Socialtjänstens uppdrag och ansvar – information till föräldrar om socialtjänsten
Socialtjänsten ska arbeta för att barn och unga växer upp under trygga förhållanden. Inom socialtjänsten jobbar socialsekreterare, deras jobb är att prata med familjer där det finns problem. Socialsekreterarna kan föreslå och ofta erbjuda olika sorters hjälp.
Om en vuxen eller barn i en familj behöver hjälp av socialtjänsten är det ganska vanligt att de andra i familjen också behöver det. Socialsekreterarna måste alltid lyssna på barnen för att det ska bli så bra som möjligt för dem. Ibland kan det vara du själv som förälder som tar kontakt med socialtjänsten och ibland någon annan som har en oro.
De flesta stöd och behandlingar som man kan få från socialtjänsten är gratis.
Socialtjänsten kan hjälpa på många olika sätt
Det vanliga är att man kommer överens om vilket stöd som passar bäst för familjen. I första hand ska det fungera bättre hemma. Familjer som har mycket konflikter kan till exempel få träffa en person som är bra på att hjälpa familjer att lösa sådana problem. För barn kan det finnas möjlighet att få samtala med en kurator eller att träffa andra barn i samma situation.
Socialtjänsten tar emot orosanmälningar
Alla som arbetar med barn och unga och misstänker eller har en oro för att ett barn kanske far illa ska informera socialtjänsten om det genom att göra en orosanmälan.
Vad händer efter en orosanmälan?
Socialtjänsten tar emot orosanmälan och läser eller lyssnar på vad anmälaren är orolig för. Oftast kontaktar socialtjänsten barnet och föräldrarna för att prata om det som står i anmälan. De brukar också prata mer med den som gjorde anmälan. För många barn och familjer slutar kontakten med socialtjänsten efter de här samtalen.
Om socialtjänsten bedömer att ett barn kan behöva stöd eller skydd är det deras uppgift att ta reda på mer och vad som är bäst för barnet och familjen. Det kallas för att de utreder barnets situation. I utredningen får både vårdnadshavare och barn vara delaktiga och berätta om sin situation.
Klicka på processbilden för att öppna den i pdf-format.
- ORO KOMMER TILL SOCIALTJÄNSTEN – Socialtjänsten får in en orosanmälan från till exempel skola, anhörig eller polis, någon är orolig för barnet och tror att det kan behövas stöd från socialtjänsten.
- SAMTAL MED DEN ORON HANDLAR OM – Socialtjänsten bokar vanligtvis en tid med barnet och vårdnadshavare inom 14 dagar för samtal om oron som kommit in till socialtjänsten, här får barnet och vårdnadshavare berätta om sin bild av situationen.
- SOCIALTJÄNSTEN BEDÖMER OM UTREDNING SKA GENOMFÖRAS – Socialtjänsten gör en samlad bedömning av orosanmälan, samtalet med familjen och man ser om det finns tidigare kontakt med familjen, bedömningen fokuserar på om det finns en oro som gör att det kan finnas behov av stöd via socialtjänsten.
Bedömning om utredning ska genomföras
Vid JA, Socialtjänsten bedömer att utredning ska genomföras:
- UTREDNING GENOMFÖRS – Socialtjänsten har en oro för barnet och vill utreda om det finns behov av stöd. Man gör en planering för vilka kontakter som behöver tas i utredningen, här får barnet, vårdnadshavare med flera komma till tals.
- FINNS BEHOV AV STÖD? – När all information som behövs för utredningen finns gör socialtjänsten en bedömning kring om det finns behov av stöd via socialtjänsten, familjen erbjuds stödet, och tackar ja eller nej.
Vid NEJ, Socialtjänsten bedömer att utredning inte ska genomföras:
- AVSLUT – Beslut tas att det inte finns anledning att inleda en utredning på barnet, ingen oro finns. Det blir inga fler möten om den aktuella orosanmälan.
Bedömning av behov av stöd
Vid JA, Socialtjänsten bedömer att det finns behov av stöd:
- FINNS SAMTYCKE? – Tackar familjen ja eller nej till erbjuden stödinsats?
Vid NEJ, Socialtjänsten bedömer att det inte finns behov av stöd:
- AVSLUT – Utredningen avslutas utan stöd, familjen är välkommen om behov uppstår.
Samtycke
Vid JA, det finns samtycke:
- FATTAR BESLUT OM STÖD – Socialtjänsten ordnar så att stödet påbörjas och genomförs. Det görs en plan för hur stödet ska genomföras och vad målet är. Utredningen avslutas.
- GENOMFÖR STÖD ELLER INSATS – Socialtjänsten genomför stödet som man bedömer ska kunna hjälpa familjen. Innehållet i stödet anpassas efter familjens behov och situation.
- FÖLJER UPP INSATSEN – Socialtjänsten följer upp stödet, man undersöker om det hjälpt och om något behöver läggas till eller tas bort.
- AVSLUT – När insatsen är klar och familjens behov är uppfyllda kan insatsen avslutas. Familjen är välkommen igen om behov uppstår.
Vid NEJ, det finns inte samtycke:
- FINNS GRUND FÖR TVINGANDE INSATS? – Socialtjänsten gör en bedömning av hur allvarlig situationen är och bedömer eventuella framtida risker, bedömning görs om det finns behov av hjälpen trots att familjen inte tycker det.
Grund för tvingande insats
Om JA, det finns grund för tvingande insats:
- FÖRSLAG TILL BESLUT LÄMNAS TILL SOCIALNÄMNDEN – Socialtjänsten lämnar bedömningen till socialnämndens politiker med ett förslag på vilken insats familjen kan ha behov av. Socialnämnden tar beslut om man ska ansöka om LVU (lagen om vård av unga) eller inte via Förvaltningsrätten.
Om NEJ, det finns inte grund för tvingande insats:
- AVSLUT – Familjen önskar inte stöd och socialtjänsten bedömer att det inte finns behov av tvingande insatser. Utredningen avslutas utan stödinsats och utan fortsatt kontakt med socialtjänsten.
Beslut om ansökan om LVU (lagen om vård av unga)
Om Socialnämndens politiker beslutar att man ska ansöka om LVU:
- GENOMFÖR STÖD ELLER INSATS – Socialtjänsten genomför stödet som man bedömer ska kunna hjälpa familjen. Innehållet i stödet anpassas efter familjens behov och situation.
- FÖLJER UPP INSATSEN – Socialtjänsten följer upp stödet, man undersöker om det hjälpt och om något behöver läggas till eller tas bort.
- AVSLUT – När insatsen är klar och familjens behov är uppfyllda kan insatsen avslutas. Familjen är välkommen igen om behov uppstår.
Om Socialnämndens politiker beslutar att man INTE ska ansöka om LVU:
- AVSLUT – Socialnämndens politiker bedömer inte att det finns skäl eller behov av att ansöka om LVU för barnet. Ärendet avslutas.
Vad får socialtjänsten berätta?
Alla som kommer i kontakt med socialtjänsten kan lita på att känslig information inte förs vidare. Därför har socialtjänsten ett stort ansvar för att skydda information, det kallas sekretess.
Som vårdnadshavare får man normalt veta allt som handlar om ens barn. Som vårdnadshavare har man insyn i till exempel sitt barns utredning och kommer själv till tals, som enbart förälder och inte vårdnadshavare kan man komma till tals men det är endast vårdnadshavare och barnet som har rätt till insyn. Men socialtjänsten får inte berätta något som kan utsätta barnet för en allvarlig risk.
Ju äldre barnet blir desto mer bestämmer barnet. Äldre barn kan därför behöva godkänna att vårdnadshavare får reda på viss information.
Socialsekreteraren arbetar utifrån lagstiftningen
Socialsekreteraren jobbar på kommunen och arbetar utifrån lagstiftningen i en politiskt styrd organisation. Det innebär bland annat att beslut fattas enligt en särskild ordning kring vem som får bestämma vad. Det kallas för en delegationsordning och den är bestämd av politikerna. Socialsekreterare eller motsvarande får fatta vissa beslut, medan andra beslut fattas av chef eller politiker i nämnden. Vissa beslut kring placeringar av barn utanför hemmet beslutas av chef eller politiker.
Socialsekreteraren är skyldig att skriva ner vad som sker i utredningen, era samtal, samtal med andra och vad man kommer fram till, det får barnet och vårdnadshavaren sedan läsa. När utredningen är färdig går man ofta igenom den tillsammans. Alla beslut som socialtjänsten tar ska man som vårdnadshavare och barn få information om, flera av dessa beslut går också att överklaga om man inte tycker att beslutet blev bra. Hur man överklagar informerar socialsekreteraren dig om.
Läs mer om lagarna som bestämmer vad socialtjänsten får göra på sidan Vad säger lagen?
Frivillighet och självbestämmande
Frivillighet och självbestämmande ska vara vägledande inom socialtjänsten. Det innebär att föräldrar och barn (som fyllt 15 år) som huvudregel själva bestämmer om de ska ta emot erbjudanden om en insats, till exempel samtalsstöd. Vissa insatser kan kommunen besluta om även om det inte finns samtycke från familjen.
Här nedan kan du se vilka insatser som inte kräver utredning och beslut, vilka som kräver utredning och beslut samt vilka insatser som kräver utredning där beslut kan tas även om det inte finns samtycke från familjen.
Stöd som inte kräver utredning eller beslut
Du vill ha stöd och hjälp! Utredning och beslut behövs inte, inte heller dokumentation.
- Stöd till föräldrar
- Samtal med kurator
- Stöd till brottsoffer
- Stöd till tonåringar
- Stöd kring oro för alkohol eller droger
- Stöd kring alkohol eller droger
- Rådfråga
- Stödgrupp för barn med missbruk i nätverket
- Föräldrautbildningar
- Samarbetssamtal
- Nätverksmöte
Stöd som kräver utredning och beslut, samt ditt samtycke
Du erbjuds stöd och samtycker eller du ansöker själv. Utredning och beslut behövs. Här dokumenteras vad som händer i processen.
- Öppenvård
- Behandling
- Samtal med kurator
- Frivillig familjehemsplacering
- Frivillig HVB-placering (boende och behandling)
- Frivillig placering på behandlingshem
- Behandling för alkohol eller droger
- Kontaktperson
Stöd som kräver utredning och beslut, med eller utan ditt samtycke
Barnet behöver skydd eller behandling, med eller utan samtycke från familjen. Utredning och beslut behövs. Här dokumenteras vad som händer i processen.
- Familjehemsplacering enligt LVU
- HVB-placering enligt LVU (boende och behandling)
- Behandlingshem enligt LVU
- Placering på låst behandlingshem (SIS)
Mer information om socialtjänstens arbete
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra orebro.se