Hälsa – mer än motion och moral

Barn som vandrar

Det nya året har precis inletts och tidningar, morgonsoffor och sociala medier tävlar om att beskriva hur 2015 kommer att bli året då DU äntligen kommer att klara ditt nyårslöfte – året då du äntligen ska lyckas att bli hälsosam… I dagens samhälle vet alla (även väldigt små barn) vad som menas med detta – att bli hälsosam innebär ju såklart att du tar ditt samhällsansvar och börjar T R Ä N A! I paketet ingår givetvis också att du börjar sova och äta ”hälsosamt” samt även i övrigt tar hand om din kropp på bästa sätt. Motion, morötter och moral… Alla känner igen ovanstående och håller nog med, men vad är då problemet?

Min forskning

Problemet ligger i att med en så tydlig och samtidigt snäv bild av vad som är hälsa har samhället samtidigt, lika tydligt, definierat vad som INTE är hälsa. Alla de människor som även 2015 kommer att misslyckas med sitt nyårslöfte får finna sig i att ännu ett år bli stämplade som ohälsosamma i så väl sina egna som i andras ögon.

I skolans värld, som i mångt och mycket är en spegel av det omkringliggande samhället, råder precis samma snäva hälsonorm. Allra tydligast framstår detta faktum logiskt (och tragiskt) nog i det ämne som har kroppen i fokus – idrott och hälsa. Redan på lågstadiet lär sig barn vad det innebär att vara ”hälsosam”. Återigen – problematiken ligger i att den här snäva definitionen av hälsa redan tidigt stämplar många elever som ohälsosamma. Vad en sådan stämpling gör med en ung individs självbild kan var och en räkna ut.

Finns det då ingen lösning på detta?

I min uppsats har jag valt att använda ett salutogent sätt att se på hälsa och därmed också på hälsoarbete. I det salutogena sättet att se på hälsa breddar man definitionen av hälsa. Psykiska och sociala faktorer är minst lika viktiga som de fysiologiska. Aron Antonovsky, som myntade begreppet, talar om resurser för en positiv hälsoutveckling. Antonovsky betonar att om något ska betecknas som hälsosamt är detta beroende av individen och situationen.

Med hjälp av skrivna livsberättelser (narrativ) belyser jag i min uppsats hälsoarbete från insidan. Jag använder min egen erfarenhet av hälsoarbete i skolsan för att berätta om hur jag ser på det. Jag blir en forskande praktiker. För komplexitetens och trovärdighetens skull finns också elevernas och en kollegas berättelser med i uppsatsen.

I de hälsoteman som dominerar i berättelserna är sociala och psykiska aspekter centrala. I min egen och i kollegans berättelser är teman som demokrati, samtal, coaching och relationskapital väldigt framträdande. I elevernas berättelser handlar det mycket om upplevelser, social samvaro och personlig utveckling. I ett salutogent perspektiv fungerar dessa teman som resurser för en positiv hälsoutveckling.

Slutsatser:

  • Med en bredare definition av hälsa kommer även hälsoarbetet att bedrivas utifrån andra, bredare, premisser. Målet måste vara att alla elever ska ha möjligheten att se sig som hälsosamma.
  • För att komma ur den snäva hälsosynen är det bättre att tala om värdegrundsarbete. På så sätt blir hälsoarbetet också hela skolans angelägenhet.
  • Hälsoarbete bör vara något positivt och inte något som bedrivs med pekpinnar (motion, morötter och moral).
  • De fysiologiska faktorerna hamnar i bakgrunden i berättelserna, men finns där som en väg till de andra aspekterna (exempelvis friluftsliv).


Insikter:

  • Tack vare min forskning har jag nu betydligt lättare att se vissa kopplingar, dels mellan teori och praktik, dels mellan samhälle och skola. Mina didaktiska insikter är kanske den största behållningen av forskarskolan.
  • Med forskarens inifrånperspektiv har jag själv blivit smärtsamt medveten om mina egna normer och hur jag överför dessa på mina elever. Att våga ifrågasätta mina ”givna sanningar” blev en aha-upplevelse och en väg till såväl personlig som professionell utveckling hos mig själv.


// Magnus Brolin – gymnasielärare i Idrott/historia på Stora Mellösa skola, kvalitetsutvecklare, profilansvarig samt fil. lic. (idrottsvetenskap)

Senast uppdaterad: 20 januari 2015

Publicerad: 20 januari 2015
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?