka våld bland medarbetare som en arbetsmiljöfråga.

Målbilden är att Örebro kommun arbetar för att alla som utsätts för våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck eller sexuell exploatering, får såväl akut som långsiktigt stöd och skydd, vård och behandling, utifrån sitt individuella behov.

Våldsutövare definieras som barn och vuxna som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp. Det kan även vara personer som utsätter eller utsatt närstående eller okända personer för köp av sexuella handlingar. Det är viktigt att Örebro kommun har kompetens för att kunna upptäcka och agera vid våldsutövande, och att våldsutövare erbjuds insatser för att upphöra med våldet.

Målbilden är att Örebro kommun arbetar för att de som utövar våld och förtryck hålls ansvariga för sina handlingar och för att våldet ska upphöra. Våldsutövare ska erbjudas behandling som anpassas utifrån individen så att de kan ta ansvar för sina handlingar samt förändra sitt beteende.

Hedersrelaterat våld och förtryck innebär kollektiv kontroll och våld inom familjen för att bevara familjens heder, ofta kopplat till normer kring kön och sexualitet. För att fler som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck ska få rätt stöd behöver hela Örebro kommun ha en samordnad och fördjupad kunskap i frågan, där både bred kompetens och spetskompetens är viktig.

Målbilden är att rätten att själv få bestämma hur man vill leva sitt liv ska vara en självklarhet för alla. I Örebro kommun har medarbetare tillräcklig kunskap för att kunna upptäcka samt erbjuda stöd och insatser till personer som utsätts för, riskerar att utsättas för, eller utövar hedersrelaterat våld och förtryck.

Sexuell exploatering bottnar ofta i en maktobalans och omfattar olika former av utnyttjande av en persons sårbarhet vid sex mot ersättning. Sårbarheten kan handla om att en person har det svårt ekonomiskt, är i missbruk, är väldigt ung eller att personen har en funktionsnedsättning. Våldet sker både fysiskt och digitalt. I Sverige är det straffbart att köpa sexuella handlingar, och ansvaret läggs därmed på förövaren. Samtidigt är det få utsatta som söker stöd, och mörkertalet är extremt stort.

Målbilden är att Örebro kommun arbetar aktivt med att förebygga efterfrågan på sexuell exploatering. Samtidigt säkerställs att den som utsätts har tillgång till stöd och skydd.

Alla barn och unga har rätt till en uppväxt fri från våld. Barn som utsätts för våld ska vara särskilt prioriteras. Här omfattas barn som bevittnat våld (barnfridsbrott), barn som själva är direkt utsatta för våld samt barn som själva utövar våld. Barns utsatthet för våld får livslånga konsekvenser, och att förebygga, upptäcka och bekämpa våld mot barn och unga är därför prioriterat i Örebro kommun. Barnets bästa ska alltid beaktas.

Målbilden är att alla barn och unga har rätt till en uppväxt fri från våld, förtryck och kränkningar. I Örebro kommun ska medarbetare som möter barn och unga ha kunskap och verktyg för att förebygga, upptäcka och agera mot våld där barn och unga är involverade.

Lägesbild, orsaksanalys och åtgärdsplan 2023 pdf, 307.4 kB. (pdf, 307.4 kB)