Linné förläser om peruker, långa bröst och franskt mode

När vi talar om Carl von Linné tänker vi i allmänhet på blommor och växter. Men Linné ägnade sig även mycket åt dietetik, d.v.s. hälsolära, en del av hans verksamhet som inte är lika uppmärksammad. I en handskrift på stadsarkivet finner vi en diger samling hälsoråd formulerade av Linné i föreläsningar på 1740-talet. Hans dietregler "regulae diaetae" gäller inte bara mat, utan också hälsa och leverne i allmänhet. Dessa förklarar och belägger Linné med många exempel.

Handskriften finns i Karolinska skolans enskilda samlingar. Det är nedskrivna föreläsningar hållna år 1742 av Carl Linnaeus, nybliven professor vid Uppsala universitet. På pärmens insida står namnet Ulr. Bergstedt vilket sannolikt är den som gjorde avskriften av föreläsningarna.

Linné ansåg att dieten täckte in det mesta gällande ett sunt och naturligt levnadssätt. Han tryckte starkt på en "naturlig livsföring" och det viktigaste för att uppnå denna var enkel föda, frisk luft och mycket motion. Han skrev redan 1733 "Diaeta Naturalis". På 1740-talet var Linné professor i Uppsala och undervisade i botanik, farmaci och dietetik, samt naturaliehistoria. Föreläsningarna i den s.k. dietetiken gällde folkhälsa, livsstil och friskvård. Kursen i dietetik var omfattande och pågick under ett år. Linnés föreläsningar i ämnet var underhållande och sägs ha varit bland de allra mest välbesökta.  I handskriften, som är på hela 243 sidor, ger Linné mängder av exempel. Det är egna erfarenheter från resor i andra länder och i Sverige, men även exempel från antiken och skrifter han läst. Linné skriver på ett underhållande sätt med drastiska formuleringar och man får en intressant inblick i tidens föreställningsvärld och seder. Texten syftar till att ge råd och vägledning hur man som människa uppnår ett långt liv.

Nedskrivna föreläsningar hållna år 1742 av Carl Linnaeus, titelsida.

Texten är indelad på följande sätt:  

Regula Diaetae

1. Vanan.
2. En hastig omväxling är farlig.
3. Allt vad som är mycket skadar naturen.
4. Maten smakar bättre på ett främmande ställe än hemma, vilket kommer av omväxlingen.  

Regula Specialis

1. Likt föder likt, lycklig är avlad av sunda föräldrar i största kärleken, men olycklig är den som är avlad av sjukliga, spinkota och förvissnade föräldrar.
2. Den kroppsens ställning som skaparen givit fostret bör det behålla. Ju mindre vi konstla med de späda barnen ju friskare bliva de.
3. Barnet skall uppfödas med sin egen moders mjölk.
4. Ska man hava goda krafter i ålderdomen, så måste grunden härtill läggas i ungdomen.
5. Själva ålderdomen är ej annat än en sjukdom.

Därefter behandlar Linné ämnen som motion, "artes gymnasticae", samt bl.a. ont och gott vatten, te, kaffe, choklad, socker, salt, tobak, mjölk och blod.

Sista sidorna i avskriften består av en text som är "läst uti Academiae trägården d. 27 Maji 1744". Linnés exkursioner med studenterna i Uppsala, som även innehöll glada upptåg, är vida kända. De var mycket populära bland studenterna, inte lika mycket bland kollegorna, och återtåget genom staden ackompanjerades med marschmusik och leverop för den omtyckte läraren. Att Linné var en underhållande lärare lyser igenom tydligt även i handskriftens text.

Carl Linnaeus i lappdräkt. Porträtterad 1737 av M. Hoffman i Holland.

Carl (von) Linné, före adlandet Linnæus, född 13 maj 1707 i Stenbrohult, Kronobergs län, † 10 januari 1778 i Uppsala. Föräldrar: kyrkoherde Nicolaus (Nils) Linnæus och Christina Broderzonia.Gift 26 juni 1739 i Falun med Sara Elisabet Moraea.

Studerade vid Lunds och Uppsala universitet. Medicine doktor i Holland 1735. Gjorde resor i Europa 1735-1738. Vetenskapliga resor i Sverige bl.a.: Lappland (1732), Dalarna (1733-34), Öland och Gotland (1741). Läkare i Stockholm 1738-1741. Professor i praktisk medicin vid Uppsala universitet 1741. Genom byte professor i medicin och naturalist 1742. Kunglig arkiater 1747. Adlad av kungen 1757.

Dietetik - benämning på den del av läkarvetenskapen som handlar om dieten, kostens betydelse för hälsan, hälsolära. På Linnés tid hade begreppet en vidare innebörd än idag.

Arkiater - förr i Sverige titel för (den förnämste) läkare som hade åt sig anförtrodd vården om monarkens hälsa, förste livmedikus.


Text och texttolkning: Stefan Nilsson

Källor: Karolinska skolans enskilda samlingar. Anmärkningar av det som Kongl. Archiatern samt Medic. & Bontan. Professoren vid Kongl. Academien i Upsala Hög-ädle och vida berömde Herr Doctor Carl Linnaeus om Diaetens i acht tagande publice föreläst Anno 1742. Avskrefne åhr 1749.

Svenska Akademins Ordbok (SAOB) Svenskt biografiskt lexikon Några jämförelser av Carl von Linnés hälsoråd mot dagens råd och rön. Uppsats av Zahra Jonsson, vt 2006. Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet.


Nedan följer ett antal exempel ur Carl von Linnés föreläsningar 1742:


Textens stavning är något moderniserad.

Åtskillnad på en fröken och en bondepiga

Vad vanan kan uträtta hos människor synes bäst då man betraktar en Fröken och ett bonde-töös. Fröken måste ständigt sitta inne, man aktar henne för den minsta väderpust, varav hon får ingen hud på sin kropp, utan allenast en tunn hinna. Bondepigan får intet välja väder, hon måste vara ute både sent och bittida i regn och snö, köld och frost, varav hennes hud blir som tunt läder. Alltså tål och Fröken ingenting, skälver vid den minsta väderpust, kommer aldrig så litet väder in genom fönstret straxt får hon drag i huvudet, däremot är pigan rolig att taga emot både ont och gott. Det är fördenskull så stor åtskillnad på en Fröken och bondepiga som nättelduk och buldan.

Likaledes se vi på en knähund, kommer han ut om vintern, så lyfter han än på det ena än på det andra benet, och darrar som han hade frossan, men hans broder som går uti skogen frys intet.

Nättelduk - (förr) textil ursprungligen och egentligt om en mycket fin lärftliknande vävnad av nässelfibrer; även oegentligt, om fina linne- eller bomullsvävnader (muslin o. d.). Buldan - grov, tvåskaftad vävnad av lin-, jute- eller hampgarn, vilken användes till säckar, segel m. m., även till enklare kläder, i vilket fall den brukar vara randig.

2:ne olika huvudskallar

Uti Strasburg finnes 2 huvudskallar i förvar den ena har länge brukat peruque varföre hans huvudskål är tämeligen tunn och genomskinande. Den andra hade varit flintskallig, alltid brukat hatt, och aldrig någon natt haft nattmössa på sig, hans huvudskål är ovanligt tjock att han väl utan skada hade kunnat emottaga ett yxhammarsslag.

En gång var denna gubben sjuk, då kom till honom en bekant förnäm herre och begynte söka i sängen omkring honom. Vad, sade gubben, söken I efter? Herren svarade Eder mössa, jag vill intet att I skolen ligga barhuvud för mig. Gubben sade: länge nog få I då söka, ty jag har aldrig i min säng haft mössa på mig ej heller sker det härefter.

Omväxling av hunger och mätthet farlig

... Likaledes tillgår ock med våra prästmän. Under ungdomen hålla studierna dem ständigt under oket. När de bliva Adjunkter pressas de med predikande och socknebud i svårt väder, när de på slutet få ett stycke bröd [:Pastorat:] så tycka de att de nog ont hava slitit, de behöva det nu intet längre göra utan häldre göra sin kropp gott. Mor pysslar om Far det bästa hon kan, de fägna sig bägge att han börjar taga hull:

Han tilltager dageligen att han tyckes vilja spricka i skinnet och bliver däst, det menar han vara skörbjugg; För den skull reser han till brunn att där bringa sig i bättre skick, men det lyckas honom intet, ty brunnsdrickandet är högst skadeligt för de feta. Intet långt därefter ligger han blek om näsan.

Tobak förgiftigt

Uti tobak är starkt förgift om man låter oljan i munnen på en katt så dör han straxt.

Om tobak och opium och en som super brännvin.

Barnsängskvinnor äta gröt

Allt för oförsvarligen bliva våra fruentimmer hanterade, i det att de tvinga dem uti deras barnsäng att äta så att gröten står upp i halsen på dem, det är just rätta greppet att hövligen taga livet av dem...

Av vin blir ingen fet

Av vin blir ingen fet men ölet det lägger på fläsket.

Feta kvinnfolk

Egyptierna tycka mycket om feta och frodiga kvinnfolk, varföre de tillåta sina kvinnfolk ingen motion, utan hålla dem stilla i varma kläder, smörja dem med olja och föra dem i badstuvan, varav de bli feta och stinna som gödda suggor.

En gosse i Amsterdam

Anno 1723 såg jag en gosse i Amsterdam om 3 år, vilken hade så feta lår att han intet kunde lägga sina knän tillsammans utan benen stodo och spärrade ut ifrån varandra, han vägde 7 lispund, orsaken var att denna pilten älskade gärna ett gott glas öl, vilket ock honom alltid bestods.

Brännvin

Stora svenska supar brännvin draga en till graven i otid.

Sill nyttig

Man bliver ganska ledsen vid sill om man äter henne continuerligen, men brukar man henne då och då, så är hon icke allenast begärlig utan och ogenerat hälsosam; hon bringar bloden i bättre disposition och sätter ny livlighet i kroppen.

Mycket läsa skadeligt

Den som oupphörligen hänger i boken, han blir blek, mager och vurmaktig, men den som under stundom bryter av tiden, går ibland sällskap och tager sig ett nätt rus, icke att han överlastas utan att han blir lustig och glad, han gör väl emot sig, ty både sinnet och kroppen bliva därigenom uppfriskade och få nya krafter att komma åter till sin syssla.

Motion är nyttig

Därföre goda herrar när i kommen i det tillstånd att I kunnen göra Eder goda dagar så varer icke nyfikna att dem i högsta måtto bruka, utan haven icke allenast motion, utan bortläggen ock icke den vanan att låta kroppen något lida därpå beror Eder hälsa.

Även simning är nyttig...

Ledsna

En lång predikan ledsna vi vid, men vid en Comaedia ledsna vi intet, ty Harlequin kommer alltid fram med något nytt.

Långa bröst

Morianernas hustrur hava så långa bröst att de räcka dem neder på låren, sina barn hänga de i ränslar på ryggen, och kasta sina långa bröst över axlarna att barnet får di så ofta det lyster, varav deras barn äro frodiga och bliva med tiden stora.

Lejonmjölk och hjärtsprång

Ja vi veta att fordom hava förnäma barn druckit Lejonmjölk att de blivit modiga, heroiska och grymma. Av förfarenheten vet man att barnet får hjärtsprång när det diar amman emedan hon är arg, därav kommer det att försiktiga föräldrar äro så måna om att intet förarga amman.

Tiberius Nero

Kejsar Tiberius Nero vart en fyllhund därav att hans amma drack så mycket gott vin.

Röda bröst

Kejsar Caji Caligulae amma tog sig före att färga brösten röda, varav hände att Caligula intet ville dia med mindre de voro färgade, fördenskull stack hon hål på huden på sig och färgade vårtan med blod. Härav skedde att han med tiden blev så blodtörstig att han önskade det alla Romare måtte hava en hals på det han kunde avliva dem alla med ett hugg.

Är vaggan nödig? Ingalunda!

Kärleken till föräldrarna

Ganska nödigt är att mödrarna själva giva sina barn di, varav kärleken emellan barnen och föräldrar tillväxer, ty vi veta huru barnen alltid älska amman högre än sin egen moder.

Byta barn

De fransoser som vilja vara något försiktiga pläga sända sina barn på landet till beskedeliga bondehustrur. Som nu ingen kan känna igen ett barn då det blir gammalt, så pläga och bondehustrurna betjäna sig därav i det de sända sina barn till hovet tillbaka varöver stora stridigheter hava sig yppat.

Jättar

Att Jättar varit till tror man helst som den H. Skrift [:att förtiga andra historier:] det intygar, dock hava de intet varit många. Ibland Jättars antal kan väl Cajanus ifrån Biemi räknas vilken uti storlek övergår alla människor nu i världen leva. Jag frågade hans fader huru han blivit så stor? Gubben svarade att han intet visste det, utan att han på sitt 15 och 16 år föll i en kall feber och sedan ägde han ingen hälsa förrän han vart 20 år då han begynte till att växa att han bekom denna ovanliga längden.

Holländarnas hustvätt

Holländarna låta en gång om året tvätta sina hus så väl att icke en enda sten där finnes som de icke skurat, varav följer [:som förleden termin visades:] att de på hela månaden intet kunna vara uti dem för ohälsosam lukt. Härav är ock ordspråket kommit "Holländarna äro galna en gång vart år".

Mode på kläder uppfinnas av fransoserna

Mode på klädedräkten är ganska mångfaldig. Fransoserna äro finteliga att uppfinna nya moder varifrån alla riken i Europa hämta sina; vilket sker på det sättet att en docka av en människas storlek utsiras uti Frankrike med präktiga kläder av nyaste mode, och sändes dit hon förskriven är; Men Engelsmännerna hava en sådan aversion för Frankriket att de uti ingenting vilja förhålla sig efter Fransosen. Om någon härifrån Sverige vill fråga en Engelsman om han intet lyster bruka sådana kläder som han, så svarar Engelsmannen, Nej, ty samma modet har Fransosen.

Om varm och kall mat, värme, te och kaffe.

Trånga kläder och kvinnobröst

Trånga kläder förorsaka ängslan, varav kommer att man uti en ny klädning intet haver någon ro, eller är bekväm att göra någonting förr än klädningen mist sin styvhet, och givit sig efter kroppen. Klämmes en körtel mycket hårt så blir där en "scirus". Således blir bröstet "scireust" på dem som träget studera i det de kramat emot bordet. Samma sak är med kvinnobröst där de bliva för hårt kramade, vilket var orsaken därtill att Amazonerna skuro av sig det högra bröstet varemot de borde uppspänna bågen.

Peruker

Fruntimren hava först pulserat att manfolken skulle bruka peruker och det till den ändan att deras gamla män skulle se unga ut.

Carl von Linné med peruk porträtterad av Alexander Roslin, trol. 1770-tal.


Ursprungligen publicerat som Månadens dokument juni 2007.

Senast uppdaterad: 20 juli 2016

Publicerad: 20 juli 2016
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?