Gå till innehåll
Sök
meny

Bedömningsinstrument och skattningsskalor – för medarbetare

Målet med standardisering är att uppnå en enhetlig bedömning oavsett vem som använder metoden. Standardiserade bedömningsmetoder hjälper legitimerad personal att bedöma enskilda personers situation, funktion eller hjälpbehov.

Bedömningsinstrument, som är vetenskapligt prövade formulär med fasta frågor och svar, används tillsammans med manualer som beskriver hur de ska användas.

Manualerna säkerställer korrekt användning och innehåller information om syfte, teori, användningssätt, utbildning och kostnader. De beskriver också hur resultaten ska tolkas och hur instrumentet har utvecklats och prövats vetenskapligt.

Bedömningsinstrument

ADL-taxonomin

Detta bedömningsinstrument ger en systematik för beskrivning av en persons förmåga till vardagliga aktiviteter.

ADL-Taxonomin® – en bedömning av aktivitets­förmåga - Sveriges Arbetsterapeuter (arbetsterapeuterna.se)

ADL-Taxonomins formulär (bilagorna A-D) finns tillgängliga utskrivbara och ifyllbara pdf-filer, med lösenord som framgår i den inköpta manualen, både vad gäller den senaste upplagan (2022) men även den tidigare (2016-2017).

Kognitiva check­listan vid ADL

Målet med checklistan är att den ska vara ett stöd vid arbetsterapeutisk ADL-bedömning med ADL-­taxonomin.

Vid bedömning, dokumentation och handledning är det även viktigt att framhålla de kognitiva resurser som finns och som fungerar bra.

Checklista vid kognitiva svårigheter i aktivitetsutförande

COPM

Detta bedömningsinstrument syftar till att upptäcka förändringar i en persons självrapporterade aktivitetsutförande över tid.

COPM används för att identifiera och prioritera problem, sätta mål och upptäcka förändringar i en persons uppfattning om sin förmåga vid utförande av olika vardagsaktiviteter. COPM är tänkt att användas vid början av en kontakt för att sätta mål och upprepas efter en lämplig tid för att fastställa förändring och resultat.

Canadian Occupational Performance Measure (COPM) - Sveriges Arbetsterapeuter (arbetsterapeuterna.se)

Patientspecifik funktionsskala

Patientspecifik funktionsskala

VAS (Visuell analogisk skala, smärta) och NRS (Numeric rating scale, smärta)

VAS och NRS är skalor för patient att bedöma sin smärta.

Smärtskattningsinstrument - Vårdhandboken (vardhandboken.se)

Smärta - Vårdgivare Region Örebro län (regionorebrolan.se)

Abbey pain scale (smärta)

Abbey pain scale är ett instrument för att skatta smärta hos personer med nedsatta kognitiva funktioner och andra som inte kan verbalisera sin smärta.

Abbey Pain Scale, Demenscentrum.se

Beteendeskalan- SÖS

Ett instrument för smärtskattning av äldre individer med nedsatt kognitiv funktion

SÖS

Trycksår – RAPS, Undernäring – MNA, Fall – Downton fall risk index och ROAG

Aktuell blankett för Örebro från och med 1 oktober 2025

Bakomliggande orsaker

Vårdprevention

Läs mer om riskbedömningar och förebyggande åtgärder

Blåsdysfunktion

Riskbedömning om individen har risk för blåsdysfunktion.

Blankett- blåsdysfunktion (senioralert.se)

Blåsdysfunktion - Senior alert

Uppresningar 30 sek (Chairstand)

Testet mäter benstryka genom tidtagning av max antal uppresningar från en stol under 30 sekunder.

30 sekunders Chair stand test

TUG (Timed Up and Go)

Testet mäter förmåga att självständigt förflytta sig och gå 3 meter.

Timed up and Go

FAC (Functioning Assessment Scale)

FAC är ett funktionellt gångtest som utvärderar patientens behov av stöd vid gång. 6-punkts skala.

Funktionella ambulationskategorier (FAC) – Strokengine

SWWT (Stop Walking While Talking Test)

Testet har visat att äldre personer som stannar för att prata har en ökad risk att falla. De har också en osäkrare gång och är mer beroende i dagliga aktiviteter.

stops_walking_when_talking.pdf

Trycksår – RAPS

Riskbedömning trycksår RAPS

Vägledning till RAPS

NPUAP/EPUAP

Internationellt klassifikationssystem för trycksår.

Hudbedömning - Vårdhand­boken (vardhandboken.se)

MMSE-NR3 (psykiska funktioner)

MMSE-NR3, som ersätter MMSE-SR, har utvecklats av Carsten Strobel och Knut Engedal vid norska Nasjonalt senter for aldring og helse. MMSE-NR3 mäter en persons kognitiva status. Testet har använts i stor omfattning för screening och identifiering av demens.

MMSE-NR3 Instruktionsfilm- Svensk demenscentrum

MMSE-NR3 Manual- Svensk förening för kognitiv medicin

Skillnader mellan MMSE-SR med svensk version av MMSE-NR3 pdf, 48.4 kB.

 

Klocktest

Komplement till MMSE-SR Det mäter konstruktionsförmåga, tidsuppfattning samt nedsättning i abstraktion och planering

Test:

CID- Kognition i det dagliga livet

Vid utredning av kognitiva symptom är det av stor vikt att undersöka hur patientens vardagsliv och aktivitetsförmåga påverkas. Syftet med instrumentet CID (Cognitive Impairment in Daily Life) är att fånga personens svårigheter i vardagliga aktiviteter och försöka ringa in bakomliggande kognitiva orsaker.

CID- Kognition i det dagliga livet

CID-Manual

NPI-NH inklusive checklista (beteendemässiga och psykiska symtom)

Stöd för beskrivning av neuropsykiatriska symtom hos vårdtagare med Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar när patienten bor på särskilt boende eller annan typ av boende och där informationen hämtas från professionella vårdare

Test:

RUDAS (psykiska funktioner vid språksvårigheter)

Det är avsett att användas vid basala demensutredningar av personer med annan kulturell bakgrund och annat modersmål än svenska samt för personer med lägre utbildningsnivå.

Rekommenderas genomgång av instruktionsfilmen och manualen till RUDAS-S.

Test:

MoCA (Montreal Cognitive Assessment, psykiska funktioner)

Bedömning av kognitiva förmåga, vid misstanke av olika diagnoser.

har utbildning och certifiering blivit obligatorisk för att administrera och poängsätta MoCA-testet för kliniskanvändning

MoCa kräver utbildning
För att använda MoCa krävs sedan den 1 september 2019 att man är certifierad genom utbildning på MoCa:s officiella webbplats, www.mocatest.org (nytt fönster)

KSB (Kognitivt screeningbatteri, psykiska funktioner)

KSB består av tio separata deltester. Tillsammans ger de en bild av hur förmågor som minne, snabbhet och uppmärksamhet fungerar, liksom språkliga, spatiala och exekutiva funktioner. KSB har utvecklats för att vara ett komplement till MMSE, bl a för testpersoner med förhållandevis höga MMSE-poäng.

Test:

Alberts test (psykiska funktioner)

Alberts test är ett screeningverktyg som används för att upptäcka förekomsten av ensidig rumslig försummelse (USN) hos patienter med stroke.

Test:

Neurokognitiv Symtomenkät

Neurokognitiv Symtomenkät, ”Symtomenkäten”, är ett validerat diagnostiskt hjälpmedel vid utredning av varaktig kognitiv svikt. Enkäten belyser både kognitiva, psykomotoriska och beteendemässiga symtom och bygger på observationer från anhöriga/närstående. Svarsmönstret ger ofta diagnostisk vägledning.

Qualid (psykiska funktioner)

QUALID (Quality of Life in Late-Stage Dementia scale) är utformat för att mäta livskvalitet vid svår demenssjukdom.

Test:

ESAS (Edmonton SymptomAssess­ment Scale, palliativ vård)

ESAS är ett verktyg som utvecklats för att hjälpa till att bedöma nio symtom som är vanliga hos patienter med palliativ vård: smärta, trötthet, dåsighet, illamående, aptitlöshet, depression, ångest, andfåddhet och välbefinnande.

ESAS-r Numerical Scale.pdf

PHASE-20 eller PHASE-Proxy (läkemedel)

PHASE-20 eller PHASE-Proxy används för att identifiera symtom hos äldre som kan ha samband med läkemedelsbehandling, till exempel biverkningar eller interaktionseffekter. PHASE-20 används främst inför läkemedelsgenomgångar.

Phase-20_patient_2016.pdf (kollpalakemedel.se)

SMA (Safe medication assessment, läkemedel)

SMA är ett underlag för distriktssköterskans/sjuksköterskans bedömning, åtgärd och journalföring av patientens läkemedelsanvändning.

Safe+Medication+Assess­ment.pdf (regionjh.se)

Sväljtest SSA-S

MEOF-2

Bristolskalan (Bristol Stool Scale) är ett verktyg för att bedöma avföringens konsistens och därmed passagetid genom mag-tarmkanalen. Skalan kan användas för att följa förändringar i avföringens konsistens och som ett verktyg för läkare och sjuksköterskor att skapa sig en bättre bild av patientens avföringsvanor.

Den presenterades som ett resultat av en studie år 1997 och har sedan dess blivit ett användbart instrument både i klinisk praxis och inom forskningen.

Bristolskala

Senast uppdaterad:

Publicerad: