Läraren som behandlade tjejer och killar olika

Djur

När Torbjörn Messing arbetade som lärare blev han efterhand medveten om att han, till och från, behandlade tjejer på ett sätt, för att de var tjejer och killar på ett annat sätt för att de var killar - fast han inte ville. Väl medveten om detta beslöt han göra något åt situationen och idag arbetar han heltid som jämställdshetskonsult i det egna bolaget. Tidigare har han bland annat arbetat vid Mälardalens högskola, haft uppdrag för SKL (Sveriges kommuner och landsting) inom Program för hållbar jämställdhet. På SKL utbildade han skolchefer, rektorer och skolpolitiker i jämställdhetsfrågor. Torbjörn var också medlem i Delegationen för jämställdhet i skolan, vilken mynnade i den s.k. DEJA-utredningen (SOU 2011:99). Nyligen besökte Torbjörn Kvalitetsutvecklarna i Örebro. Han frågade: Är du normal?

När vi kategoriserar och sorterar elever/människor skapas normer, ett “vi” och “dom”. Samhället har länge placerat diverse problem hos “avvikarna”, de som inte följer normen, men inom den normkritiska forskningen sätt fokus på normen i sig. Man menar att de som är norm i samhället måste lära sig att inkludera “avvikarna”, men också rannsaka sig själva. För vem är normal? Vad är normalt?

-Vill du leva i ett 100 % jämställt samhälle?, frågar Torbjörn oss efter en kort inledning. Han brukar ställa den frågan och precis som vi, svara de allra flesta "ja". Hur kommer det sig då att vi inte har ett jämställt samhälle? Alla vill ju det.

Torbjörn Messing

Under de följande timmarna leder han oss i att självkritiskt värdera oss själva och vår egen roll och vårt ansvar för att förändra och förbättra. Via mängder av exempel gör han tydligt att vi många gånger inte når fram på grund av att vi alla påverkas av vårt sammanhang. Lite tröstlöst känns det att vi till och med själva är med och reproducerar könsstereotypa mönster. Men Torbjörn har också många exempel på hur man kan göra för att bryta detta. Han menar att det krävs något så omvälvande som ett paradigmskifte för att nå en förändring som håller i sig.
-Börja med är att ställa dig frågan: Hur är just jag med och reproducerar könsstereotypa mönster?

Kunskapstrappa

Denna kunskapstrappa kan användas för att titta närmare på sin grupp, till exempel arbetslaget men också skolan som helhet, ja varför inte hela kommunen. På vilket steg befinner jag mig? Torbjörn fortsätter att prata om hur forskningen sett ut inom detta fält. Genomgången han gör visar tydligt på hur man länge sökt biologiska bevis för att det finns skillnader mellan könen, som berättigar att de bemöts olika, s.k. biologism.

-Studie efter studie har visat att variationen inom könet är större än mellan könen när det gäller bland annat hjärnstorlek, tankesnabbhet, fysisk styrka, säger han.

Vad betyder då det här? Ska alla behandlas lika eller olika? Ett möjligt svar är ju att alla ska behandlas lika såvida alla har samma förutsättningar och samma villkor! Hur ofta händer det, att sammanhanget är detsamma för alla? Nej, likvärdigt är ordet, trumpetar Torbjörn. Det betyder för skolans del att alla elever ska ha samma möjligheter att lyckas, men att det sker på olika sätt utifrån behov. I  skolans läroplaner, uttrycks det i det inledande avsnittet Skolans värdegrund och uppdrag.

Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar från stereotypa könsroller.

                                                                                                                   Lpfö 98

Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.

                                                                                                                     Lgr 11

Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt.

                                                                                                                     Lgy 11

gem

Det blir ganska tyst och lite tomt efter Torbjörn och jag samlar mina tankar och konstaterar att för oss verksamma i skolan, är det avgörande att gneta på, med målet tydligt. Ta på genusglasögonen,  flytta gem från ena fickan till den andra för varje gång vi lyckas hejda oss från att cementera könsroller,  och framför allt - fundera tillsammans på vad traditionella könsmönster betyder och hur de gestaltar sig.

 

Carina M Koutakis, Redaktionen PÖ

Senast uppdaterad: 9 september 2015

Publicerad: 9 september 2015
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?