Ditt dricksvatten

Ibland visar provtagningar att det kommunala dricksvattnet kan innehålla bakterier, virus eller parasiter som kan göra dig sjuk. Vi inför då så kallad koknings­rekommendation. Det innebär att du ska koka vattnet, så att det bubblar kraftigt, innan användning. Läs mer på sidan Kokningsrekommendation.

Vid en större störning i vattenleveransen kan det bli aktuellt med nödvatten. Det betyder att vattnet behöver distribueras på ett annat sätt med hjälp av tankar. Vid en dricksvattenkris prioriteras människors liv och hälsa. De allra flesta behöver alltså klara sig själva första tiden.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap rekommenderar beredskap för minst en veckas dricksvattenförbrukning.

Så här förbereder du dig för att ha tillgång till vatten vid kris.

Så här förbereder du dig som företagare för att ha tillgång till vatten vid kris.

Vid minskad vattenförbrukning i hushållet, fastigheten eller näringsverksamheten är det viktigt att som fastighetsägare ha extra koll på ledningarna i berörda fastigheter. Detta för att undvika att det uppstår stillastående vatten som kan innebära en hälsorisk.

Bakterier trivs bäst i stillastående vatten vid temperaturer kring 40 grader, då de kan föröka sig till farliga halter, vilket ökar risken för tillväxt av legionellabakterier. Det är fastighetsägarens ansvar att hålla systemen rena, genom att spola dem vid behov, samt att säkerställa att kallvattnet är kallt och varmvattnet är hett.

Objektburen smitta – Legionella — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se).

Det byggdes väldigt mycket bostäder i hela Sverige på 1960 och 70-talet, vilket gör att ett stort antal ledningar börjar bli gamla och behöver bytas ut. Detta står kommuner inför runt om i hela landet. Läckage från gamla vattenledningar sker på grund av mindre rörbrott, fräthål och sprickor. Då ledningarna är nergrävda är det svårt att upptäcka dessa mindre läckage.

Genom aktiva insatser minskar utläckaget från dricksvattenledningar, samt inläckaget i spillvattenledningarna som går till avloppsreningsverket. Genom att kombinera flera olika metoder får vi mer och bättre underlag för att kunna hitta läckor och prioritera vilka ledningar som behöver bytas ut. Några exempel på metoder är:

• Löpande bevakning av vattenledningssystemet genom bland annat mätning av vattenflödet. Antalet mätpunkter på ledningsnätet utökas varje år för tidigare upptäckt av läckage. Genom läckloggrar som lyssnar av ledningar nattetid identifierar och lagar vi fler tidigare oupptäckta läckor.
• Användning av en AI-modell som pekar ut ledningar som har större risk för läckage. Örebro kommun är en av flera kommuner och VA-organisationer i Sverige som lärt upp modellen, som baseras på data från tidigare läckor, ledningsinformation och markförhållanden.
• Vi byter till vattenmätare med fjärravläsning hos våra kunder. Med den digitala tekniken kan vi följa vattenförbrukningen i realtid samt upptäcka läckor hos kund, då systemet larmar vid misstänkt läckage, som till exempel en läckande toalettstol. En lyssningsfunktion gör att mätarna kan ”höra” läckljud. Det gör att vi även kan upptäcka och åtgärda läckor på ledningar i vattenmätarens närområde.
• Filmning av avloppsledningar för att upptäcka och se skador på ledningarna, fogar som inte är täta eller trädrötter som trängt in i avloppsrören. Vi kan även upptäcka inläckage, som kan vara vattenledningen intill som läcker. Filmerna ger också underlag för prioritering av vilka ledningar som behöver åtgärdas först.
• Utökad budget så att vi kan byta ut fler gamla ledningar för att minska läckaget.

Under perioden 2018–2022 minskade vattenförlusterna i kubikmeter med 14 procent. Mycket arbete återstår, men det påbörjade arbetet för att värna vårt viktigaste livsmedel börjar ge resultat.