Restaurang Freden på 1920-talet

Under tiden januari 1921 t.o.m. november 1922 omhändertogs 934 personer av ordningspolisen i Örebro för fylleri. Dessa fick då uppge var de införskaffat sitt berusningsmedel. Antalet personer som lämnade uppgift 1921 var 660. Den absolut största gruppen, 158 personer, uppgav restaurangen eller ”källaren” Freden på Fredsgatan som inköpsställe. Ölstugorna tillsammans stod för 128 personer. Därnäst i ordning var hotell Continental med 48 personer. 185 hade berusat sig i det fria och 81 i hemmen. En hade fått det drickbara på recept av doktor Nilsson.

Källaren Freden och hotell Continental var också de ställen där en korpral vid Livregementets grenadjärer 1923 hade berusat sig så att han gjort sig skyldig till skadegörelse på kronans egendom och förargelseväckande beteende inom kasernen. För detta blev han dömd av regementets krigsrätt. Uppgiften från militären att man på dessa ställen kunde köpa större mängder spritdrycker än det tillåtna gav anledning till åtgärder. På förslag av herr Ljunggren gjordes av Nykterhetsnämnden och Poliskammaren utredning hur utskänkningen egentligen bedrevs vid källaren Freden och på hotell Continental. Resultatet blev en rapport gjord av detektivkommissarien O. Karlsson som presenterades några månader senare.

Landshövdingen hade 1921 med stöd av rusdrycksförordningen givit Systemaktiebolaget i Örebro tillstånd att under de närmaste tre åren sälja rusdrycker på bl.a. källare Freden och hotell Continental. Mängder och tider fanns väl reglerat, dels av landshövdingen, dels av Systemaktiebolaget. För Freden gällde särskilda bestämmelser.

Vi ankomsten till Freden passerade gästen först en ordningsman vilken bedömde vederbörandes ”sinnesbeskaffenhet”. Gästen fick därefter en grön kupong som mellan kl. 12 och 15 berättigande till inköp av ett glas om 5 cl spritdryck och efter kl. 15 en gul kupong gällande för två stycken glas om 5 cl. I båda fallen skulle mat inhandlas. Man fick inte återkomma och köpa mer förrän två timmar gått sedan förra besöket. Kupongen lämnades till serveringsbiträdet, som lämnade till kassan vilken utlämnade spritdrycken. Kontrollen hade skärpts genom att man omöjliggjort för en gäst att använda kupongen någon annan dag. En kontrollista skapades i kassaapparaten med serveringsbiträdets nummer och typen av köp (M=mat, Ö=öl, S=spritdrycker) samt värdet. Undersökningen visade inget annat än att utskänkningskontrollen var så bra som det var möjligt och att ingen olovlig utskänkning utöver tillåten ranson kunnat konstateras. Även på Continental fanns en ordningsman. Där uppgav man att gästerna som granskades syntes

”emellertid i allmänhet utgöras av personer av arbetsklassen eller jämförliga, vilka i många fall rent av eftersträva berusning och för sådant ändamål besöka det ena utskänkningsstället efter det andra”.

Reglerna för utskänkning fanns upptryckta och anslagna på restaurang Freden. Bl.a. måste man inta en ”verklig måltid bestående av lagad mat” innan man fick köpa sprit. Minst 1 krona skulle maten kosta och var den dyrare fick man dricka något mer. Starkvin i mindre mängd gick bra att dricka även när man köpte konditorivaror. Pilsner kunde man köpa utan mattvång, men högst 2/3 liter.

Restaurang Freden låg vid denna tid på Fredsgatan 11-13. Bara ett par år senare återfinns restaurangen på adressen Olaigatan 8. På denna adress hade en byggnad speciell för ändamålet uppförts, i vilken man inrett en särskild avdelning en trappa upp. Utskänkning i den nya lokalen började i november 1925 och Systemaktiebolaget kunde under följande vår enligt egen uppgift ”glädja sig åt en allt större och gedignare publikfrekvens”. Bolaget skriver senare samma år i samband med att man ville slippa inskränkningar i öppettiderna på fredagar, samt dag före sön- och helgdag att ”denna avdelning av folkrestauranten hade en viktig uppgift att fylla för den publik med begränsade inkomster som intager sina måltider på restaurant”. Nykterhetsnämnden biföll ett tillfälligt hävande av inskränkningarna under den tid restaurang Fenix var stängd för reparation. Man uttryckte dock samtidigt sina betänkligheter med tanke på tidigare missförhållanden, som varit anledningen till inskränkningarna vilka gällt under en lång följd av år.

Text: Stefan Nilsson

Arkivmaterial: Nykterhetsnämndens protokoll 27/2 och 14/5 1923, 20/9 1926.
Adresskalender för Örebro stad 1924, 1925, 1926.

Ursprungligen publicerad som Månadens dokument mars 2006.

Senast uppdaterad: 12 augusti 2016

Publicerad: 12 augusti 2016
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?