Meny

Arkivvården i Örebro - en återblick

Att arkivvården tidigt varit föremål för stadens styrandes omsorger kan ses av gamla protokoll och handlingar. Av rådhusritningarna från 1855 framgår att fyra arkivlokaler var inritade enbart på första våningsplanet.

Två män och ett barn på torg framför stort trevåningshus i nygotisk stil med tinnar.

Rådhuset, 1890-tal. Fotograf Bernhard Hakelier

Självaste borgmästare Schneider uppmanade på 1890-talet stadsfullmäktige att ordna brandsäkra lokaler i rådhuset. Nämnas kan också att ordningsarbeten gjordes i drätselkammarens arkiv början av 1900-talet av den nu inte helt okände Levi Rickson, sedermera känd som Jeremias i Tröstlösa. Ytterligare ordningsarbeten gjordes på 1940-talet. Då staden vid denna tidpunkt inte hade goda arkivutrymmen och forskningsmöjligheter, kom huvudparten av stadens arkivmaterial före 1800 att skickas till Uppsala landsarkiv.

1959 beslöt dock drätselkammaren att låta ordna ett modernt centralt stadsarkiv i Örebro. Under hela 1960-talet kom docent Göran Behre på arvodesbasis att arbeta med planering av lokaler för stadsarkivet, ordnings- och förteckningsarbeten, samt arkivplaner och gallringsplaner för stadens förvaltningar. Till sin hjälp hade han arkivarbetare, ofta universitetsstuderande, under kortare och längre perioder. Örebro stadsarkivs lokaler i Rådhuset togs i bruk i januari 1965. En forskarsal med handbibliotek med tryck rörande Örebro stad och Örebroregionen ordnades tidigt. Tanken var att forskarsalen med expedition skulle fungera som ett "lokalhistoriskt institut". Redan då fanns alltså tankar på lokalhistorisk verksamhet i Örebro, vilket drygt 10 år senare skulle få fastare former genom projektet Örebros historia. 

De enskilda arkiven uppmärksammades tidigt och 1966 tillsattes drätselkammarens arkivkommitté för Örebroregionen. I denna kommitté ingick förutom Göran Behre, kommunalrådet Lars Önner och finanssekreteraren Per Eriksson, senare även stadsjurist Bertil Geijer. Kommitténs uppgift var att inventera de enskilda arkiven i Örebro stad och län. Dess arbete koordinerades med stadsarkivets uppbyggnad och resulterade bland annat i två häften med titeln "Arkivinventering i Örebroregionen" vilka utkom 1967 och 1970.

Det som inventerades var personarkiv, särskilt efter politiker och kulturpersonligheter, företagsarkiv, emigrantarkiv, folkrörelsearkiv, samt gårds- och herrgårdsarkiv. Ett flertal arkivleveranser till stadsarkivet blev också ett resultat av inventeringen. Stadsarkivets folkrörelseavdelning tillkom och fick 1969 arkivlokaler på Drottninggatan 60. En särskild kommitté, Folkrörelsernas arkivkommitté började samma år sitt arbete. Som ett resultat av detta arbete ses idag Folkrörelsernas arkiv i Örebro län. Under 1970-talet tillkom även Örebro läns företagsarkiv.

Samarbetet med universitetsfilialen i Örebro (senare Högskolan i Örebro och Universitetet i Örebro) började tidigt med studerande, dels som praktikanter på stadsarkivet, dels som författare av uppsatser på material förvarat på arkivet. Detta samarbete har fortsatt och har avsatt många uppsatser i ämnet historia, lokalhistoria och konstvetenskap. Att ha ett väl fungerande stadsarkiv sågs som en viktig faktor för att få till stånd en utökning av den dåvarande universitetsfilialens verksamhet.

En stadsarkivarietjänst på heltid inrättades 1970 och Torbjörn Kjölstad utsågs till den förste anställde stadsarkivarien i Örebro. Stadsarkivarier har därefter varit Ann-Marie Lenander-Fällström 1974-1986, Ingmarie Wiggh (t.f) 1986-1988, Conny Tiderman 1988-2001, Ingmarie Wiggh (t.f) 2001-2002, Jan Andersson (t.f. arkivchef) 2002, Ingmarie Wiggh (t.f) 2003, Vanja Ersmark (enhetschef) 2003-2004, Ingmarie Wiggh 2005- .

Vid kommunsammanslagningen 1971 tog stadsarkivet emot de upphörda kommunernas handlingar. 1978 gavs skriften Arkiv i Örebro ut med Örebro stadsarkiv som en av medförfattarna. Sex år senare 1984 kom den innehållsrika Arkiv i Örebro län - en väg till vetande, i vilken också Örebro stadsarkiv deltog. I början av 1990-talet arbetade en arbetsgrupp i vilken stadsarkivet ingick med en utvidgad katalog över arkivmaterial rörande Örebro län oavsett dess fysiska placering. Detta arbete resulterade 1994 i Arkivkatalog för Örebro län utgiven av Folkrörelsernas arkiv.

Vid starten inrymdes stadsarkivet i Rådhuset. Under ombyggnaden 1986-1988 var stadsarkivet utlokaliserat till Drottninggatan 11 tvärs över torget. I slutet av 1993 flyttade stadsarkivet till Grenadjärstaden (f.d. regementet I 3) på norr i Örebro. Åren 1993-2003 låg arkivet på bottenvåningen i kasern Lund. Från 2003 finns stadsarkivet i Kanslihuset på Grenadjärstaden. Där finns förutom arbetsrum och arkivdepåer; forskarexpedition, bibliotek, forskarsal, utställningsrum, utbildningsrum och cafeteria.

Idag arbetar stadsarkivet med att bredda arkivkunnandet inom kommunen. Ett kontaktnät av arkivansvariga och arkivredogörare på kommunens förvaltningar har upprättats och utbildas fortlöpande av stadsarkivet. Rådgivning och tillsyn på kommunens förvaltningar är en del av stadsarkivets verksamhet. En kommungemensam arkiveringsplan och riktlinjer för digital arkivering fastställdes 2002. Arkiveringsplanen revideras årligen.


Stadsarkivet har under åren blivit alltmer använt av forskare och allmänhet. Från en blygsam början under tidigt 70-tal med några hundra besökare i forskarsalen per år (1973: 280 st) så ligger nu besöksantalet runt 2000 personer per år. Arkivets material används numera i stor omfattning även i form av digitala fotografier och dokument på hemsidan. Det är alla kategorier - skolelever, släkt- och hembygdsforskare, universitetsstuderande och enskilda som kommer och söker information på arkivet. Stadsarkivet tar också emot många studiebesök.

Ett antal utställningar med material från arkivet, t.ex. gamla fotografier från Örebro och länet, emigrationen, m.m. har gjorts under åren, även offentliga arrangemang som t.ex. filmkvällar, föreläsningar, öppet hus-dagar, Släktforskningens dag och Arkivens dag har genomförts.

Senast uppdaterad: 19 april 2017

Publicerad: 7 november 2016

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Örebro municipality in other languages

Close

Kontakta Örebro stadsarkiv

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Vardagar kl. 7-17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Vardagar kl.10-17

E-post till servicecenter

servicecenter@orebro.se