Territoriell strategi för hållbar urban utveckling

Medfinansiering: 1 631 050 kr

Bakgrund

Aspholmen är ett stort och centralt verksamhetsområde i Örebro med byggnader från främst 1960–70‑talet. Området präglas idag av hög och varierande energianvändning, brist på samlad kunskap om byggnadernas status samt ett fragmenterat ägande där fastighetsägare agerar enskilt. Detta leder till att energieffektivisering och renovering sker i begränsad omfattning eller inte alls, trots stor potential.

Syfte

Projektet syftar till att skapa ett gemensamt kunskapsunderlag, stärka fastighetsägarnas kompetens och etablera samverkansformer som gör det möjligt att planera och genomföra energieffektiva renoveringar. Målet är att gå från osamordnade insatser till en gemensam strategi för energieffektivisering och hållbar utveckling i området.

Förväntat resultat

Projektet ska resultera i:

• området ska bli ett energipositivt område
  
• samlade och jämförbara energikartläggningar
  
• konkreta och genomförbara åtgärdsförslag för renovering
  
• etablerade samverkansmodeller mellan fastighetsägare
  
• stärkt förmåga att fatta investeringsbeslut.
  

På kort sikt får fastighetsägarna bättre underlag och ökad handlingskraft. På längre sikt bidrar projektet till minskad energianvändning, ökad samverkan och att Aspholmen utvecklas mot ett mer hållbart och energieffektivt verksamhetsområde, med potential att bli ett framtida positivt energidistrikt.

Medfinansiering: 19 240 000 kr

Tusentals detaljplaner och utredningar finns idag endast i analoga format – osökbara, otillgängliga och ibland bortglömda. Genom att digitalisera och ajourhålla informationen bygger Örebro och Linköping en gemensam digital grund för en smartare, mer hållbar och livsvänlig stadsutveckling.

Förväntat resultat

Projektet skapar effektivare processer med snabbare handläggning, minskat dubbelarbete och färre felkällor. Digitala detaljplaner och en gemensam utredningsdatabas gör det möjligt att återanvända redan befintlig kunskap och spara resurser, det öppnar även upp möjligheter för AI, automatisering och 3D-visualiseringar. Projektet förväntas leda till att stärka analysförmåga, ledningsbeslut och medborgardialog.

Satsningen stödjer den digitala och gröna omställningen (twin transition) och ligger i linje med både nationella riktlinjer och EU:s krav på öppna och interoperabla data. Resultatet blir en robust, transparent och datadriven samhällsbyggnadsprocess som möter framtidens behov.

Medfinansiering: 3 780 000 kr

Under 2025 färdigställdes den första etappen av Citylinjen – ett kapacitetsstarkt kollektivtrafiksystem som förändrar hur vi reser i Örebro. Arbetet bygger på tidigare utredningar där mål och effekter har tagits fram utifrån ett helhetsperspektiv.

Detta projekt gör det möjligt att fortsätta planeringen av kommande etapper. Just nu tas detaljplaner fram samtidigt som projektering av etapp 2 pågår. Det skapar förutsättningar för att utveckla trafiken vidare och på sikt påverka resvanor och beteenden mot mer hållbara alternativ.

Om resandet fortsätter som idag kommer trafiken att bli mer belastad i takt med att staden växer. Citylinjen ger bättre förutsättningar för fler att välja kollektivtrafik istället för bil. När systemet byggs ut ytterligare knyts hela sträckan för Citylinjen ihop med Resecentrum som central knutpunkt.

Mål och förväntat resultat

Målet vid projektets slut är att ha tagit fram planeringsunderlag och detaljplaner som gör det möjligt att bygga vidare Citylinjen i etapp 2. Det omfattar bland annat:

• Projekteringsunderlag (3 st).
• Detaljplaner (3 st).

När hela systemet är utbyggt (etapp 2 och 3) är målen:

• Kortare restider (upp till 30 %).
• Fler resenärer i stråket för Citylinjen (upp till 40 %).

Projektet bidrar därmed till en mer hållbar stad, där fler väljer bussen framför bilen.

Medfinansiering: 1 056 652 kr

Enligt nationell statistik genereras cirka 40–60 miljoner ton överskottsmassor (till exempel jord, berg, grus) årligen men endast en liten del återanvänds vilket leder till höga kostnader och negativ miljöpåverkan som skulle kunna undvikas. Massgods utgör 25% av byggtransporterna men inkluderas i dagsläget inte i de etablerade bygglogistiklösningarna.

Örebro kommun ser ett behov i att utveckla nya arbetssätt och stödstrukturer för en mer cirkulär och hållbar masshanteringen genom hela samhällsbyggnadsprocessen.

Mål och förväntat resultat

Projektets mål är att utveckla nya stödstrukturer och arbetssätt som ska bidra till att förebygga uppkomst av överskottsmassor samt öka återanvändningen av överkottsmassor som uppkommer inom kommunorganisationens projekt och verksamheter.

Projektet ska bidra till att förändra dagens masshantering så att uttaget av ny råvara och deponeringen av avfall (massor) minskar. Detta ska i förlängningen leda till minskad negativ miljöpåverkan exempelvis genom lägre utsläpp av växthusgaser.

Medfinansiering: 3 996 442 kr

IKP är ett samverkansprojekt mellan Örebro och Linköpings kommuner som ska stödja genomförandet av kommunernas gemensamma Territoriella strategi för hållbar urban utveckling. Projektet möter behovet av en tydligare och mer samordnad struktur för att omsätta strategins prioriteringar i konkreta insatser, samarbeten och projekt.

Genom en interkommunal projektorganisation skapas bättre förutsättningar för samverkan mellan kommunala verksamheter, kommunala bolag, akademi, näringsliv och andra relevanta aktörer. Syftet är att bygga långsiktiga förmågor för extern finansiering, kunskapsutbyte, forskning, innovation och tvärsektoriellt lärande.

I praktiken arbetar projektet med idéverkstäder, omvärldsspaning, synergianalyser, studieresor, kommunikation och stöd till projektansökningar. Det ska leda till fler relevanta projektidéer, bättre samordnade ansökningar och ett mer kraftfullt genomförande av hållbar urban utveckling.

Förväntat resultat

Arbetet fokuserar på komplexa samhällsutmaningar som klimatneutralitet, social hållbarhet, resurseffektivitet och innovation på systemnivå. Förväntade resultat är stärkta stödstrukturer, ökad samverkan, förbättrad genomförandekapacitet och bättre möjligheter att attrahera extern finansiering.

På längre sikt ska projektet bidra till förbättrad livskvalitet, hållbar ekonomisk utveckling och minskad miljöpåverkan i Örebro och Linköping. Projektet bidrar även till Agenda 2030, särskilt målen om hållbara städer och samhällen, klimatåtgärder samt hållbar industri, innovationer och infrastruktur.