Meny

Hyllningstal och likpredikningar

Under 1600- och 1700-talen var hyllningstal och äreminnen en vanlig företeelse bland framför allt de något högre skikten i samhället. Retoriken hölls högt och man skrev, eller lät skriva, dikter och tal till födelsedagar, vigslar, namnsdagar och begravningar, samt andra viktigare händelser, till exempel vid flyttningar och byten av tjänster. Man lät även trycka dessa hyllningstal.

En samling av sådana tryckta hyllningstal finns bevarad i Karolinska skolans arkiv på Örebro stadsarkiv. Samlingen består av 188 likpredikningar/gravtal, 181 hyllningstal vid vigslar och drygt 100 hyllningstal med blandat innehåll. En inbunden volym med ca 380 hyllningstal skänktes 1869 till skolan av Pehr Hjalmar och Ernst Ludvig Fegraeus. Det finns även en volym med ytterligare 120 lösa hyllningstal i skolans samlingar. De flesta hyllningstalen är från 1700-talet och rör personer från olika delar av Sverige, bland annat Dalarna, Västmanland, Uppsala, Stockholm, men även Örebro län.

I sökregistret på stadsarkivets hemsida finns ca 500 hyllningstal, gravtal, likpredikningar med mera att söka bland.

Exempel på gravtal och hyllningstal. Jungfru Helena Bergman dog 10 år gammal vid Valåsen 1733. "Ollä och Cattrena gifter säg Tiötta Hundra Fämti Tiu hänna i stan". Vigsel mellan herr Ollä Troil och jungfru Cattrena Östberg 1757.

Hyllningarna kan rikta sig till en skolmästare eller kyrkoherde som byter jobb, en bonde eller en 10-årig flicka som har avlidit, en brukspatron eller handelsbokhållare som gifter sig, drottningen på hennes namnsdag, eller kungen och drottningen som besöker staden på en resa. Hyllningstalen är ibland personliga, ibland högtravande, ibland refererande till den antika litteraturen, i några fall till och med skrivna på dialekt. Att skriva hyllningstal var en källa till extra inkomster för samtidens författare.

Under 1600-talet var det svenska begravningsväsendet mycket utvecklat. Det beskrivs som ett allkonstverk, där text, musik, konst och konsthantverk ingår i ett mäktigt samspel. En fransman skriver efter sin svenska resa 1681 att begravning "är den högtidligaste fest som firas i Sverige". Sverige intog en särställning gentemot begravningsbruket i andra länder. I slutet av 1600-talet kom till och med olika lyxförordningar som ett försök från statsmakterna att stävja de svenska begravningsexcesserna. Under 1700-talet förenklas begravningsseden successivt.

Man kan dela in texterna till begravningar i två kategorier; likpredikningar och gravtal. Likpredikan har en utvald bibeltext som en central del och är skriven och upplästes av kyrklig ämbetsman. Gravtalet är mer varierat till sitt innehåll, liksom vad gäller vem som skrev och läste upp det. Likpredikan bestod av den egentliga likpredikan, personalian, dedikationen och tacket. Det finns även två varianter av likpredikan, dels den som hölls vid utfärden från sorgehuset, dels jordfästningspredikan.

Registret är upprättat av Örebro stadsarkiv. Underlag: Karolinska skolans enskilda samlingar. Hyllningstal och likpredikningar volym 1-2.

Fler hyllningstal kan man finna på till exempel Kungliga biblioteket, som har en större samling, och på Genealogiska föreningen i Stockholm.

Läs mer: Göran Stenberg. Döden dikterar. En studie av likpredikningar och gravtal från 1600- & 1700-talen. 1998.

Senast uppdaterad: 3 oktober 2017

Publicerad: 26 september 2017

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Örebro municipality in other languages

Close

Kontakta Örebro stadsarkiv

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Vardagar kl. 7-17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Vardagar kl.10-17

E-post till servicecenter

servicecenter@orebro.se