På orebro.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Vad är cookies? Jag förstår

Meny

Alternativa arbetssätt – Förändringar i hemvården

Vi behöver hitta nya, mer effektiva sätt att arbeta på. För att göra det vill vi testa både stort och smått, gärna med inspiration av andras arbetssätt. Här finns information om hur vi arbetar i stort för att utveckla det här och vilka konkreta tester som vi gör just nu.

Pusselbitar

Arbetet med att tillsammans hitta mer effektiva arbetssätt påbörjades under våren 2019 och genomförs i olika delar:

Direkta förslag från medarbetarna

Direkta förslag från medarbetarna, som testas i verksamheterna och utvärderas, innan beslut om eventuellt breddinförande fattas. Hittills har 142 förslag kommit in.

Principer för tester utifrån förslagen

De förslag som vi beslutar att testa måste ha potential att skapa en utveckling enligt ramen för pusslet. De måste alltså vara bra för dem vi är till för och skapa kvalitet, bra för arbetsmiljön, vara mer effektiva än dagens arbetssätt och självklart hålla sig inom värdegrunden för äldreomsorgen i Örebro kommun och de lagar som gäller. Testerna utformas så långt ut i organisationen som möjligt. Dialog mellan nivåerna i organisationen är mycket viktig för att kunna prioritera vilka tester som ska genomföras när. Varje test måste ha en tydlig start där målen med testet är definierade och ett tydligt avslut med utvärdering utifrån målen.

Beslut

Beslut om vilka tester som genomförs hanteras huvudsakligen enligt kommunens vanliga beslutsordning. Det betyder att tester som bara berör en enhet och kan hanteras utan extra resurser beslutas av enhetschef. Tester som kräver extra resurser beslutas, beroende på omfattning, av Hemvårdens ledningsgrupp, styrgruppen för strukturförändringen eller av ansvarig nämnd. Beslut om breddinförande i Hemvården fattas av Hemvårdens ledningsgrupp, styrgruppen för strukturförändringen eller ansvarig nämnd, beroende på omfattningen.

Aktuella tester av nya arbetssätt

  • Onlinehandling, där matinköp beställs med hjälp av läsplatta hemma hos kund och maten levereras av affären till dörren.
  • Auskultation mellan enheter (Haga och Karlslund). Auskultation innebär att gå bredvid en kollega för att lära av varandra.
  • Utveckling av teamträffar (Eker) för att skapa mer tid för teamsamverkan för mindre antal resurstimmar i schemat.
  • Omstrukturering av arbetet (Karla), ett helhetsgrepp för att bl.a. optimera planeringen och öka kontinuiteten genom att arbeta i mindre geografiska områden.
  • Gemensam reflektionstid (Wadköping) för att säkra upp informationsöverföring och dokumentation, samt stärka teamarbetet.
  • Egen driftplanerare (Svampen). Tidigare hade enheten driftplanerarfunktionen fördelad på flera personer.
Ett forskningsprojekt i samarbete med Örebro universitet

Som en förstärkning av arbetet med förslag kommer ett forskningsprojekt att pågå under perioden juni 2019 – december 2021. Projektet ska hjälpa enheterna att hitta fler utvecklingsförslag att testa med utgångspunkt i medarbetarnas och medborgarnas kunskap och erfarenhet. Det handlar om att lära av medarbetarna och medborgarna och sedan tillsammans utveckla arbetssättet i hemvården.

Projektet leds av Inger James och Annica Kihlgren som är verksamma inom Forskningsmiljön Äldres hälsa och livsvillkor på Örebro universitet och som tidigare har varit involverade i framtagandet av Vård och omsorgs värdegrund.

Mål

Det övergripande målet är att forskningsprojektet ska leda till ett effektivare, kvalitativt arbetssätt med utgångspunkt i individens mål med sin vård och utifrån lokala förutsättningar.

Konkret bidrar forskningsprojektet till:

  • fler förslag på utveckling
  • ett mer självgående arbetssätt, som enheterna sedan har med sig i det fortsatta arbetet.

Så går det till

Arbetet sker strukturerat nerifrån och upp enligt samma modell som användes när Vård och omsorgs värdegrund togs fram. Den delen av forskningsprojektet som Hemvården är involverad i består av i huvudsak två delar:

  1. Skapa kunskap/lära.
    Genom fokusgrupper, intervjuer och deltagande observationer, där forskarna följer med i arbetet, skapas en bra gemensam kunskap om verksamheten. Detta sammanställs fortlöpande och stäms av med både en referensgrupp och medarbetarna på enheten för att säkerställa att man har en rättvisande bild.
  2. Utveckla utifrån kunskapen.
    När man har en tillräckligt bred bild av verksamheten startar s.k. AI-cirklar med medarbetarna. Det är möten där medarbetarna med inspel från forskarna samtalar kring vad man gör bra, vad man vill uppnå, hur man följer individens vision och mål och hur man ska göra för att förverkliga den visionen eller målet. Till de hinder som ses skapas kreativa lösningar. Till sist pratar man också om hur man ska implementera det hela i verksamheten. Samtalen har sin bas i den gemensamma kunskapen som man har samlat.

Alla enheter kommer delta, men Vasa, Nikolai och Östernärke börjar

Forskningsprojektet startar i Vasa, Nikolai och Östernärke, men målet är att komma igenom alla enheter innan projektet avslutas. Alla som deltar i forskningsprojektet (medarbetare, äldre och anhöriga) kommer att få ett brev med information om vad det innebär.

Arbetsgruppen för forskningsprojektet

Arbetsgruppen för forskningsprojektet består av:

Inger James, lektor, inger.james@oru.se
Annsofie Adolfsson, docent, annsofie.adolfsson@oru.se
Sofia Tavemark, forskningsassistent
Annica Kihlgren, professor, annica.kihlgren@oru.se
Gunilla By, kvalitetsutvecklare, deltar i arbetsgruppen som en länk mellan forskargruppen och Vård och omsorgs ledning.

Rehabiliterande arbetssätt

Angränsande till det som bara berör Hemvården, kommer vi nu också att börja arbeta fram formerna för ett rehabiliterande arbetssätt för att öka medborgarens möjligheter till ett mer självständigt liv. Förutom hemvården deltar övriga Vård- och omsorgsförvaltningen, Förvaltningen för funktionsstöd och Myndighetsavdelningen i det arbetet.

I grunden handlar det här om att vi vill att vårt stöd till varje enskild person ännu mer ska utgå ifrån det som är viktigt för personen att kunna fortsätta göra eller att kunna göra igen. På så vis vill vi bidra till att man kan leva det liv som man önskar. De viktigaste tre delarna i det är att utgå från personens mål i vårt arbete, samarbeta för att nå målen i en ständig process mellan personen, professionerna och civilsamhället, samt alltid arbeta stärkande. Här kan du läsa mer om rehabiliterande arbetssätt.

IBIC, individens behov i centrum

Införandet av IBIC, individens behov i centrum, är påbörjat i kommunen och blir också en del av Hemvårdens nya arbetssätt. IBIC är en nationell modell som Socialstyrelsen har tagit fram som handlar om att förstärka systematiken i utredning, dokumentation och uppföljning samt förstärka individens delaktighet i detta. Det är en viktig grundförutsättning för rehabiliterande arbetssätt. Här kan du läsa mer om IBIC.

Utvärdering och beslut

Utvärderingar görs enligt tidsplanen för respektive test eller utvecklingsarbete och beroende på förändringarnas omfattning fattas sedan beslut om fortsättningen i ledningen i Hemvården, styrgruppen för Strukturförändringen, ledningen i Vård- och omsorgsförvaltningen, Hemvårdsnämnden eller Programnämnd social välfärd.

Senast uppdaterad: 13 november 2019

Publicerad: 23 januari 2019

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Följ oss:

Kontakta $sitenamn

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Måndag–fredag kl. 7–17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Måndag–fredag kl. 10–17

Teckenspråk: servicecenter@t-meeting.se