Flipp eller flopp?

Upp och nedvänt klassrum

Det flippade klassrummet, eller the flipped classroom som det kallas på engelska, är en relativt ny undervisningsmodell som vänder upp och ner på undervisningen. Under höstterminen 2014 genomförde jag en studie med syfte att undersöka lärares uppfattningar om hur undervisning i ett flippat klassrum påverkar elevernas lärande.

Eftersom samhället vi lever i ständigt förändras, moderniseras och digitaliseras, så krävs det även att undervisningsmetoder och modeller i skolans värld regelbundet utvärderas och revideras för att kunna avspegla och svara mot det moderna samhällets behov. Ny teknologi medför nya möjligheter och nya sätt att tänka. Undervisningsmodellen Flippat klassrum, där den centrala idén ligger i att byta plats på hemläxa och lärarens genomgångar, är ett exempel på hur teknikutvecklingen i samhället avspeglas ända in i skolans klassrum. Den traditionella, lärarcentrerade undervisningen har genom denna undervisningsmodell fått en utmanare.

Bakgrund

Det flippade klassrummet introducerades av college- och universitetslärare i USA i slutet av 1980-talet och det är många som gör anspråk på att vara grundare till denna modell, som idag närmast kan liknas vid en rörelse inom skolutveckling. Skolforskarna Lisa Johnson och Jeremy Renner menar dock att amerikanen Wesley Baker, professor vid Cedarville University, var en av de första att använda modellen. Redan i början av 1980-talet hade Baker idéer om att använda elektroniska medel för att flytta sina föreläsningar ut från klassrummet. Teknikutvecklingen hade då inte kommit så långt, vilket hindrade honom från att genomföra detta fullt ut och han fick vänta ända till 1995 för att förverkliga sina idéer. I samband med att Baker började presentera sitt nya undervisningskoncept på konferenser i slutet av 1990-talet började han även referera till modellen som ”The classroom flip”.

Undervisningsmodellen fick dock inte någon större spridning bland grundskole- och gymnasielärare förrän under början av 2000-talet när de två gymnasielärarna Jonathan Bergman och Aaron Sams började funderade över hur de skulle göra med elever som hade missat en lektion och som var tvungna att ta igen undervisningen. Som ett resultat av detta började Bergman och Sams spela in och kommentera lektioner som de sedan gjorde tillgängliga för frånvarande elever online på internet. Möjligheten att ta igen vad eleverna hade missat uppskattades mycket av de elever som hade varit frånvarande, men även av de övriga eleverna som inte hade missat lektionen.

Åtta faktorer som påverkar elevers lärande i ett flippat klassrum

I min studie har jag undersökt lärares uppfattningar om hur deras elevers lärande påverkas av undervisningen i ett flippat klassrum. Studiens empiriska underlag består av öppna enkätsvar från 47 grundskole- och gymnasielärare, vilka själva tillämpar dessa principer i sin undervisning. Den kvalitativa analysen genererade åtta signifikanta kategorier av uppfattningar som på olika sätt visar att undervisning i ett flippat klassrum påverkar elevers lärande. Jag fann även att dessa kategorier kunde sorteras in under två övergripande teman; Medierad kunskap förlagd utanför skolan och Frigjord tid i klassrummet.

Resultaten i min studie visar att lärares uppfattningar om elevers lärande i ett flippat klassrum varierar och innehåller påverkansfaktorer som både kan ses som pedagogiska vinster och utmaningar. Flera av kategorierna går även att härleda till och förklara med stöd i sociokulturella idéer och teorier. Likaså bekräftas några av kategorierna av resultat och slutsatser som framkommit i tidigare forskningsstudier.

Påverkansfaktorer som kan ses som pedagogiska vinster

  • Ökad och mer jämlik förförståelse – Eleverna tar del av lärarens genomgångar innan lektionen och ökar därmed sin förförståelse. Förförståelsen blir dessutom mer jämlik mellan eleverna.
  • Möjlighet till flexibilitet – Eleverna kan ta del av lärarens genomgångar när det passar dem bäst.
  • Individualisering – Eleverna kan ta del av lärarens genomgångar så många gånger som de behöver för att förstå.
  • Ökad lärarkontaktNär lärarens genomgångar flyttas utanför klassrummet frigörs tid i klassrummet, vilket i sin tur möjliggör ökad tid till kontakt mellan lärare och elev.
  • Kollaborativt arbeteEleverna har redan en viss förförståelse när de kommer till lektionen, så tiden kan ägnas åt kollaborativt arbete istället för genomgångar.
  • Möjlighet till ämnesfördjupningEleverna kan redan grunderna när de kommer till lektionen, därför kan läraren påbörja lektionen på en högre nivå och därmed nå djupare ämneskunskaper.

Påverkansfaktorer som kan ses som pedagogiska utmaningar 
 

  • Elevansvar – Alla elever förbereder sig inte inför lektionen, vilket istället ökar kunskapsklyftan till de elever som har gjort det.
  • Tillgång av digitala verktyg Bristande tillgång av digitala verktyg gör att alla elever inte har samma möjligheter att ta del av lärarens förberedande genomgångar.

Under den respondentvalidering som jag genomförde för att stärka validiteten i mina resultat framkom dessutom ytterligare en påverkansfaktor som en lärare i studien själv hade egen erfarenhet av. Läraren menade att ”elever med begränsade språkkunskaper i svenska har svårt att förstå flippar då de inte har någon att fråga om de inte förstår de ord som används i filmen”. Eftersom denna uppfattning inte framkom under bearbetningen av det empiriska underlaget och analysarbetet har jag valt att inte lägga till den bland mina övriga resultat. Jag har dock presenterat denna uppfattning i studiens diskussionsdel för att uppmärksamma att det faktiskt är möjligt att det finns ytterligare uppfattningar kring detta ämne som inte har synliggjorts i min studie.

En av de huvudsakliga avsikterna med min studie var att synliggöra betydelsefulla lärdomar som kan vara användbara för andra lärare som är intresserade av att prova på att undervisa efter denna undervisningsmodell. Genom att utveckla en djupare förståelse för vilka uppfattade effekter undervisningsmodellen medför skapas också en grundläggande förståelse för hur denna typ av undervisning kan ses som en bidragande del i elevers ökade lärande.

För att läsa mer om de resultat jag kom fram till och för att få en mer detaljerad bild av resultatet och mina slutsatser är ni välkomna att läsa hela mitt arbete genom att klicka på länken nedan.

 

//Stefan Karlsson, Adolfsbergsskolan F-6, Örebro kommun

Senast uppdaterad: 7 april 2015

Publicerad: 7 april 2015
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?