Skolmåltider i Örebro

Redan i skolans barndom i mitten av 1800-talet förekom skolmåltider på olika håll i landet, men då för de fattigaste barnen och de med lång skolväg. Särskilt under dåliga tider och nödår kunde medel anslås till barnens bespisning.

Så var fallet t.ex. i Örebro åren 1852-53 och 1867. År 1890 startade Örebro skolförening en fond för fattiga skolbarns bespisning i Örebro. Fonden förvaltades av skolrådet, fattigvårdsstyrelsen och skolföreningen. Pengar sköts till av lärarna, men medel kom också in genom anordnande av konserter, basarer och genom enskilda gåvor. Rätt snart involverades skolstyrelsen och stadsfullmäktige i verksamheten, fr.a. genom anslag. De första åren var det en enskild person som förestod bespisningen. När ett skolkök inrättades 1894 förlades bespisningen dit. Där fick eleverna i övningssyfte tillaga maten som serverades de fattiga skolbarnen.

I städerna fanns skolbespisning tidigare än på landsbygden. Under läsåret 1915-16 fanns skolmåltider i 76 stads- och 192 landsbygdsskoldistrikt, d.v.s. i 75 % respektive 9 % av samtliga. Under 1930- och 1940-talen blev skolmåltidsverksamheten mera allmän genom statsbidrag. Bespisningen skulle enligt bestämmelserna i första hand stå öppen för sjuka eller klena barn och för barn från hem med svag ekonomi men också för barn med långa skolvägar eller de barn som inte kunde komma hem på frukostrasten och få en ur näringssynpunkt fullgod måltid. Det dröjde dock ännu en tid innan alla elever fick tillgång till skolmåltider med lagad mat. 

Skolbyggnad i fyra våningar brevid ett vattentorn.

Norra Folkskolan/Olaus Petriskolan - byggdes 1908, revs 1961.

Skolbespisning i Örebro för de fattiga skolbarnen fanns på 1920-talet i Norra Folkskolan (Olaus Petriskolan), i en förhyrd lokal på Tegelgatan och i den nya Engelbrektsskolan. Frågan om fri skollunch för alla skolbarn i Örebro stad togs upp som en motion 1935. Skolstyrelsen gjorde en utredning och kom fram till att hösten 1935 hade 316 barn anmälts som i behov av bespisning. 213 av dessa fick bespisning varje dag, resterande 103 varannan dag. Kostnaden var 25 öre per barn och måltid. Man sade då också att fri skollunch för alla folkskolans barn skulle kräva särskilda lokaler i en omfattning som ej var möjlig att ordna. Dessutom skulle kostnaderna bli alltför stora, årligen ca 130.000 kronor. Man hänvisade även till en undersökning i vilken 70 % av föräldrarna till folkskolans barn ej önskade bespisning genom skolans försorg. Man ifrågasatte det lämpliga att ytterligare dra barnet ifrån hemmet, samt lämpligheten i massmatlagning i diethänseende då inte hänsyn kunde tas till den enskildes individuella behov och smak. Principiellt ansåg skolstyrelsen att hemmen, där så kunde ske, borde sörja för barnens behov av ett mål lagad mat under frukostrasten. Barnen borde dock få fri skollunch genom skolans försorg i de fall husmodern p.g.a. förvärvsarbete eller andra skäl var borta från hemmet under frukostrasten, eller då föräldrarna p.g.a. arbetslöshet, sjukdom eller andra orsaker icke kunde ge barnen en sund och närande föda. Denna bespisning skulle dock ej få karaktären av fattigunderstöd.

Beslutet i stadsfullmäktige 1936 innebar en utvidgning så att alla barn som "därtill av målsman anmäles" skulle erhålla bespisning. Detta skulle ske i fortsatt samarbete med "Fonden för fattiga skolbarns bespisning". Bespisningsverksamheten kom därefter att öka rätt kraftigt under slutet av 1930-talet. 1940 övertog stadens folkskolestyrelse hela ansvaret för skolbespisningen.

1940 utspisades 746 barn (90.822 matportioner, kostnad 41,2 öre per portion).

Läsåret 1946-47 utspisades 2338 barn dagligen.

I samband med diskussioner om centralisering av skolbespisningen under 1950-talet sades bl.a. att utspisning då skedde i stort sett genom anläggningar vid respektive skolor. Någon större centralisering ansågs ej vara lämplig, utan skolbespisningens utformning fick avgöras från fall till fall. 1956 ordnades nya lokaler för skolbespisning på Oskarsparken 2 och Rudbecksgatan 33. Den beräknade kapaciteten läsåret 1956/57 beräknades ligga på 1800 portioner per dag. Man tog där emot elever från Engelbrektsskolan, samt elever tillhörande realskolan eller motsvarande åldersstadium i Karolinska läroverket, Flickläroverket och Kommunala flickskolan.

Ett tidigt exempel på skolbespisning i Örebro stad är från Norra Folkskolan (senare Olaus Petriskolan). Från denna skola finns en bevarad bespisningsjournal från skolans tidigaste år 1908-1912. Den nya och moderna skolan stod klar just 1908 och var inrymd i en imponerade byggnad i stadens norra utkanter. Ett skäl till att skolan byggdes var den väntade anstormningen av barn genom Statens Järnvägars verkstäders (CV) hitflyttande. I denna skolas källare bedrevs bespisning av fattiga skolbarn. Nedan kan läsas vad som stod på menyn februari månad för ca 90 år sedan, år 1912.

Av ett årssammandrag framgår att under vårterminen pågick bespisningen från 17 januari t.o.m. den 30 april eller 82 dagar (måndag-lördag). Bespisade barn var 40, halva antalet varannan dag. Antal måltider som kom barnen till godo var 1640. Medelpriset per barn och dag i Norra Skolköket under vårterminen 1912 var 18,72 öre .


Text: Stefan Nilsson

Källor:

Örebro folkskoleväsen och dess utveckling. Axel Bromander. 1925.
Skolbarn - en folkundervisning växer fram. Helena Friman m.fl. 1985.
Ett folk börjar skolan. Folkskolan 150 år 1842-1992. Gunnar Richardsson (red). 1992.
Skolmaten i Örebro - en gammal historia. Alf Rune. NA-NT 1/4 1985.
Kosthållet vid skolmåltider. Utgiven av Kungliga Skolöverstyrelsen, i samråd med Kungl. Medicinalstyrelsen och Statens institut för folkhälsan. 1947.
Örebro stadsfullmäktige genom hundra år. 1966.

Ursprungligen publicerad som Månadens dokument februari 2001.

Senast uppdaterad: 4 augusti 2016

Publicerad: 4 augusti 2016
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?